Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

More documents

Recommendations

Info

40 de flesta människors moraluppfattning som de är främmande för utilitarismen. Medan traditionella moralföreställningar kretsar kring individers intressen och rättigheter, har individen överhuvudtaget ingen betydelse inom utilitarismen annat än som bärare av nytta i form t.ex. av lycka. Om ett stort antal människor blir lyckliga (får sina önskningar tillgodosedda, etc.) av att en oskyldig person torteras, kan det enligt utilitarismen vara moraliskt rätt att genomföra tortyren. Om det får tillräckligt goda konsekvenser att straffa en oskyldig kräver utilitarismen att hon straffas. En annan absurd konsekvens av utilitarismen är att den skulle kunna tillåta – rentav påbjuda – att man tar båda njurarna från en frisk person för att två njursjuka personer ska få en livsräddande transplantation. Ett annat vanligt argument mot hedonistisk utilitarism är att den inte kan freda sig mot argumentet om ett lyckomonster. Antag att man med hjälp av bioteknologi eller artificiell intelligens skulle lyckas framställa en varelse som har en oerhört stark förmåga att känna lycka. Den kanske rentav kan känna mer lycka än hela mänskligheten tillsammans. Då skulle utilitarismen kräva att vi alla inriktade oss på att tillfredsställa lyckomonstret, på bekostnad av oss själva och varandra. (Det är dock inte självklart hur stor vikt man ska fästa vid den här formen av ”science fiction-argument”. En moralteori kan tänkas fungera utmärkt i alla praktiskt möjliga situationer även om den råkar i svårigheter i extrema tänkta situationer.) Regelutilitarism En del utilitarister har i stort sett accepterat utilitarismens till synes absurda konsekvenser. En vanligare uppfattning är att utilitarismen på något sätt måste modifieras för att komma i bättre överensstämmelse med gängse moraliska intuitioner. Det vanligaste sättet att försöka åstadkomma detta är att hävda att utilitarismen i huvudsak ska användas till att välja handlingsregler, inte till att direkt välja enskilda handlingar. Detta synsätt kallas regelutilitarism (rule utilitarianism), och står i kontrast till handlingsutilitiarism (act utilitarianism). De olika former av utilitarism
som vi hittills har diskuterat är avsedda att tillämpas direkt på handlingar, och är därför varianter av handlingsutilitarism. Enligt regelutilitarismen ska man välja allmänna regler efter utilitaristiska principer. Sedan ska man tillämpa dessa regler i det praktiska livet utan att genomföra någon nyttokalkyl i de enskilda fallen. Vi kan undersöka skillnaden mellan handlings- och regelutilitarism med hjälp av följande exempel. Ett företag som röntgar svetsfogar upptäcker ett allvarligt fel på en av sina mobila röntgenapparater. Den har under en längre tid läckt strålning i en omfattning som innebär att några av de anställda har utsatts för otillåtet höga stråldoser. Den aktuella exponeringen ger inga omedelbara skador, men medför en viss ökning av risken att få cancer i framtiden. Företagsledningen åtgärdar snabbt felet, men beslutar att inte informera de anställda om den strålning de har utsatts för. Motivet för detta ställningstagande är att sådan information bara skulle göra de anställda bekymrade och oroliga. Gjort kan inte göras ogjort, menar man, och det finns helt enkelt ingen nytta med en sådan information. Företagsledningen i detta exempel bryter mot lagen. Men handlar den omoraliskt? En handlingsutilitarist skulle ha starka skäl att ge dem rätt: Givet att det inte finns någon nytta med att informera ska man inte göra det. En regelutilitarist skulle däremot kunna komma till det motsatta ställningstagandet. Samhället blir nämligen bättre, kan man hävda, om företag följer regeln att informera sina anställda om riskerna på arbetsplatsen. Regelutilitarismen har emellertid också problem med sig. Det är svårt, förmodligen omöjligt, att formulera ett system av regler där inte två regler ibland kan komma i konflikt med varandra. Ingenjör Andersson blir tillfrågad av en arbetare vad som händer om man trycker på nödstoppet för filteranläggningen. ”Går avfallsvattnet bara rakt ut i sjön då, och allt annat 41
Page 1 and 2: Teknik och etik Sven Ove Hansson Ku
Page 3 and 4: Innehåll Förord 7 1 Teknikens eti
Page 5: 3 Ingenjören 75 3.1 Ingenjörsroll
Page 8 and 9: 8 Det första kapitlet, ”Tekniken
Page 10 and 11: 10 tortyrredskap, som i stort sett
Page 12 and 13: 12 Teknik och arbetsinnehåll Att d
Page 14 and 15: 14 sering utvecklades av amerikanen
Page 16 and 17: 16 vå och diskuterar effekterna av
Page 18 and 19: 18 den tekniska utvecklingen som en
Page 20 and 21: 20 förfarande eller ett nytt sätt
Page 22 and 23: 22 då själv kan välja om hon vil
Page 24 and 25: 24 nuella växlar. General Electric
Page 26 and 27: 26 Genom Internet ändras nu kommun
Page 29 and 30: Kapitel 2 Etiken 2.1 Vad är etik?
Page 31 and 32: Etik och juridik Många begrepp fö
Page 33 and 34: (3) Vi är alla överens om att det
Page 35 and 36: sprungliga varianten av utilitarism
Page 37 and 38: använda människors betalningsvilj
Page 39: göra likadant. I ett radioprogram
Page 43 and 44: vudtaget inte kan mätas i pengar.
Page 45 and 46: du använda många olika uttryckss
Page 47 and 48: Vid höga belastningar bör maskine
Page 49 and 50: döda svårt sjuka personer som ön
Page 51 and 52: Ett företag i elektronikbranschen
Page 53 and 54: härledda från andra, i dessa teor
Page 55 and 56: för olika personer adderas samman,
Page 57 and 58: Man kan kalla en handling övergod
Page 59 and 60: är för att skydda sig själva. At
Page 61 and 62: Positiva och negativa rättigheter
Page 63 and 64: grund av den politiska, juridiska e
Page 65 and 66: förslag har dock kritiseras bl.a.
Page 67 and 68: gin och dess användning. Det är v
Page 69 and 70: alla att nå fram till samma uppfat
Page 71 and 72: svarar jakande på den frågan. Enl
Page 73 and 74: 2.8 Övningsuppgifter 1. Diskutera
Page 75 and 76: Kapitel 3 Ingenjören Tekniken finn
Page 77 and 78: jörsyrket en möjlighet till socia
Page 79 and 80: skiljer mellan de båda sorternas a
Page 81 and 82: fall av arbetsgivare eller uppdrags
Page 83 and 84: ändrats i närliggande berg. Dessa
Page 85 and 86: ”Annars gör någon annan det”
Page 87 and 88: är det ofta svårt att avgöra vem
Page 89 and 90: etag som varit inblandade på olika
Page 91 and 92:
till EPA (det amerikanska naturvår
Page 93 and 94:
Ingenjörsetiska koder De äldsta i
Page 95 and 96:
amerikanska och ryska forskarna är
Page 97 and 98:
Sedan stenåldern har mänskliga fr
Page 99 and 100:
3.5 Övningsuppgifter 1. I kapitlet
Page 101 and 102:
Kapitel 4 Etisk teknikvärdering F
Page 103 and 104:
103 ring kan fördröja teknikutvec
Page 105 and 106:
105 stor del av det underlag som sk
Page 107 and 108:
107 påverka den framtida teknikutv
Page 109 and 110:
109 kation. Däremot misslyckades m
Page 111 and 112:
Metoder för teknikvärdering 111 I
Page 113 and 114:
kan du skriva scenarier där du tar
Page 115 and 116:
115 Ett vanligt sätt att inhämta
Page 117 and 118:
117 gäller riskanalys, miljökonse
Page 119 and 120:
119 basen för moralen inte längre
Page 121 and 122:
föräldern har genen. En grupp for
Page 123:
123 6. När man diskuterar vilket a
show all

Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?