Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfattad sammanställning av några hållpunkter i strömmingsfiskets historia. Lars Berglund, auktoriserad yrkesfiskare Stapelfisket Stapelfiske är beteckningen på det kommersiella fisket före motoriseringen av fiskeflottan. Fiskarena tvingades av praktiska skäl att vara så nära fångstmöjligheterna som möjligt. Det innebar att verksamheten bedrevs på fiskelägen ute i den yttersta skärgården i de flesta fall. Verksamheten innebar att man fiskade och på plats tillvaratog fångsten. Hade man ett fiskeläge på fasta landet kunde en del säljas omedelbart till färskkonsumtion. Denna marknad var emellertid i allmänhet ganska otillgänglig från fiskeläget och i själva verket av liten omfattning. Strömmingsmarknadens produkter bestod från början av saltad strömming och torkad strömming.Tillgången av det dyra saltet var ett ständigt återkommande problem. När för litet salt användes till laken (saltlösningen) för återfyllning av de ompackade tunnorna, tenderade innehållet att antingen bli en aning syrligt eller att rent av jäsa till sur strömming. Surströmmingsinläggarna hävdar att kung Gustav Vasa tyckte så mycket om den jästa strömmingen att det blev en omtyckt produkt. I själva verket skrev han i brev efter annat och påtalade att Gävlefiskarenas snålhet med salt ledde till att strömmingen jäste och blev direkt fördärvad som människoföda. Surströmmingen anammades så småning om som produkt på strömmingsmarknaden, vilken därefter bestod av färsk strömming, saltströmming, surströmming och torkad strömming eller så kallad krampsill. Exakt när surströmmingen blivit en accepterad handelsvara är svårt att precisera. Under sjuttonhundratalet synes surströmmingen avseende Härnösand i vart fall ha stått för en stor del av strömmingshandeln. Åren 1773, 1776 och 1777 uppgick andelen surströmming där i förhållande till salt- och färskströmming till styvt två tredjedelar. Källa: Sven Hartelius sidan 114. 1. Fjärrfisket Det rent kommersiella yrkesfisket efter strömming från medeltiden och fram till första hälften av adertonhundratalet bedrevs av borgare, stadsinnevånare, i Mälarlandskapen och kanske framför allt från Gävle över en längre tid. Den största delen av Gävles borgare sysslade med strömmingsfiske ända fram till början av adertonhundratalet. Vid avseglingen på våren från Gävle lastades skutorna med salt för eget behov och för avsalu förutom alla förnödenheter, som tarvades för fiskesäsongen. Getterna ingick också i lasten. Gävlefiskarena var kända för sina getter, som hoppade omkring överallt till allmänt gissel. Första och fjärde av de fyra kvarteren i Gävle stad befolkades huvudsak av fiskare och getter. 100
Appendix 4. Stapelstädernas särskilda privilegier avskaffades i början av adertonhundratalet. Någon rusning av fisk in till städernas marknad efter reformen kom inte. Fisket och hanteringen med saltning fortsatte ungefär som tidigare ute på själva fiskelägena. 2. Strandfisket Strandfiskare var från början en beteckning på utanför staden boende fiskare, som inte ägde jord med tillhörande fiskevatten. Med dagens terminologi och i geografisk mening var allt fiske före motoriseringen ett strandfiske så till vida att alla fiskelägen var strategiskt placerade på öar eller fasta landet så man kunde nå tillbaka till hamn inom rimliga tider med segel och årornas hjälp. Allteftersom kom under adertonhundratalet, i och med kolonialhandelns expansion i städerna, fiskerskapen i städerna undan för undan att bli utlokaliserade i skärgårdarna. I Gävleområdet utlokaliserades fiskerskapet till de närbelägna fiskelägena utan att äga jord på platsen. Man fortsatte emellertid att vara borgare och strandfiskare, vilket åtskilde dem från de återstående fjärrfiskarena, som drev sitt fiske i de längre norrut belägna fiskelägena. 3. Om orsakerna till fjärrfiskets nedgång och fall. Redan före men framför allt under Vasatiden hade en mängd olika statliga ingrepp företagits av staten för att minska jordägarnas rätt till fiske, vilket gynnade de kommersiella fjärrfiskarena och framför allt de från Gävle, som var flest till antalet. 1766 års fiskeristadga kom att innebära genom en del märkliga turer en återgång till att jordägarna skulle disponera fisket inom sina stränder. Från slutet av sjuttonhundratalet och framåt återkommer ständigt strider mellan Gävlefiskare och olika jordägare. Söderhamns, Hudiksvalls och Härnösands Fiskaresocieteter stred också med jordägarna och konkurrerade om samma fiskeplatser. I stort sett kan orsakerna till nedgången i fjärrfisket sammanfattas enligt följande: • Minskad tillgång till fiskevatten. • Minskad efterfrågan på de klassiska stapelvarorna av strömming. • Minskande priser på de klassiska stapelvarorna orsakad av ökad konkurrens från sillfisket, som eskalerade kraftigt under andra halvan av adertonhundratalet. • Stadstullen avskaffades så de kringboende strandfiskarena kunde gradvis öka sin försäljning av strömming i städerna. • De fjärrfiskande Gävleborgarna fick även fortsättningsvis (efter 1766) betala en tiondel till kungen trots att de inga rättigheter hade kvar. Övergången till det moderna fisket. Under andra halvan av adertonhundratalet hade i praktiken allt fjärrfiske upphört. De gamla Norrlandsfiskande Gävlesläkterna övergick till ett hemmafiske i mindre skala. I och med att de yrkesfiskande fjärrfiskarena upphörde med sin verksamhet kom den återstående fiskerinäringen närmast att vara svår att urskilja från husbehovsfisket. Det är under denna period, som Gävleborgs läns Hushållningssällskap, i fortsättningen kallat 101
Page 1 and 2:
Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3:
1. Angående projektet ”Strömmin
Page 6 and 7:
8.2.1. Vilken är den normala storl
Page 8 and 9:
Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11:
Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13:
och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15:
ekosystemet och denna fördröjning
Page 16 and 17:
den visade ett begränsat genflöde
Page 18 and 19:
Denna utredning fokuserar på strö
Page 20 and 21:
5.3.1. Strömmingens konkurrenter o
Page 22 and 23:
PO:s fångstdata är belagda med m
Page 24 and 25:
6.1.3. 1900-talet och framåt I och
Page 26 and 27:
Tabell 3. Sammanställning över ut
Page 28 and 29:
Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31:
Första årtiondet av 1900-talet up
Page 32 and 33:
ICES resultat tyder på att man fis
Page 34 and 35:
I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37:
Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39:
lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41:
”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43:
skillnader antingen i klimat (mella
Page 44 and 45:
1) Att strömmingarna från Nynäsh
Page 46 and 47:
Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49:
område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51:
utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53: saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 56 and 57: Appendix 1 11. Appendix 1. Strömmi
Page 58 and 59: Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61: Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 62 and 63: Appendix 1 hör för sina krav - ho
Page 64 and 65: Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67: Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69: Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71: Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73: Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75: Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77: Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79: Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81: Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83: Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85: Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87: Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89: Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91: Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93: Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95: Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97: Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99: Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101: Appendix 3. fick till följd att de
Page 104 and 105: Appendix 4. Hushållningssällskape
Page 106 and 107: Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109: Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110: Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?