Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH
Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH
Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
14<br />
sering utvecklades av amerikanen Frederick Taylor (1856–1915), som<br />
brukar räknas som den moderna arbetsrationaliseringens föregångsman.<br />
Enligt Taylor borde lagarbete så långt möjligt avskaffas, <strong>och</strong> arbetsuppgifterna<br />
skulle i stället delas upp mellan de enskilda arbetarna. Uppgifterna<br />
skulle utformas efter vetenskapliga, arbetsfysiologiska principer. Varje<br />
enskilds prestation skulle mätas så exakt som möjligt, <strong>och</strong> utformas som<br />
en enkel rutinuppgift. ”Så långt det kan ske, bör det med arbetsuppgifternas<br />
utförande förenade tankearbetet överflyttas från verkstaden till<br />
en central planeringsavdelning”. 3 Taylors skrifter fick stor betydelse inte<br />
bara i västliga kapitalistiska företag utan även i Sovjetunionen. Lenin<br />
anbefallde taylorismen med stor entusiasm, i synnerhet idén om att centralisera<br />
tankearbetet. 4 Enligt Lenin var ”ett ovillkorligt underordnande<br />
under en enda vilja absolut nödvändigt för att de arbetsprocesser, som<br />
organiseras enligt den maskinella storindustrins typ, ska ha framgång”. 5<br />
I dagens svenska arbetsliv har idéer om arbetsuppdelning inte så stort<br />
utrymme, utan tvärtom talas det om lagarbete <strong>och</strong> om delegering av ansvar<br />
till alla anställda. Man bör dock observera att detta inte enbart beror<br />
<strong>på</strong> att att produktionsprocesser som byggt <strong>på</strong> långtgående uppdelning<br />
har omvandlats, utan också <strong>på</strong> att många sådana processer har flyttats<br />
till andra länder.<br />
Ända sedan industrialismens början har arbetsdelningen kritiserats<br />
<strong>och</strong> beskrivits som omänsklig. En viktig kritiker var Adam Smith (se citatruta<br />
här intill). En annan var Karl Marx (1818–1883), som ofta återkom<br />
till hur arbetsdelningen berövade arbetarna deras mänskliga värdighet<br />
<strong>och</strong> därmed åstadkom en ”andlig <strong>och</strong> kroppslig förkrympning”. 6<br />
Diskussionen om arbetsdelningen tog ny fart då marxisten Harry Braverman<br />
(1920–1976) publicerade sin bok Arbete <strong>och</strong> monopolkapital<br />
3<br />
F. W. Taylor, Rationell verkstadsledning, Sveriges industriförbund, 1923, s. 73. (Engelsk<br />
titel: Shop Management.)<br />
4<br />
Lenin, ”Sex teser om Sovjetmaktens nästa uppgifter”, maj 1918, Werke 27:306–309,<br />
citatet från s. 308.<br />
5<br />
Lenin, ”Sovjetmaktens nästa uppgifter”, Pravda 28 april 1918, Werke 27:225–268,<br />
citatet från s. 260.<br />
6<br />
Karl Marx, Kapitalet, del 1, avsnitt 12.5, MEW 23:384–386.