Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

Sholes maskin kom att tillverkas av firman Remington & Sons. De
behöll i huvudsak hans tangentbord, men flyttade bokstaven R till den
plats på den översta bokstavsraden där Sholes hade placerat punkten.
Efter denna förändring kunde man skriva ”TYPEWRITER” med alla
fingrarna på tangentbordets översta bokstavsrad. På så vis kunde en försäljare
snabbt lära sig att skriva detta ord med imponerande hastighet.
Därmed var det nuvarande tangentbordet färdigkonstruerat. Det kallas
QWERTY-bordet efter de bokstäver som står först på översta raden.
Redan på 1890-talet var problemen med typhuvudena lösta, och det
fanns inte längre något tekniskt behov att förhindra snabbskrift. Andra
tillverkare levererade maskiner med tangentbord som var bättre anpassade
än QWERTY för att skriva snabbt. Men konkurrenterna kunde
inte enas om ett gemensamt alternativ. Eftersom Remington var störst
var därför QWERTY det vanligaste systemet. Maskinskrivare lärde sig
QWERTY eftersom QWERTY-maskiner var vanligast på arbetsplatserna.
Kontor som skaffade nya maskiner valde QWERTY eftersom det var
lättast att få personal som kunde det systemet. På några få år förvandlades
QWERTYs lilla övertag till en fullständig dominans på marknaden.
Så har det förblivit, trots att datoriseringen gjort ett byte av tangentbord
tekniskt mycket enklare. Det är ingen svårighet att uppnå mellan
20 och 40 procent högre skrivhastighet om man byter tangentbord. Det
har också gjorts undersökningar som visar att man mycket snart tjänar
in den tid det tar att lära sig att arbeta på ett snabbare tangentbord. Ändå
behåller QWERTY-bordet sin dominans. 12
Kulturell eftersläpning
William F. Ogburn har föreslagit att många av konflikterna kring ny teknik
kan förklaras av att den materiella och den icke-materiella kulturen
utvecklas i otakt. Enligt Ogburn utvecklas den materiella kulturen, dvs
tekniken, oftast snabbare än den icke-materiella. Det kan ibland bara
ta några få år att utveckla och ta i bruk t.ex. ett nytt bioteknologiskt
12 James H. Moor, ”What is Computer Ethics?”, Metaphilosophy 16:266–275, 1985.
19