Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

More documents

Recommendations

Info

42 blir som vanligt?” – ”Nej”, säger Andersson, ”man får räkna med att hela processen kan stanna, och det är som du vet rätt besvärligt att starta upp den igen.” Detta var en lögn, eftersom Andersson visste att processen inte störs om man nödstoppar filteranläggningen. Men han ljög därför att han misstänkte att den person han talade med ville kunna koppla förbi filtren för att slippa besvärligt underhållsarbete på nattskiftet. En regelutilitarist skulle kunna hävda att denna lögn var moraliskt fel, eftersom den strider mot den enkla regeln ”ljug inte”. Detta är en regel vars efterföljd förvisso gör stor nytta. Den tas ofta som ett typexempel på en regel som bör finnas med i regelutilitaristiska system. Men ingenjören i vårt exempel skulle kunna försvara sig genom att hänvisa till en annan regel, som också den kan försvaras med regelutilitaristiska argument: ”Gör vad du kan för att förhindra mänskligt lidande.” När rimliga regler kommer i konflikt med varandra är det inte uppenbart hur regelutilitarismen kan ge handlingsvägledning. Utilitaristiska kalkyler Utilitarismen har fått praktisk tillämpning i kostnads-nyttoanalys (costbenefit analysis), dvs beräkningar där man värderar alla för- och nackdelar med olika handlingsalternativ i penningtermer. Sådana kalkyler har traditionellt haft stor användning bl.a. i projekteringen av vägprojekt. Innan man bestämmer sig för om man ska bygga en väg gör man en ekonomisk kalkyl, där kostnaden för vägen placeras i den ena vägskålen och fördelarna i form av bl.a. tidsvinster och ökad säkerhet i den andra. Tidsvinst omvandlas till pengar genom att man åsätter varje insparad minut ett visst schablonmässigt ekonomiskt värde. På motsvarande sätt översätts dödsfall till pengar genom att man åsätter människoliv ett schablonvärde. Metoden att åsätta människoliv ett ekonomiskt kalkylvärde har ofta blivit kritiserad. Motståndarna hävdar att människolivets värde överhu-
vudtaget inte kan mätas i pengar. De som utför dessa kalkyler brukar svara att det inte är meningsfullt att åsätta människoliv ett oändligt värde. Det skulle innebära att man alltid gav trafiksäkerheten högre prioritet än framkomligheten. Resultatet kunde t.ex. bli att hastighetsgränserna sattes orimligt lågt. Något slags avvägning måste göras, och i vilka termer kan dess innebörd bäst tydliggöras om inte i termer av pengar? Riskanalys (risk analysis) är en annan form av kalkyl som har sin grund i ett utilitaristiskt synsätt. (Om riskanalysens uppkomst, se kapitel 4.) Vid en (traditionellt utformad) riskanalys börjar man med att identifiera alla möjliga olyckstyper som en anläggning eller ett tekniskt system kan ge upphov till. För varje olyckstyp beräknar eller uppskattar man sannolikheten att den ska uppkomma. Detta sannolikhetstal multipliceras med det antal dödsfall som olyckan beräknas ge upphov till. På så sätt får man fram ett statistiskt väntevärde för antalet dödsfall från varje enskild olyckstyp. Om t.ex. sannolikheten är 1 på 1000 för en olycka där tvåtusen personer kommer att dö, bedöms detta som likvärdigt med att två personer dör. ( 1 1000 43 × 2000 = 2.) Summan av sådana väntevärden från alla olika olyckstyper utgör det statistiskt förväntade antalet dödsfall från teknologin i fråga. Metoden har också vidareutvecklats dithän att man räknar ut t.ex. det totala antalet dödsfall per megawatt-timme för olika energikällor. Dessa tal används för att jämföra de olika energikällorna från risksynpunkt. Om man sätter ett pris på människoliv kan de risker som räknats fram i en riskanalys användas som ingångsvärden i en kostnads-nyttoanalys, i detta fall ofta kallad risk-nyttoanalys. Ett av de mest kända exemplen på denna kalkylmetod är ett beslut av en amerikansk biltillverkare, vid mitten av 1970-talet, att inte återkalla en bilmodell för att med en enkel åtgärd minska risken för bensinexplosioner. Fallet brukar beskrivas på följande sätt: Efter att den nya modellen introducerats uppdagades det att risken för en bensinexplosion efter kollision bakifrån var ovanligt stor för denna bilmodell. En utredning visade att risken kunde avsevärt minskas genom en enkel åtgärd som (i
Page 1 and 2: Teknik och etik Sven Ove Hansson Ku
Page 3 and 4: Innehåll Förord 7 1 Teknikens eti
Page 5: 3 Ingenjören 75 3.1 Ingenjörsroll
Page 8 and 9: 8 Det första kapitlet, ”Tekniken
Page 10 and 11: 10 tortyrredskap, som i stort sett
Page 12 and 13: 12 Teknik och arbetsinnehåll Att d
Page 14 and 15: 14 sering utvecklades av amerikanen
Page 16 and 17: 16 vå och diskuterar effekterna av
Page 18 and 19: 18 den tekniska utvecklingen som en
Page 20 and 21: 20 förfarande eller ett nytt sätt
Page 22 and 23: 22 då själv kan välja om hon vil
Page 24 and 25: 24 nuella växlar. General Electric
Page 26 and 27: 26 Genom Internet ändras nu kommun
Page 29 and 30: Kapitel 2 Etiken 2.1 Vad är etik?
Page 31 and 32: Etik och juridik Många begrepp fö
Page 33 and 34: (3) Vi är alla överens om att det
Page 35 and 36: sprungliga varianten av utilitarism
Page 37 and 38: använda människors betalningsvilj
Page 39 and 40: göra likadant. I ett radioprogram
Page 41: som vi hittills har diskuterat är
Page 45 and 46: du använda många olika uttryckss
Page 47 and 48: Vid höga belastningar bör maskine
Page 49 and 50: döda svårt sjuka personer som ön
Page 51 and 52: Ett företag i elektronikbranschen
Page 53 and 54: härledda från andra, i dessa teor
Page 55 and 56: för olika personer adderas samman,
Page 57 and 58: Man kan kalla en handling övergod
Page 59 and 60: är för att skydda sig själva. At
Page 61 and 62: Positiva och negativa rättigheter
Page 63 and 64: grund av den politiska, juridiska e
Page 65 and 66: förslag har dock kritiseras bl.a.
Page 67 and 68: gin och dess användning. Det är v
Page 69 and 70: alla att nå fram till samma uppfat
Page 71 and 72: svarar jakande på den frågan. Enl
Page 73 and 74: 2.8 Övningsuppgifter 1. Diskutera
Page 75 and 76: Kapitel 3 Ingenjören Tekniken finn
Page 77 and 78: jörsyrket en möjlighet till socia
Page 79 and 80: skiljer mellan de båda sorternas a
Page 81 and 82: fall av arbetsgivare eller uppdrags
Page 83 and 84: ändrats i närliggande berg. Dessa
Page 85 and 86: ”Annars gör någon annan det”
Page 87 and 88: är det ofta svårt att avgöra vem
Page 89 and 90: etag som varit inblandade på olika
Page 91 and 92: till EPA (det amerikanska naturvår
Page 93 and 94:
Ingenjörsetiska koder De äldsta i
Page 95 and 96:
amerikanska och ryska forskarna är
Page 97 and 98:
Sedan stenåldern har mänskliga fr
Page 99 and 100:
3.5 Övningsuppgifter 1. I kapitlet
Page 101 and 102:
Kapitel 4 Etisk teknikvärdering F
Page 103 and 104:
103 ring kan fördröja teknikutvec
Page 105 and 106:
105 stor del av det underlag som sk
Page 107 and 108:
107 påverka den framtida teknikutv
Page 109 and 110:
109 kation. Däremot misslyckades m
Page 111 and 112:
Metoder för teknikvärdering 111 I
Page 113 and 114:
kan du skriva scenarier där du tar
Page 115 and 116:
115 Ett vanligt sätt att inhämta
Page 117 and 118:
117 gäller riskanalys, miljökonse
Page 119 and 120:
119 basen för moralen inte längre
Page 121 and 122:
föräldern har genen. En grupp for
Page 123:
123 6. När man diskuterar vilket a
show all

Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?