Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

I vilken utsträckning har jag planerat studien på ett kompetent sätt? - Det är första gången jag gör en sådan studie. Jag har läst litteratur om synsätt och metodik inom forskning. Jag har diskuterat planeringen med min handledare. Jag kan konstatera att jag i slutet av studien har lärt mig mycket om hur arbetet kan läggas upp. Jag har blivit mer kompetent efter hand. I vilken utsträckning har jag genomfört intervjuerna på ett kompetent sätt? - Jag är som psykoterapeut van att samtala och lyssna till människor. Jag lägger märke till samspelet mellan oss. Det är dock en skillnad att göra intervjuer där jag styr med frågor. Jag märkte vid utskrifterna att jag kunde ha ställt fler följdfrågor. Efter intervjuerna noterade jag mina intryck och reflektioner. I vilken utsträckning återger utskrifterna det inspelade materialet? - Jag skrev själv ut intervjuerna, vilket jag tror bidrar till god kvalitet i utskriften. Jag hade lätt att höra vad som sades. Intervjupersonerna har läst utdrag ur intervjuerna och alla kände igen sina citat. Har jag varit medveten om mitt eget perspektiv? - Det som kommer fram under intervjuerna är resultatet av ett samspel mellan intervjupersonen och mig. Min föreställningsvärld möter intervjupersonens föreställningsvärld. Jag har strävat efter att vara medveten om är min egen föreställningsvärld, när jag lyssnar till intervjupersonens. Jag har varit uppmärksam på samspelet oss emellan i intervjusituationen. - Jag är medveten om att det faktum att jag är en svensk, vit kvinna i 50-årsåldern med yrke som terapeut och konsult, påverkar intervjuerna. - Jag har arbetat med att förtydliga mitt perspektiv på ämnet för studien. Efterhand som jag satte mig in i olika teorier och deras syn på identitet, så blev jag mer medveten om mitt eget synsätt. Jag har varit noga med att sätta mig in i olika metaperspektiv, dvs olika synsätt på kunskap, vetenskap och verklighet. Jag har formulerat mitt synsätt på identitet i samband med att jag formulerade forskningsfrågorna och jag har också återvänt och förtydligat det ytterligare under arbetet. Generaliserbarhet En viktig fråga är, kan resultatet från studien generaliseras? Studien baserar sig på intervjuer med fem personer. Personerna är svenska, vita, välutbildade, i åldern 40 – 69 år med egna viktiga relationer och nätverk. De kommer från en kulturellt homogen grupp. Jag menar att studien kan ses som en förstudie och att resultaten kan användas inom denna kulturella grupp. Jag kan inte se att resultaten kan generaliseras utanför den kulturella gruppen. Studien har också haft som syfte att pröva om formen berättelser underlättar för människor att undersöka och beskriva sin identitet och processen när den förändras. Jag finner att så är fallet och jag vågar påstå att metoden kan användas över kulturgränser. Etik Den viktigaste etiska frågan i studien är, som jag ser det, frågan om intervjupersonernas konfidentialitet. Jag har bevakat frågan under flera faser i studien. Under planeringen fick jag förslag från mitt nätverk på tio personer som skulle kunna uppfylla kriterierna för studien. Sju uppfyllde kriterierna och bara jag vet vilka fem personer som ingår i urvalet. Jag skrev själv ut intervjuerna, så jag är den enda personen som har hört de inspelade intervjuerna och sett utskrifterna i sin helhet. Jag uppfattar att utskriften är tillförlitlig. Jag kunde höra i stort sett allt som var inspelat och intervjupersonerna kunde känna igen sina citat som jag skickade dem för genomläsning. Jag har förvarat band och utskrifter på ett betryggande sätt. Jag har tagit bort namn och adresser, som kan visa vilka personerna är, ur citaten. 22
Jag uppfattar att intervjupersonerna tyckte det var positivt att kunna läsa sina citat. Något kom tillbaka till dem innan uppsatsen var färdig. Det var en slags kvittering på vad jag hade uppfattat och personerna kände också igen sig. När det gäller personernas berättelser så håller jag mig till det som berättas. Jag gör inte egna tolkningar av deras berättelser. Det ligger i den fenomenologiska filosofin och metoden och jag ser det som ett etiskt sätt att arbeta. 23
Page 1 and 2: Master of Science Gestalt Psychothe
Page 3 and 4: 1. Inledning och syfte Jag är intr
Page 5 and 6: Jag har också en egen stark upplev
Page 7 and 8: tillit, som är temat för spädbar
Page 9 and 10: sammanhängande och meningsfullt sj
Page 11 and 12: ekonstruera ett centrum. Vi först
Page 13 and 14: Forskningsfrågor Syftet med min st
Page 15 and 16: intressant att t ex studera samspel
Page 17 and 18: En intervju gjorde vi om eftersom s
Page 19 and 20: De flesta beskrivningar av upplevel
Page 21: Jag kopplade citaten till teori, Le
Page 25 and 26: Jag kan bekräfta att Mishlers (199
Page 27 and 28: Tema b. Egna synsätt Personernas b
Page 29 and 30: 5.4 Hur förändras självbilder en
Page 31 and 32: man inte göra egentligen. Och den
Page 33 and 34: individuella funktioner. Verklighet
Page 35 and 36: eskrev betydelsen av att ta tag i s
Page 37 and 38: Ett övergripande syfte med studien
Page 39 and 40: 6. Avslutande diskussion Jag avslut
Page 41 and 42: Min rekommendation är: berätta om
Page 43 and 44: Referenser Alvesson, M. & Sköldber
Page 45 and 46: Analys: aspekter av personernas ide

Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?