Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH
Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH
Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
gin <strong>och</strong> dess användning. Det är viktigt att skilja mellan det normativa<br />
begrepp om en ”naturlig ordning” som används i dessa argument <strong>och</strong><br />
det helt annorlunda naturbegrepp som har utvunnits ur den moderna<br />
naturvetenskapen.<br />
Det är också viktigt att skilja mellan å ena sidan föreställningen om<br />
en given ”naturlig ordning”, å andra sidan uppfattningen att naturen <strong>och</strong><br />
dess arter är värdefulla oavsett deras eventuella nytta för människan. Det<br />
är fullt möjligt att tilldela orörd natur <strong>och</strong> bevarade arter ett egenvärde<br />
utan att argumentera för detta med hänvisning till en naturgiven ordning.<br />
Samhällskontraktet<br />
Många försök att grundlägga etiken bygger <strong>på</strong> att den betraktas som en<br />
överenskommelse mellan ”rationella egoister”, dvs personer som agerar<br />
rationellt med det enda målet att uppnå så bra resultat som möjligt för<br />
sig själva. Även om vi från början alla är egoister, vore ett samhälle av utövande<br />
egoister olidligt att leva i, rent egoistiskt sett. Därför har vi vi alla<br />
ett intresse av att en mera hänsynstagande moral kommer fram i samhället.<br />
Denna idé har utvecklats inom teorin om samhällskontraktet (social<br />
contract). I denna teori föreställer man sig att människorna ursprungligen<br />
levde i ett slags naturtillstånd utan lagar <strong>och</strong> utan samhällsinstitutioner.<br />
Samhället tillkom genom ett kontrakt, där alla bestämde sig för att<br />
avstå från en del av naturtillståndets friheter för att kunna dra nytta av<br />
samhällslivets fördelar.<br />
Kontraktsidén har anor från både antiken <strong>och</strong> medeltiden, men dess<br />
storhetstid började vid slutet av femtonhundratalet, då den kom till användning<br />
i den politiska kampen mot den absoluta kungamakten. Det<br />
officiella synsättet <strong>på</strong> kungamakten var vid denna tid att kungen hade sin<br />
makt direkt från Gud. Därför hade hans undersåtar ingen rätt att motsätta<br />
sig hans <strong>på</strong>bud, vadhelst han gjorde. Kontraktsidéns förespråkare<br />
hävdade att kungamakten grundas <strong>på</strong> ett kontrakt mellan kungen <strong>och</strong><br />
folket. Ett sådant kontrakt, menade de, kan hävas av folket om kungen<br />
bryter mot Guds bud eller om han förtrycker folket.<br />
67
Change language