Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

56
2.4 Frihet
Både utilitarism och pliktetik ger upphov till moraliska krav som kan
ställas på människors handlande. I politiska sammanhang talas det inte
bara om att människor har skyldigheter, utan också om att de har
fri- och rättigheter (rights and liberties). Vi ska se närmare på hur dessa
båda begrepp kan behandlas inom moralfilosofin, och börjar med frihetsbegreppet.
Frihet och utilitarism
Utilitarismen kritiseras ofta för att vara alltför krävande, i själva verket
så krävande att den knappast lämnar någon frihet alls åt individen. Detta
beror på att utilitarismen är maximerande, dvs den kräver att man ska
handla så att det maximalt bästa resultatet uppnås. Utrymmet för individens
fria val begränsas då till att välja mellan de maximala alternativen i
de fall då det finns flera som är maximala.
En nyexaminerad civilingenjör väljer mellan olika anställningar
inom sitt specialområde, vattenteknik. Hon har två
bra erbjudanden från svenska kommuner. Dessutom har hon
erbjudits ett lågbetalt arbete i ett u-land. I det senare arbetet
skulle hon ordna försörjningen med dricksvatten i ett område
där många människor, särskilt barn, fortfarande dör på
grund av hälsofarligt vatten. Hon inser att hon skulle göra
mycket mer nytta i u-landet än på någon av de svenska arbetsplatserna.
Ur utilitaristisk synvinkel är valet enkelt: Hon är skyldig att maximera
värdet av konsekvenserna av sina handlingar, och det betyder – oavsett
om vi använder lycka eller t.ex. preferenstillfredsställelse som måttstock
– att hon är skyldig att välja u-landsalternativet. Denna uppfattning
framstår dock enligt de flesta människors moraluppfattning som alltför
sträng och krävande.