Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 2011

intervallet 1-6 %. Indikatorn för Myllrande våtmarker i norra Sverige var oförändrad mellan de två
senaste åren. Alla övriga indikatorer uppvisade lägre värden 2011 än 2010. Även på minussidan var
förändringarna små och alla låg i intervallet 2-14 %. Endast indikatorn för fjällskogens fåglar var
signifikant skild från startårets (2002) värde.
Eftersom vi nu har tio års data för de här redovisade indikatorerna (2002–2011) har vi för
första gången testat själva trenderna statistiskt. Man ska då vara medveten om att med en så kort
tidsperiod krävs det relativt stora förändringar för att dessa ska vara statistiskt säkerställda. Endast
en av indikatorerna visar också på en säkerställd trend under perioden. Det är indikatorn för
fjällskogens fåglar som har en signifikant negativ trend. För övriga finns inga signifikanta trender,
men noteras kan att sex av sju resterande indikatorer har en negativ riktning. Enda indikatorn med
positiv riktning i nuläget är den för Myllrande våtmarker i södra Sverige.
Denna något dystra bild visas också av att för flertalet indikatorer så överväger de minskande
arterna (se figur 6). Av totalt 75 arter som ingår i indikatorn för Ett rikt växt och djurliv minskade
26 (35 %) signifikant i antal och 11 (15 %) ökade signifikant i antal under perioden 2002–2011. För
resterande 38 arter finns inga signifikanta förändringar 2002–2011.
Mönstren skiljer sig något mellan övriga indikatorer men för samtliga utom Myllrande
våtmarker i södra Sverige är antalet minskande arter högre än antalet ökande arter under de senaste
tio åren. Störst är övervikten för minskningar bland arterna för Ett rikt odlingslandskap (sex arter
minskar, fyra är oförändrade, tre ökar) och för Storslagen fjällmiljö, fjällbjörkskog (fem minskar,
tre oförändrande, inga ökar). För övriga indikatorer är ökningar och minskningar mera jämnt
fördelade.
Vi tolkar dessa mönster som att flera av de ökningar som indikatorerna antydde under de
första dryga fem åren efter 2002, har förbytts i mer allmänt negativa trender under de allra senaste
åren. Mest förvånande är kanske att båda fjällfågelindikatorerna visar negativa tecken, trots att
sommaren 2011 bjöd på en lämmeltopp som sällan skådats tidigare. Lämmelår brukar normalt
förknippas med goda förekomster av fåglar då predatorerna helt koncentrerar sig på lämmel och
lämlar fåglarna i fred. Riktigt så enkelt är det dock inte och kanske är det så att vi inte förrän nästa
år får se resultaten av den goda lämmelsommaren 2011 i form av många ettåriga fåglar som då kan
lyfta fjällfågelindikatorerna?
Allra sämst går det för indikatorn för fåglar i fjällbjörkskogen och detta ger anledning till lite
eftertanke. Vi vet förvisso från de långtidsdata som finns att sett över längre tidsperioder så går det i
fjällbjörkskogen i regel upp under en tioårsperiod för att sedan gå ner under nästa osv. Detta ger i
slutänden inga större förändringar sett över flera årtionden. Vi befinner oss alltså möjligen för
närvarande i en ”vågdal” på den långtida trendkurvan för många arter som normalt förknippas med
fjällbjörkskogen och som ingår i indikatorn. Samtidigt vet vi att mera sydliga arter som bofink och
taltrast ökar i fjällbjörkskogen. Man kan ju undra om dessa två skeenden på något vis har med
varandra att göra? Håller den traditionella fågelfaunan i fjällbjörkskogen på att ersättas av en
”sydligare” sådan? Det finns all anledning att hålla fortsatt koll på fjällens fåglar!
Samarbete med landets länsstyrelser
Vi är mycket glada över att samtliga 21 länsstyrelser i landet nu är med och använder
standardrutterna för regional övervakning. Länen får på detta sätt ett jämförbart system för sin egen
övervakning, samtidigt som det stärker projektet på nationell nivå. Länsstyrelsen i Uppsala län ger
ekonomiskt stöd till i nattfågeltaxeringen i länet.
Hemsidan
På Svensk Fågeltaxerings hemsida: www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring kan du läsa mer om
Historik, Metoder, Resultat, Indikatorer och Publicerade arbeten, Länkar till andra hemsidor,
Koordinatörer (namn på viktiga regionala kontaktpersoner) samt finna Blanketter. För sommar- och
17