Våldsamma datorspel och aggression - Statens medieråd

I 34 % (24 st.) av laboratoriestudierna har man använt sig av någon form av fysiologiska
mått.
Hjärtfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens
Dessa mått behöver ingen närmare förklaring. Alla tre används för att mäta grad av upphetsning
hos försökspersonerna. När man mätt hjärtfrekvens under det att försökspersonerna
spelat antingen VS eller IVS har man erhållit motstridiga resultat. Två studier visar
på högre puls för VS 57 , en på lägre 58 och fyra studier på ett nollresultat 59 , medan en studie
undersökte hur pulsen påverkades av olika blodiga inställningar i ett och samma spel,
Mortal Kombat: Deadly Alliance. Där visade det sig att ju blodigare grafikinställningar,
desto högre puls. 60
De enda konsistenta resultaten avseende hur spelande påverkar pulsen är de studier
som jämfört datorspelande på vanliga datorer jämfört med mer avancerade virtual
reality-system. Där visade sig de mer avancerade systemen leda till betydligt högre puls
och blodtryck hos försökspersonerna. 61 En studie använde sig av hjärtfrekvens för att
studera avtrubbning. Där visade det sig att de som efter att ha spelat VS fick se filmklipp
innehållande riktigt våld hade lägre puls än kontrollgruppen. 62
Andningsfrekvens har bara använts som mått på upphetsning i en studie – där visade
det sig att den gick ned efter en stunds spelande, vilket alltså tolkas som lägre upphetsning.
63
Galvanisk hudrespons, hudkonduktans
Detta mäts med elektroder som kan fästas på handen och ger ett mått på kroppens
förmåga att leda ström. När man svettas leds ström bättre. När en person upplever upphetsning,
stress eller andra starka känslor ökar aktiviteten i kroppen, man svettas mer
och hudens elektriska ledningsförmåga ökar. I de två studier man mätt hudrespons under
spelandet av VS eller IVS har man fått ett nollresultat. 64 Hudrespons har också använts
för att studera avtrubbningseffekter efter spelande. I två undersökningar stöder
resultaten avtrubbningshypotesen 65 , i en tredje visade sig personer som spelat VS i ett
efterföljande test, där de fick bedöma bilder, reagera starkare än kontrollgruppen på
aggressiva bilder men svagare på motbjudande bilder. 66 Detta tolkas alltså som respondenterna
trubbats av inför motbjudande bilder, men blivit mer känsliga för aggressiva.
Magnetisk resonanstomografi (MRT)
MRT använder elektromagnetisk strålning för att ta bilder av hur kroppen ser ut inuti.
Den metod som använts i datorvåldsforskningen kallas fMRI eller Functional Magnetic
57 Barlett et al. 2009, Barlett & Rodeheffer 2009.
58 Staude-Muller, Bliesener & Luthman 2008.
59 Carnagey, Anderson, & Bushman 2007, Arriaga et al. 2006, Arriaga et al. 2008, Bluemke, Friedrich & Zumbach 2010.
60 Barlett, Harris & Bruey 2008.
61 Persky & Blascovich 2007, 2008, Arriaga et al. 2008.
62 Carnagey, Anderson, & Bushman 2007.
63 Staude-Muller, Bliesener & Luthman 2008.
64 Arriaga 2006, Ivory & Kalyanaraman 2007.
65 Carnagey, Anderson, & Bushman 2007, Krahé et al. 2011.
66 Staude-Muller, Bliesener & Luthman 2008.
32