Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin
Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin
Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Jag kopplade citat<strong>en</strong> till teori, Lewins fältteori (1951) <strong>och</strong> socialkonstruktivistisk teori, <strong>en</strong>ligt<br />
Gerg<strong>en</strong>, citerad i Illeris (2001). Jag såg på hur växelspel mellan personernas synsätt <strong>och</strong> deras<br />
sammanhang beskrevs. Jag listade alla sorter samspel <strong>som</strong> hade beskrivits <strong>och</strong> fann att de<br />
kunde sammanfattas i stöd <strong>–</strong> utmaning, skillnader - likheter respektive tillhörighet <strong>–</strong><br />
utanför<strong>ska</strong>p. Jag undersökte i tre citat, om jag kunde spåra påverkan från <strong>det</strong> kollektiva, från<br />
samhället. Jag fann sådan påverkan i alla tre citat<strong>en</strong>.<br />
Vilka kvaliteter har viktiga relationer?<br />
h. Jag samlade alla beskrivningar av relationer (se utdrag i bilaga 4). Det fanns beskrivningar<br />
av relationer <strong>som</strong> personerna upplevde <strong>som</strong> viktiga under förändring<strong>en</strong> <strong>som</strong> de hade varit med<br />
om. Bland dessa fanns beskrivningar av relationer till d<strong>en</strong> före <strong>det</strong>ta partnern, från de personer<br />
<strong>som</strong> gått ig<strong>en</strong>om separationer eller skilsmässa. Jag valde att avgränsa studi<strong>en</strong> <strong>och</strong> inte ta med<br />
de beskrivningarna. Mitt skäl var att inte göra studi<strong>en</strong> allt för omfattande. Det <strong>är</strong> dock <strong>en</strong><br />
intressant fråga <strong>som</strong> jag kan rekomm<strong>en</strong>dera till <strong>en</strong> annan studie. Hur påverkas id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> av<br />
relation<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> person (eller grupp) <strong>som</strong> individ<strong>en</strong> separerar från?<br />
För de övriga beskrivna relationerna utgick jag från Kanters teori (1972) om relationers<br />
kvalitet i tre nivåer, instrum<strong>en</strong>tell, affektiv <strong>och</strong> etisk nivå. Jag bedömde vilk<strong>en</strong> nivå de<br />
beskrivna relationerna hade. Jag fann att personernas viktigaste relationer <strong>är</strong> på affektiv <strong>och</strong><br />
etisk nivå <strong>och</strong> att alla personer beskrev <strong>en</strong> eller flera relationer på etisk nivå. De relationer på<br />
affektiv nivå, <strong>som</strong> beskrevs, fanns i personernas familjer.<br />
7. Teman sätts in begreppsmässiga sammanhang<br />
Jag valde några teorier <strong>och</strong> begrepp för att belysa de teman <strong>och</strong> mönster <strong>som</strong> jag uppfattade.<br />
De teorier <strong>som</strong> jag valde att referera till <strong>är</strong>;<br />
Begreppet positionering, Davies <strong>och</strong> Harrè, (1990)<br />
Teori om assimilativa <strong>och</strong> ackommodativa förändringar, Piaget, (1970)<br />
Gestaltterapeutisk teori, framför allt metateorin, d<strong>en</strong> exist<strong>en</strong>tiella livssyn<strong>en</strong>, Hostrup, (1999)<br />
Fältteorin, Kurt Lewin, (1951) Socialkonstruktivistisk teori, Gerg<strong>en</strong>, citerad i Illeris (2001)<br />
Kvaliteter i relationer, Kanter (1972).<br />
8. F<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et beskrivs<br />
Jag valde några citat för varje tema för att belysa de många nyanser <strong>som</strong> fanns i<br />
intervjupersonernas berättelser. Jag komm<strong>en</strong>terade citat<strong>en</strong> med hjälp av de teorier <strong>som</strong> jag<br />
hade valt. Jag beskrev vad jag har kommit fram till. Ett övergripande syfte med studi<strong>en</strong> har<br />
varit att pröva om berättelser <strong>är</strong> <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper människor att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin<br />
id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras. Jag har funnit att n<strong>är</strong> personerna beskrev hur de<br />
hade påverkats av förändringar i sitt liv, så beskrev de också sina självbilder. Det jag fann i<br />
övrigt i studi<strong>en</strong> <strong>är</strong> utförligt beskrivet i avsnitt 5 ”Analys <strong>och</strong> resultat”, d<strong>är</strong> jag också besvarar<br />
forskningsfrågorna.<br />
Tillförlitlighet<br />
Frågan om tillförlitlighet handlar om jag har undersökt de f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> <strong>som</strong> jag hade för avsikt att<br />
undersöka. I <strong>det</strong>ta fall <strong>är</strong> frågan om jag har studerat hur människor upplever <strong>och</strong> beskriver<br />
sina självbilder <strong>och</strong> processer n<strong>är</strong> de ändras.<br />
Enlig Kvale (1997) påverkar alla steg<strong>en</strong> i <strong>en</strong> forskningsprocess frågan om tillförlitlighet, allt<br />
ifrån planering <strong>och</strong> g<strong>en</strong>omförande till slutlig rapport. Han m<strong>en</strong>ar att <strong>det</strong> <strong>är</strong> <strong>en</strong> fråga om<br />
hantverksskicklighet. För att ge underlag för bedömning av studi<strong>en</strong>s tillförlitlighet ställer jag<br />
h<strong>är</strong> några frågor, <strong>som</strong> jag också besvarar:<br />
21