Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

More documents

Recommendations

Info

34 utilitarismen. 2.2 Utilitarism Utilitarismen är den moralteori som bygger på idén om att maximera summan av det goda. Utilitarismen är visserligen av nyare datum än flertalet av de övriga teorier vi ska behandla, men den har en dominerande ställning inom den akademiska filosofin. Hedonistisk utilitarism Utilitarismens upphovsman var den engelske filosofen Jeremy Bentham (1748–1832). Han var utbildad jurist, men tröttnade tidigt på det yrke han fått utbildning till, och verkade i stället som skribent och privatlärd. Han var en för sin tid mycket radikal samhällskritiker, som ifrågasatte både lagarna och samhällsskicket i stort. Han kritiserade traditionella privilegier och ville att alla människor skulle vara likaberättigade medborgare. Som alternativ till hävdvunna, religiösa moraluppfattningar förde Bentham fram idén om att maximera lyckan. Samhället skulle organiseras så att människors lycka blev så stor som möjligt och deras olycka så liten som möjligt. Som mätetal på hur gott ett samhälle var skulle man använda summan av alla människors lycka (minus deras olycka). Detta synsätt innebar två radikala avsteg från den tidens gängse tänkande. För det första var det människors lycka, inte t.ex. deras gudfruktighet och dygdighet, som räknades. För det andra skulle alla människor räknas lika, oavsett härkomst, kön och samhällsställning. Utilitarismen formuleras i regel som en handlingsteori. Den innebär då att man i varje situation ska handla så att den sammanlagda nyttan (”utility”) av ens handlande blir så stor som möjligt. Bentham likställde alltså nytta med lycka eller lustkänsla. Hans moralfilosofi kan därför sammanfattas med maximen ”handla så att du åstadkommer största möjliga lycka för största möjliga antal människor”. Detta är den ur-
sprungliga varianten av utilitarism. Den brukar kallas antingen klassisk utilitarism (classical utilitarianism) eller hedonistisk utilitarism (hedonistic utilitarianism). Hedonism är uppfattningen att lycka eller njutning är det enda som är gott i sig själv. Den hedonistiska utilitarismen framstår i dag som en tämligen grov och förenklad moralteori. För Bentham och hans samtida anhängare var den ett avsevärt framsteg gentemot tidigare moralteorier, och den kunde dessutom användas som ett effektivt redskap för kritik av den tidens grava orättvisor och missförhållanden. Icke-hedonistisk utilitarism Efter Bentham har många utilitarister velat utvidga nyttobegreppet, så att det som man ska maximera innefattar andra även andra egenvärden än lycka, t.ex. dygd, vänskap och kunskap. Det finns flera icke-hedonistiska varianter av utilitarism. Den kanske idag mest populära av dessa är preferensutilitarism (preference utilitarianism). Dess huvudprincip är att man ska tillfredsställa människors preferenser (önskningar) i största möjliga utsträckning. Detta innebär att den utilitaristiska nyttan görs liktydig med tillfredsställandet av önskningar. Med välfärdsutilitarism (welfare utilitarianism) menas en utilitarism som jämställer nytta med välfärd, i bemärkelsen goda livsbetingelser. Den nytta som ska summeras är enligt denna teori människors tillgång till mat, bostäder, sjukvård, utbildning och annat som vi räknar till välfärden. 2 Välfärdsutilitarismen skiljer sig från både hedonistisk utilitarism och preferensutilitarism genom att inte referera till inre, mentala tillstånd utan till yttre levnadsomständigheter. Ytterligare en variant är ideell utilitarism (ideal utilitarianism) som innebär att i princip alla slags värden kan räknas in i den utilitaristiska nyttokalkylen. Lycka, behovstillfredsställelse, skönhet, kunskap, vänskap och dygd kan då alla räknas in i den utilitaristiska kalkylen, liksom 2 Robert E. Goodin, ”Utility and the Good”, ss 241–248 i Peter Singer (utg.), A Com- panion to Ethics, Blackwell 1991. 35
Page 1 and 2: Teknik och etik Sven Ove Hansson Ku
Page 3 and 4: Innehåll Förord 7 1 Teknikens eti
Page 5: 3 Ingenjören 75 3.1 Ingenjörsroll
Page 8 and 9: 8 Det första kapitlet, ”Tekniken
Page 10 and 11: 10 tortyrredskap, som i stort sett
Page 12 and 13: 12 Teknik och arbetsinnehåll Att d
Page 14 and 15: 14 sering utvecklades av amerikanen
Page 16 and 17: 16 vå och diskuterar effekterna av
Page 18 and 19: 18 den tekniska utvecklingen som en
Page 20 and 21: 20 förfarande eller ett nytt sätt
Page 22 and 23: 22 då själv kan välja om hon vil
Page 24 and 25: 24 nuella växlar. General Electric
Page 26 and 27: 26 Genom Internet ändras nu kommun
Page 29 and 30: Kapitel 2 Etiken 2.1 Vad är etik?
Page 31 and 32: Etik och juridik Många begrepp fö
Page 33: (3) Vi är alla överens om att det
Page 37 and 38: använda människors betalningsvilj
Page 39 and 40: göra likadant. I ett radioprogram
Page 41 and 42: som vi hittills har diskuterat är
Page 43 and 44: vudtaget inte kan mätas i pengar.
Page 45 and 46: du använda många olika uttryckss
Page 47 and 48: Vid höga belastningar bör maskine
Page 49 and 50: döda svårt sjuka personer som ön
Page 51 and 52: Ett företag i elektronikbranschen
Page 53 and 54: härledda från andra, i dessa teor
Page 55 and 56: för olika personer adderas samman,
Page 57 and 58: Man kan kalla en handling övergod
Page 59 and 60: är för att skydda sig själva. At
Page 61 and 62: Positiva och negativa rättigheter
Page 63 and 64: grund av den politiska, juridiska e
Page 65 and 66: förslag har dock kritiseras bl.a.
Page 67 and 68: gin och dess användning. Det är v
Page 69 and 70: alla att nå fram till samma uppfat
Page 71 and 72: svarar jakande på den frågan. Enl
Page 73 and 74: 2.8 Övningsuppgifter 1. Diskutera
Page 75 and 76: Kapitel 3 Ingenjören Tekniken finn
Page 77 and 78: jörsyrket en möjlighet till socia
Page 79 and 80: skiljer mellan de båda sorternas a
Page 81 and 82: fall av arbetsgivare eller uppdrags
Page 83 and 84: ändrats i närliggande berg. Dessa
Page 85 and 86:
”Annars gör någon annan det”
Page 87 and 88:
är det ofta svårt att avgöra vem
Page 89 and 90:
etag som varit inblandade på olika
Page 91 and 92:
till EPA (det amerikanska naturvår
Page 93 and 94:
Ingenjörsetiska koder De äldsta i
Page 95 and 96:
amerikanska och ryska forskarna är
Page 97 and 98:
Sedan stenåldern har mänskliga fr
Page 99 and 100:
3.5 Övningsuppgifter 1. I kapitlet
Page 101 and 102:
Kapitel 4 Etisk teknikvärdering F
Page 103 and 104:
103 ring kan fördröja teknikutvec
Page 105 and 106:
105 stor del av det underlag som sk
Page 107 and 108:
107 påverka den framtida teknikutv
Page 109 and 110:
109 kation. Däremot misslyckades m
Page 111 and 112:
Metoder för teknikvärdering 111 I
Page 113 and 114:
kan du skriva scenarier där du tar
Page 115 and 116:
115 Ett vanligt sätt att inhämta
Page 117 and 118:
117 gäller riskanalys, miljökonse
Page 119 and 120:
119 basen för moralen inte längre
Page 121 and 122:
föräldern har genen. En grupp for
Page 123:
123 6. När man diskuterar vilket a
show all

Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?