Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

More documents

Recommendations

Info

70 mänsklig rationalitet. Han återför ju frågan om vilket beslut många människor ska fatta tillsammans till den mera hanterliga frågan om vilket val varje enskild individ – givet att hon är en rationell egoist – ska göra i ursprungssituationen. Denna förenkling fungerar endast om man kan påvisa att alla (rationella) människor skulle göra samma val, så att beslutet kan fattas enhälligt. Ser man ursprungssituationen ur den enskilda deltagarens synvinkel, innebär Rawls andra rättviseprincip att deltagaren resonerar försiktigt. Hon chansar inte på att hon själv ska få en hög position i samhället, vilket ju kunde leda till att hon förespråkade en mera ojämlik fördelning. I stället ser hon till att den lägsta position hon kan hamna i, dvs att bli en av de sämst ställda, blir så bra som möjligt. En del kritiker har starkt ifrågasatt att alla rationella människor skulle följa en sådan strategi i ursprungssituationen. Några har t.o.m. menat att alla rationella människor i en ursprungssituation skulle välja en utilitaristisk modell. En annan tänkbar ståndpunkt är att kravet om rationalitet inte entydigt bestämmer hur man skulle bete sig i ursprungssituationen. Då skulle olika människor, som alla är rationella, kunna komma till olika slutsatser. Reflektiv jämvikt De moralteorier som vi hittills har diskuterat innebär alla att moralen byggs upp utifrån allmänna principer. Genom att tillämpa dessa principer fastställer man vad som är rätt och fel i den enskilda situationen. Men hur bedömer man rimligheten hos sådana allmänna principer? I den moralfilosofiska diskussionen används enskilda exempel som prövomedel för att undersöka moralteoriers hållbarhet. Den som t.ex. vill visa att utilitarism är bättre än pliktetik framhåller situationer där utilitarismen stämmer bättre överens med gängse moraliska intuitioner än vad pliktetiken gör. Betyder detta sätt att resonera att man i själva verket sätter högre värde på våra intuitioner om enskilda exempel än på de generella moralteorierna? Moralisk partikularism (moral particularism) är den uppfattning som
svarar jakande på den frågan. Enligt moraliska partikularister handlar våra moraliska intuitioner om enskilda konkreta situationer. De generaliseringar som görs utifrån de enskilda fallen kan aldrig vara annat än sammanfattningar (”tumregler”), och kan inte användas som argument för att ändra våra intuitiva bedömningar av enskilda fall. Med moralisk universalism (moral universalism) menas den motsatta uppfattningen, nämligen att det är de generella principerna som man ska rätta sig efter. En moralisk universalist som också är utilitarist hävdar t.ex. att att utilitarismens principer har en så stark beviskraft att ”motexempel” bara ska betraktas som exempel på hur intuitionen kan leda fel i enskilda fall. En ledande företrädare för denna uppfattning, R. M. Hare, hävdar att de gängse motexemplen mot utilitarismen är uttryck för ett felaktigt sätt att argumentera, nämligen ”argumentation utifrån den gängse uppfattningen”. Den gängse uppfattningen kan, menar han, endast vara vägledande i språkliga frågor om innebörden hos moraliska begrepp, inte i substantiella moraliska frågor. 12 En intressant mellanposition intas av dem som företräder teorin om en reflektiv jämvikt (reflective equilibrium) i moraliska frågor. Enligt denna uppfattning ska vikt fästas såväl vid våra bedömningar av enskilda fall som vid teorier och andra generaliseringar. När dessa båda källor till moraliska omdömen kommer i konflikt, bör vi eftersträva en ömsesidig anpassning. Denna reflektiva process ska upprepas tills vi når ett jämviktstillstånd, dvs ett tillstånd där det inte längre finns någon motsättning mellan de båda. (Idén om reflektiv jämvikt har sitt ursprung hos John Rawls.) Diskursetik Den tyske filosofen Jürgen Habermas har kritiserat den hittillsvarande moralfilosofin för att vara alltför fokuserad på individuell rationalitet. I 12 R. M. Hare, ”The argument from received opinion”, ss 117–135 i hans Essays on Philosophical Method, Berkeley 1972. Se också J. W. Roxbee Cox, ”Utilitarians and the Use of Examples”, Ethics 95:268–273, 1985. 71
Page 1 and 2:
Teknik och etik Sven Ove Hansson Ku
Page 3 and 4:
Innehåll Förord 7 1 Teknikens eti
Page 5:
3 Ingenjören 75 3.1 Ingenjörsroll
Page 8 and 9:
8 Det första kapitlet, ”Tekniken
Page 10 and 11:
10 tortyrredskap, som i stort sett
Page 12 and 13:
12 Teknik och arbetsinnehåll Att d
Page 14 and 15:
14 sering utvecklades av amerikanen
Page 16 and 17:
16 vå och diskuterar effekterna av
Page 18 and 19:
18 den tekniska utvecklingen som en
Page 20 and 21: 20 förfarande eller ett nytt sätt
Page 22 and 23: 22 då själv kan välja om hon vil
Page 24 and 25: 24 nuella växlar. General Electric
Page 26 and 27: 26 Genom Internet ändras nu kommun
Page 29 and 30: Kapitel 2 Etiken 2.1 Vad är etik?
Page 31 and 32: Etik och juridik Många begrepp fö
Page 33 and 34: (3) Vi är alla överens om att det
Page 35 and 36: sprungliga varianten av utilitarism
Page 37 and 38: använda människors betalningsvilj
Page 39 and 40: göra likadant. I ett radioprogram
Page 41 and 42: som vi hittills har diskuterat är
Page 43 and 44: vudtaget inte kan mätas i pengar.
Page 45 and 46: du använda många olika uttryckss
Page 47 and 48: Vid höga belastningar bör maskine
Page 49 and 50: döda svårt sjuka personer som ön
Page 51 and 52: Ett företag i elektronikbranschen
Page 53 and 54: härledda från andra, i dessa teor
Page 55 and 56: för olika personer adderas samman,
Page 57 and 58: Man kan kalla en handling övergod
Page 59 and 60: är för att skydda sig själva. At
Page 61 and 62: Positiva och negativa rättigheter
Page 63 and 64: grund av den politiska, juridiska e
Page 65 and 66: förslag har dock kritiseras bl.a.
Page 67 and 68: gin och dess användning. Det är v
Page 69: alla att nå fram till samma uppfat
Page 73 and 74: 2.8 Övningsuppgifter 1. Diskutera
Page 75 and 76: Kapitel 3 Ingenjören Tekniken finn
Page 77 and 78: jörsyrket en möjlighet till socia
Page 79 and 80: skiljer mellan de båda sorternas a
Page 81 and 82: fall av arbetsgivare eller uppdrags
Page 83 and 84: ändrats i närliggande berg. Dessa
Page 85 and 86: ”Annars gör någon annan det”
Page 87 and 88: är det ofta svårt att avgöra vem
Page 89 and 90: etag som varit inblandade på olika
Page 91 and 92: till EPA (det amerikanska naturvår
Page 93 and 94: Ingenjörsetiska koder De äldsta i
Page 95 and 96: amerikanska och ryska forskarna är
Page 97 and 98: Sedan stenåldern har mänskliga fr
Page 99 and 100: 3.5 Övningsuppgifter 1. I kapitlet
Page 101 and 102: Kapitel 4 Etisk teknikvärdering F
Page 103 and 104: 103 ring kan fördröja teknikutvec
Page 105 and 106: 105 stor del av det underlag som sk
Page 107 and 108: 107 påverka den framtida teknikutv
Page 109 and 110: 109 kation. Däremot misslyckades m
Page 111 and 112: Metoder för teknikvärdering 111 I
Page 113 and 114: kan du skriva scenarier där du tar
Page 115 and 116: 115 Ett vanligt sätt att inhämta
Page 117 and 118: 117 gäller riskanalys, miljökonse
Page 119 and 120: 119 basen för moralen inte längre
Page 121 and 122:
föräldern har genen. En grupp for
Page 123:
123 6. När man diskuterar vilket a
show all

Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?