Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

5.3.1. Strömmingens konkurrenter och predatorer Skarpsillen (Sprattus sprattus) har kanske den största påverkan på strömmingsstorleken de senaste åren i Södra Östersjön men är troligen av mindre betydelse i Bottenhavet. De både släktingarna har relativt lika levnadssätt och de anses delvis konkurrera om samma föda och vid stora populationer skarpsill minskar medelvikten hos strömmingen (Casini et al. 2010; Rönkkönen et al. 2004). Skarpsillsituationen är outredd i Bottenhavet då området ligger på artens norra utbredningsgräns, det finns dock indikationer på en ökning av skarpsill i ”Södra” Södra Bottenhavet under början av 2000-talet (Bergström et al. 2006) huruvida detta påverkar strömmingsbeståndet är inte utrett. Troligen korrelerar antalet skarpsillar i Östersjön med de i Bottenhavet någorlunda, eftersom stora årsklasser i Östersjön borde spilla över in i Bottenhavet. Sammantaget är dock troligen skarpsillen av mindre betydelse i Bottenhavet. Strömmingens främsta naturliga predatorer i Bottenhavet är gråsäl (Halichoerus grypus) och torsk (Gadus morhua) båda dessa arters bestånd har fluktuerat betydligt under de senaste decennierna. Torskens påverkan på strömmingsbeståndet i Bottenhavet är oklar och troligen varierande då området ligger norr om lägsta salthalten (för förökning) av torskens utbredningsområde i Östersjön. Även om torsken har fluktuerat kraftigt den senaste tiden, är det säkert att gråsälspopulationen har ökat de sista decennierna (ca 7 % per år i Östersjön) och speciellt under 1985-2006 för att sedan stabilisera sig på ett bestånd av drygt 7 000 djur i Bottenhavet (Östman opub. 2010). Sälen anses konsumera 9 050 ton strömming i område 30 årligen, vilket motsvarar 12 % av fiskets totala fångst 2007 och 270 % av den svenska fångsten det året (ICES 2009). I jämförelse kan nämnas att vid förra sekelskiftet ska det uppskattningsvis ha funnits uppemot 100 000 sälar, medan de nu kanske finns 20-30 000 sälar i hela Östersjön. Gråsälen äter företrädesvis stora strömmingar, vilket kan påverka storleksfördelningen i ett strömmingsbestånd (ICES 2010; Östman opub. 2010). Sammanfattningsvis är det rimligt att anta att sälen är den största ”naturliga” predatorn för strömming i Bottenhavet och den beaktas numera i ICES beståndskalkyler över strömmingsbeståndet inom område 30. Skarvens betydelse för strömmingsbeståndet har inte utretts i denna rapport, men det kan antas att den lokalt kan ha stor påverkan, men regionalt är troligen betydelsen ringa. Vidare undersökningar får ge svar på skarvens betydelse för strömmingsbeståndet. 5.3.2. Strömmingsbeståndet och fisket i Södra Bottenhavet Den starka uppgången av strömmingspopulationen återspeglas i ICES sammanställningar över totalt fångad fisk, vilka är baserad på fiskeriloggböckerna. Traditionellt har Finland haft den största andelen av strömmingsfångsten i område 30. Efter 1990 har en kraftig utbyggnad av den finska trålflottan skett och därmed har Finland ytterligare ökat sin fångstandel (figur 7a). Även Sverige har ökat sin fångst på 2000-talet i regionen (figur 7b). Observera att fisket bokförs endast på grundval av fiskarens nationalitet och inte fångstplats i vårt använda material. 18
a) Figur 7a. Den totala strömmingsfångsten (ton) i Bottenhavet (område 30) 1971-2008 fördelade per land. Figur 7b. Sveriges strömmingsfångst (ton) inom område 30. Data från ICES 2010. Trots den rejäla beståndsökningen visserligen i samband med sämre storlekstillväxt ger det numera småväxta beståndet yrkesfiskarna uppfattningen att fisket är sämre än på 1950-talet (fiskarintervjuerna, appendix 3). För att strömmingen ska kunna användas framgångsrikt som konsumtionsströmming bör den vara större än den nuvarande. Den svenska undersökningen baserad på strömmingsprovfisken i Öregrundsgrepen kunde endast styrka den observerade storleksnedgången och inte den antalsmässiga nedgången i beståndet vilken yrkesfiskarna rapporterar. Rapporten hänvisar till relativt stabila fångster längs hela Södra Bottenhavskusten under åren 1995-2004 (Bergström et al. 2006). En möjlig förklaring är att yrkesfiskarna har minskat sin fångst per ansträngning och därmed kan det förhålla sig så att de fiskar mer utan att fånga mer. Tyvärr saknar vi statistik över fångst per ansträngning. Den enda statistik, vilken stödjer yrkesfiskarnas uppfattning är baserade på invägd strömming fångade av de själva och leverad till deras grossist Producentorganisationen Gävlefisk ek. för. (PO) (figur 8). Tänkvärt är att siffrorna bygger på fångstmängd i kilo och det går många småströmmingar på ett kilo, därför behöver inte dåliga år betyda att det finns få strömmingar. Figur 8. Invägd strömming hos Producentorganisationen Gävlefisk ek. för. under åren 1935- 2003. Observera att dessa värden baseras på fångster som inte nödvändigtvis måste vara gjorda inom område 30 (se avvikelser i texten). b) 19
Page 1 and 2: Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3: 1. Angående projektet ”Strömmin
Page 6 and 7: 8.2.1. Vilken är den normala storl
Page 8 and 9: Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11: Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13: och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15: ekosystemet och denna fördröjning
Page 16 and 17: den visade ett begränsat genflöde
Page 18 and 19: Denna utredning fokuserar på strö
Page 22 and 23: PO:s fångstdata är belagda med m
Page 24 and 25: 6.1.3. 1900-talet och framåt I och
Page 26 and 27: Tabell 3. Sammanställning över ut
Page 28 and 29: Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31: Första årtiondet av 1900-talet up
Page 32 and 33: ICES resultat tyder på att man fis
Page 34 and 35: I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37: Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39: lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41: ”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43: skillnader antingen i klimat (mella
Page 44 and 45: 1) Att strömmingarna från Nynäsh
Page 46 and 47: Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49: område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51: utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53: saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 56 and 57: Appendix 1 11. Appendix 1. Strömmi
Page 58 and 59: Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61: Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 62 and 63: Appendix 1 hör för sina krav - ho
Page 64 and 65: Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67: Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69: Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71:
Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73:
Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75:
Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77:
Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79:
Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81:
Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83:
Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85:
Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87:
Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89:
Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91:
Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93:
Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95:
Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97:
Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99:
Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101:
Appendix 3. fick till följd att de
Page 102 and 103:
Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfat
Page 104 and 105:
Appendix 4. Hushållningssällskape
Page 106 and 107:
Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109:
Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110:
Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?