Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin
Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin
Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ett övergripande syfte med studi<strong>en</strong> <strong>är</strong> att pröva om berättelser <strong>är</strong> <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper<br />
människor att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras.<br />
Övergripande syfte. Är berättelser <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper människor att undersöka <strong>och</strong><br />
beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras?<br />
Jag finner att n<strong>är</strong> människor berättar om sig själva så beskriver de också sina självbilder. N<strong>är</strong><br />
de berättar om hur de har påverkats av förändringar i sitt liv, så beskriver de sina självbilder<br />
<strong>och</strong> hur dessa ändras. Min slutsats <strong>är</strong> att berättelser <strong>är</strong> <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper människor<br />
att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras.<br />
Forskningsfråga 1. Hur beskriver människor sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> de aspekter <strong>som</strong> ev<strong>en</strong>tuellt<br />
förändras?<br />
Jag finner att de beskrivningar av självbilder <strong>som</strong> personerna i d<strong>en</strong>na studie berättar<br />
om, kan rymmas i följande teman:<br />
a. hur jag <strong>är</strong>, känner mig <strong>och</strong> agerar i olika sammanhang<br />
b. egna synsätt<br />
- hur jag ser på livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong><br />
- hur jag väljer <strong>och</strong> prioriterar vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet<br />
- hur jag ger m<strong>en</strong>ing till händelser <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter<br />
Det <strong>är</strong> inte <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell beskrivning av id<strong>en</strong>titet m<strong>en</strong> täcker beskrivningarna i d<strong>en</strong>na studie.<br />
Jag fann att de självbilder <strong>som</strong> handlar om hur person<strong>en</strong> <strong>är</strong>, känner sig <strong>och</strong> agerar, <strong>är</strong><br />
relationella i sig. De innehåller alla någon slags hänvisning till andra människor, grupper eller<br />
andra sammanhang. Jag använder begreppet positionering (Davies <strong>och</strong> Harré, 1990) <strong>som</strong><br />
beskriver hur vi anger vår position till andra g<strong>en</strong>om vårt sätt att tilltala andra <strong>och</strong> framställa<br />
oss själva.<br />
Jag drar slutsats<strong>en</strong> att människor beskriver <strong>och</strong> förtydligar sin id<strong>en</strong>titet g<strong>en</strong>om att<br />
positionera sig g<strong>en</strong>temot andra personer, grupper eller andra sammanhang <strong>och</strong> att <strong>det</strong><br />
sker i alla dim<strong>en</strong>sioner <strong>som</strong> kan förekomma i relationer.<br />
Jag m<strong>en</strong>ar att människor också beskriver sin id<strong>en</strong>titet n<strong>är</strong> de berättar om sitt<br />
förhållningssätt till livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong>, till vad de väljer <strong>och</strong> prioriterar <strong>som</strong> viktigt i livet<br />
<strong>och</strong> hur de ger m<strong>en</strong>ing till händelser <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter. Jag fann att personer i d<strong>en</strong>na studie<br />
hade förändrat sina självbilder g<strong>en</strong>om att deras syn på vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet hade blivit<br />
klarare. Några hade förändrat sin syn på sin eg<strong>en</strong> dödlighet <strong>och</strong> några hade sett ny m<strong>en</strong>ing<br />
med d<strong>en</strong> förändring <strong>som</strong> de varit med om.<br />
Jag har också undersökt hur självbilder förändras, <strong>en</strong>ligt personernas beskrivningar. En<br />
förändring kan karakt<strong>är</strong>iseras <strong>som</strong> assimilativ (Piaget, 1970) om person<strong>en</strong> införlivar intryck<br />
från omgivning<strong>en</strong> i rådande psyki<strong>ska</strong> strukturer <strong>och</strong> ackommodativ om de psyki<strong>ska</strong><br />
strukturerna förändras <strong>och</strong> överskrids.<br />
Jag drar slutsats<strong>en</strong> att människors id<strong>en</strong>titet ändras i förändringar av både assimilativ<br />
<strong>och</strong> ackommodativ karakt<strong>är</strong>. Till skillnad från Illeris (2001) så m<strong>en</strong>ar jag att<br />
förändringar <strong>som</strong> kan ge tillgång till fler handlingsmöjligheter, kan ske i processer av<br />
båda slag<strong>en</strong>.<br />
Forskningsfråga 2. Upplever vuxna människor att deras id<strong>en</strong>titet ändras n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker<br />
förändringar i livet?<br />
Jag finner att n<strong>är</strong> personer berättar om förändringar i sitt liv, så beskriver de också självbilder<br />
<strong>som</strong> förändras. Min slutsats <strong>är</strong> att vuxna människor upplever att deras id<strong>en</strong>titet ändras<br />
n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker förändringar i livet.<br />
37