Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 2011

More documents

Recommendations

Info

allmänhet och fåglarna i synnerhet, i olika habitat och geografiska områden. Sedan länge ingår svenska punktruttsdata i tre olika gemensamma EU-indikatorer och vi beräknar motsvarande indikatorer för Sverige separat. Dessutom bidrar Svensk Fågeltaxering, med hjälp av data från standardrutterna, till att skapa indikatorer för hur biodiversiteten i allmänhet och fåglarna i synnerhet påverkas av hur riksdagens olika miljömål efterföljs (www.miljomal.se). Vi presenterar indikatorer för sjö-, våtmarks-, jordbruks-, skogs- och fjällfåglar samt för det övergripande sextonde miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Årsrapport omfattar vintern 2010/2011 och sommaren 2011. Det är nu den 36:e vintersäsongen och den 37:e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade 1975, den 16:e säsongen för standardrutterna som startade 1996 och den andra för nattrutterna som startade 2010. Även om de långsiktiga trenderna får mest fokus har vi i några fall specifikt diskuterat det senaste årets värden. Man bör dock ha i åtanke att enskilda års värden alltid skall tolkas med försiktigt. Speciellt för arter som ses i lägre antal och på få rutter kan såväl väder som rena tillfälligheter ha stor inverkan. Nytt för året var att även däggdjur registrerades på standardrutterna, ett försök som slog väl ut. Även om däggdjursräkningen var frivillig valde de allra flesta standardruttsinventerare att delta. Populationsutvecklingen för åtminstone en handfull däggdjursarter ser ut att kunna följas på detta sätt, inte minst när data kombineras med räkningarna på nattfågelrutterna. Under 2011 gick Gotlands län med i standardruttsprogrammet och därmed är alla Sveriges län officiellt med. Det goda samarbetet med landets länsstyrelser är en mycket viktig och uppskattad del av Svensk Fågeltaxering. Vi hoppas att årets rapport skall vara ge den information som såväl inventerare som andra intressenter i den svenska fågelfaunan söker. De fantastiska insatser som landets alla fågelinventerare gör utgör ryggraden i den svenska fågelövervakningen och vi hoppas att denna rapport skall stimulera till fortsatt och utökat inventerande i landet. METODER Inventeringsmetoder Tre huvudmetoder används inom fågelövervakningen för att räkna fåglar på ett jämförbart sätt: fritt valda punktrutter, standardrutter samt nattrutter. Mer detaljerade metodbeskrivningar finns på rapporteringsblanketterna och på projektets hemsida. Var i Sverige fåglar räknades under 2011 framgår av figur 1. Fritt vald rutt med punkttaxering. Inventeraren väljer själv en rutt längs vilken 20 punkter (stopp) placeras ut på sådant avstånd från varandra att man undviker att dubbelräkna fåglar från olika punkter. Från varje punkt räknas alla hörda och sedda fåglar under fem minuter. Räkning sker en gång om året sommartid och upp till fem gånger vintertid vid ungefär samma datum och med start vid ungefär samma klockslag. Metoden har använts sedan 1975 i både Häckfågeltaxeringen och Vinterfågelräkningen. Standardrutt med kombinerad punkt- och linjetaxering. Rutten är åtta kilometer lång (kvadrat om 2x2 km). I hörnen och mitt emellan hörnen ligger punkter där fåglarna räknas under fem minuter. Mellan punkterna räknas fåglarna medan man går långsamt (linjetaxering), ungefär 30–40 minuter per km. Rutterna har fasta, förutbestämda positioner över hela landet, med 25 km lucka i både nordsydlig och västöstlig riktning. Totala antalet rutter är 716. Metoden infördes 1996 för att få jämn geografisk spridning och ett representativt stickprov av fågelfaunan i proportion till de olika naturtypernas arealer. Under 2011 räknades för första gången även däggdjur (de större och vilda arterna) på standardrutterna. Räkningen var frivillig, men kommer att bli obligatorisk från 2012. 4
Nattrutter. I grunden mycket lik punktrutterna på så vis att inventeraren själv väljer var rutten ska gå. Rutten är dock styrd genom att det endast kan finnas en sådan per 25x25 km yta i landet (motsvarande de gamla topografiska kartbladen) och den skall vara konstant mellan åren även om inventeraren byts ut. Rutten ska gå längs allmänt tillgängliga vägar som är farbara året runt. Längs rutten placerar inventeraren ut 20 punkter med minst två km avstånd mellan punkterna. Från varje punkt räknas hörda och sedda fåglar under fem minuter vid tre tillfällen per år (mars, april och juni). Metoden infördes 2010 men har testats i Uppsala län under åren 2008–2009. På nattrutterna räknas även däggdjur, både under de fem minuterna på punkterna samt under transportsträckorna mellan punkter. Däggdjursräkningen var frivillig men nästan alla (98 % 2011) av nattinventerarna har valt att också räkna däggdjur på sina rutter. Beräkning av index Eftersom vi inte kan räkna alla fåglar måste vi förlita oss på stickprov, vars värden vi förväntar oss skall vara proportionella mot det sanna antalet fåglar. Resultaten från stickproven bearbetas sedan statistiskt och presenteras i form av index. Det är viktigt att tänka på att index inte ger sanningen, de speglar bara sanningen mer eller mindre bra. Hur väl de speglar sanningen beror i sin tur på hur väl materialet motsvarar de antaganden som alla indexberäkningar bygger på. Bland annat är stickprovets storlek viktigt: ju fler rutter och ju fler fåglar, desto bättre index. Vi använder en indexeringsmetod som kallas TRIM. TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) är ett avancerat index som tagits fram av statistiska centralbyrån i Nederländerna. Med hjälp av TRIM beräknas för varje art och delprogram (vinter- respektive sommarpunktrutterna, samt standardrutterna) ett index per år, samt en (log)linjär trend. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga förändringen över studieperioden, i % per år. Notera att endast (log)linjära trender beräknas med TRIM. För vissa arter, till exempel rosenfinken, med en kraftig uppgång följd av en kraftig nedgång blir en linjär trend relativt intetsägande, men metoden passar väl för arter med långsiktiga stabila trender. Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihoodmetoden” med antagandet att fågelantalen är Poisson-fördelade. Modellen kan ta hänsyn till de problem som ofta finns i inventeringsdata, nämligen att fåglarna ibland uppträder i kolonier eller stora flockar, samt att ett års data inte är helt oberoende av föregående år (”serial correlation” - 5 Utsikten längs linje 5 på standardrutten 29L2C nära Vittangi. Standardrutternas utlägg gör att inventeraren ofta besöker områden som sällan eller aldrig besöks av ornitologer. Här sågs en tretåig hackspett födosöka på hygget och en småspov spelade. The view along line transect 5 of a Fixed Route in northeast Sweden. The way the routes are distributed means that ornithologists visit sites and habitats they otherwise rarely visit. Here a Threetoed Woodpecker and a whimbrel were seen.
Page 1 and 2: Övervakning av fåglarnas populati
Page 3: Svensk sammanfattning Lindström,
Page 7 and 8: Fågelindikatorer Under 2003 starta
Page 9 and 10: RESULTAT och DISKUSSION Utfört arb
Page 11 and 12: Figur 3. Antalet individer av tre u
Page 13 and 14: Datarevision: Databasen för Svensk
Page 15 and 16: Trim index 1.8 1.6 1.4 1.2 1.0 0.8
Page 17 and 18: intervallet 1-6 %. Indikatorn för
Page 19 and 20: Vigg (STD-). Viggen minskar i antal
Page 21 and 22: Tjäder. En ständigt aktuell art o
Page 23 and 24: Gröngöling (V-, SP-, STD-). Grön
Page 25 and 26: Gärdsmyg (V-, STD-). Ett par nya b
Page 27 and 28: Grönfink. Ökad dödlighet hos gr
Page 29 and 30: Tabell 1. Antal inventerade fria pu
Page 31 and 32: Tabell 4. forts. (cont.) Registrera
Page 35 and 36: Tabell 6. Totala antalet fåglar re
Page 39 and 40: Tabell 8. Antalet individer av utva
Page 41 and 42: Figur 10. Beståndsindex för vinte
Page 43 and 44: 2.5 2 1.5 1 0.5 Figur 10. forts. Be
Page 45 and 46: 1.5 1 0.5 Figur 10. forts. Bestånd
Page 47 and 48: 1.5 1 0.5 Figur 10. forts. Bestånd
Page 49 and 50: Figur 11. forts. Beståndsindex fö
Page 51 and 52: Figur 11. forts. Beståndsindex fö
Page 53 and 54: 3 2 1 Figur 11. forts. Beståndsind
Page 55 and 56:
Figur 11. forts. Beståndsindex fö
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Appendix 1. Förteckning över punk
Page 67 and 68:
Appendix 1. forts. Efternamn Förna
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Appendix 2. Förteckning över inve
Page 75 and 76:
Appendix 2. forts. Rutt Namn Eftern
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Appendix 3. Förteckning över inve
show all

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 2011

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?