Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin

6. Avslutande diskussion
Jag avslutar uppsatsen med att sammanfatta resultaten från studien och relatera dem till
existerande teorier. Frågan är vad min studie kan bidra med. Jag diskuterar begränsningar i
studien och möjligheter att generalisera resultaten. Jag vill ge någon idé om fortsatt forskning
till andra forskare och studerande.
En andra fråga är om studien kan vara till nytta för någon annan. Jag beskriver hur resultaten
kan vara användbara för några olika grupper av människor. Jag själv har haft ovärderlig glädje
och nytta av att göra studien och det vill jag också säga några ord om.
Studien har haft som syfte att undersöka om, och i så fall hur, människor upplever att deras
identitet ändras i skeden eller situationer av förändring i livet. Ett övergripande syfte har varit
att pröva om berättelser är en form som hjälper människor att undersöka och beskriva sin
identitet och processen när den förändras.
Med identitet menar jag den enskilda människans upplevelse av sig själv och jag använder
ordet självbild, synonymt med identitet i studien. Mitt synsätt är att jag tror att människors
identitet formas och omformas hela livet. Det sker i ett dynamiskt samspel i relation med
andra personer och grupper i samhället.
Studiens resultat och bidrag till teori
I studien kommer jag fram till att när människor berättar om sitt liv, så beskriver de också sina
självbilder. Jag har frågat personer hur de har påverkats av förändringar som de har varit med
om. De har berättat hur de har påverkats och samtidigt beskrivit sina självbilder på många
olika sätt. Det handlar om att lyssna efter dem. Jag vågar påstå att metoden kan användas över
kulturgränser, berättelser finns överallt.
Min studie är en begränsad variant av Mishlers (1999) tillvägagångssätt. Mishler analyserar
både struktur och innehåll i berättelser medan jag bara analyserar innehållet.
Mitt bidrag är att jag har undersökt självbilder i fler bemärkelser än Mishler, som avgränsade
sig till yrkesidentitet. Jag fann att de beskrivningar av självbilder som personerna i studien
berättar om kan rymmas i följande teman.
- hur jag är, känner mig och agerar i olika sammanhang
- egna synsätt :
* hur jag ser på livet och döden
* hur jag väljer och prioriterar vad som är viktigt i livet
* hur jag ger mening till händelser och erfarenheter
Det är inte en generell beskrivning av identitet men dessa teman täcker beskrivningarna i
studien.
Jag fann att när personerna beskrev hur de är, känner sig och agerar, så var beskrivningarna
relationella i sig. De hänvisade till någon eller något. Jag använder begreppet positionering för
att förtydliga detta fenomen. Begreppet hämtar jag från Davies och Harré (1990) och det
innebär att ange sin position till andra genom sitt sätt att tilltala andra och framställa sig själv.
Jag menar att det kan ske i alla de dimensioner som kan förekomma i relationer. Min studie
bekräftar Davies och Harrés (1990). Jag ser begreppet både som ett synsätt och som ett
verktyg. Med begreppet positionering går det att undersöka identiteter och hur de formas i alla
möjliga sammanhang, t ex familjer, ungdomsgäng eller grupper i arbetslivet.
39