Våldsamma datorspel och aggression - Statens medieråd

ilska och fientlighet) sammanräknad. Studien visar på en korrelation mellan detta breda
aggressionsmått och vad man kallat onlinespelberoende. 94
Det är alltså en jämn fördelning mellan andelen studier som finner korrelationer mellan
VS och verkligt våldsutövande och de som inte gör det. Frågan är då varför resultaten
skiljer sig så mycket åt. En tänkbar förklaring är att man studerat olika åldersgrupper – det
finns både hypoteser om att yngre barn lättare skulle påverkas av VS och att påverkanseffekterna
skulle vara större på äldre spelare eftersom de hunnit spela mer. Det finns dock
inga skillnader i ålder på respondenterna mellan de studier som funnit samband och de
undersökningar som erhållit nollresultat eller negativa korrelationer. Craig Anderson har
formulerat en annan hypotes för att förklara varför vissa studier nått nollresultat: äldre
undersökningar gav svagare eller obefintliga samband mellan VS och aggression eftersom
spelen var mindre våldsamma, färre personer spelade spel och eftersom datorer
och spelkonsoler var så dyra var spelande förbehållet välbeställda medelklassbarn, en
grupp som är mindre våldsbenägen än fattiga och mer socialt utsatta barn- och ungdomsgrupper.
95 Denna hypotes saknar dock empiriskt stöd och är inte tillämplig på materialet
i denna översikt: samtliga studier har genomförts under samma tidsperiod.
Om man ser till vilka bakgrundsvariabler man använt i de olika undersökningarna kan
man skönja en annan förklaring till varför studierna når motstridiga resultat. I de studier
där sambandet VS-våldsutövande försvann efter kontroll för bakgrundsvariabler hade alla
utom två samlat in data om respondenternas psykiska välbefinnande och/eller familjeförhållanden.
Det som initialt föreföll vara ett samband mellan VS och våldsamt beteende
kunde således istället förklaras av låg självkänsla, 96 generella psykiska problem (dock ej aggressivt
beteende), 97 depression, 98 våld inom familjen 99 och kamratrelationer. 100
Bland de studier där man menar sig ha funnit samband som kvarstår även efter kontroll
för bakgrundsvariabler har endast två studier uppgifter om psykiskt välbefinnande. I
en av dessa undersökningar använder man mått på grundläggande personlighetstyp och
narcissistisk läggning. 101 Dessa variabler förklarar en stor del av, men inte hela, sambandet
mellan VS och våldsutövande. I den andra studien finns data om olika typer av psykologiska
diagnoser som psykos, neuros eller depression. Efter kontroll för dessa variabler
kvarstår ett (svagt) samband mellan VS och fysisk aggression. Trots förklaringsvärdet i
dessa bakgrundsvariabler väljer forskarna att i slutanalysen bortse från dem. 102
Tre studier har sociala bakgrundsvariabler om familjeförhållanden eller familjeinteraktion.
En finsk tvärsnittsstudie utforskade hur kommunikationen mellan föräldrar och
barn mellan 10 och 14 år påverkar barnens spelande och aggression. 103 Det visade sig att
de barn som hade sämst föräldrakommunikation spelade mest och var mest aggressiva.
Efter kontroll för kön, föräldrakommunikation, och ålder kvarstod ett svagt signifikant
94 Kim et al. 2008. Huruvida datorspelsberoende existerar och hur man i så fall definierar och diagnostiserar sådant beroende är
en omdiskuterad fråga som inte kommer att behandlas vidare i denna kartläggning.
95 Anderson, Gentile & Buckley 2007.
96 Colwell & Payne 2000.
97 Funk et al. 2002.
98 Ferguson, Colwell, Mlačić et al. 2011 (tre studier).
99 Ferguson Rueda, Cruz et al. 2008, Ybarra et al. 2008.
100 Colwell & Payne 2000.
101 Anderson et al. 2004.
102 Bartholow, Sestir & Davis 2005.
103 Wallenius, Punamäki & Rimpelä 2007.
40