Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

6.1.3. 1900-talet och framåt I och med Gävleborgs Hushållningssällskaps sammanställningar av fångad strömming (1905- 1962) och deras sammanfattning beträffande fiskeåret (t.o.m. 1966), finns informativ och regelbunden information angående strömmingsfångstens utveckling i länet. Innan 1914 angavs fångsterna i valar, tunnor och fjärdingar men dessa har omräknats enligt tabell 2. Från och med 1935 rapporteras invägd strömming hos Producentorganisationen Gävlefisk ek. förening (PO). Denna källas användbarhet är dock ibland begränsad då den endast anger invägd strömming vilken inte nödvändigtvis är fångad inom område 30. Under åren 1979-1989 bedrevs ett stort fiske vid Nynäshamn (Fiskarintervjuer, appendix 3). Hushållningssällskapet avslutar sin strömmingsfångstrapportering 1962 och därefter finns det fångstfakta från Statistiska Central Byrån (SCB) och Länsstyrelsen Gävleborg (X-län). Från 1971 finns data från ICES vilken tillhandhåller detaljerad data över fångster från respektive land samt populationsdata. 6.2. Jämförelse med salthaltmodellringar i Östersjön Tidigare studier av sill och strömmingar har påvisat ett samband mellan tillväxt, reproduktion och salthalter. Det är dessutom troligt att strömmingen i likhet med sillen uppvisar en korrelation med klimatfluktuationer huvudsakligen Nord Atlantiska Oscillationen (NAO) och andra klimatcykler. För att undersöka ett eventuellt samband mellan strömmingspopulationen och miljöprocesserna i Östersjön under de senaste århundradena har en enkel jämförelse med en modellerad salthalt gjorts. Data från denna saltmodellering har vi erhållit från Hansson (2009). Anledningen till att vi använde en estimerad salthalt är flera, bland annat har vi strömmingsdata över närmare 500 år och det finns inga observationer som motsvarar denna långa tidsperiod. Salthaltsmodelleringen har gjorts av en ”tidsbaserad processorienterad kopplad bassängsmodell” kallad ”PROBE-Baltic” vilken har kalibrerats med uppmätta väderobservationer (Hansson 2009). Denna datamodellering kan användas för att framställa ett antal estimat såsom temperatur, isutbredning, vattenavrinning etc. i Östersjön. I vår jämförelse har vi använt oss av salthalten för att undersöka ett eventuellt samband mellan denna parameter (egentligen klimat och salthalt) och strömmingspopulationen. Programmet levererar saltestimat för tre olika djup, vi har använt genomsnittet för hela vattenmassan. Vidare är de data vi har använt estimat för egentliga Östersjön, men då vi söker en korrelation mellan fluktuationerna är vi inte bundna till den exakta salthalten utan de bakomliggande klimatsvängningarna mellan år/decennier, därför spelar valet av Östersjöbassäng mindre betydelse (Hansson skrift. kommunikation 2010). En jämförelse mellan den estimerade salthalten och uppmätt salthalt har gjorts. Den valda mätstationen F33 (Grundkallen 1903-1995) följer huvudsakligen samma mönster som estimatet (figur 9). 22
Figur 9. Jämförelse mellan uppmätt salthalt i Östersjön (Grundkallen = F33) röd linje medeltal för två perioder 1903-39 och 1945-1995 och salthaltsestimat (egentliga Östersjön) 1903-1995. Data från Helcom (2010) respektive Hansson (2009). 6.3. Fiskarintervjuer Ett tiotal yrkesfiskare längs Upplands och Gävleborgs kust har intervjuats angående deras uppfattning rörande strömmingstillgången och förändringar i fisket de senaste 50- 100 åren. Resultatet är sammanställt i appendix 3. 7. Resultat 7.1. Strömmingsfångster och fångstkommentarer 1554-2009 7.1.1. 1554-1799 Funna kommentarer i det historiska materialet angående 1554-1799 består huvudsakligen endast av sporadiska kommentarer angående tullad strömming. I allmänhet saknas fångstdata helt under längre perioder och funna kommentarer beskriver i regel avvikelser. Detta är logiskt då man kan anta att avvikande händelser nedtecknas. Användbara och värdefulla noteringar rörande strömmingsbeståndet har sammanställts (tabell 3). Vad som tydligt framgår i de historiska källorna är att det troligen hände något med fisket och strömmingspopulationen under 1750-talet, både noteringar angående dåligt fiske finns samt utvecklandet av nya metoder förekommer. Kommentaren att fånga torsk och sill i Bottenhavet (1752) är något väcker intresse. Huruvida nyttjandet av termen sill avser ovanligt storväxt strömming eller bara är resultatet av ett annorlunda språkbruk förblir obesvarad. Det kan slutligen förekomma en tendens att vid tider med dåligt fiske i Gävletrakten söker sig fiskarna norrut och kanske var fisket bättre där under perioder med dåligt Gävlefiske. Vi vet dock inte ifall fisket gick norrut på grund av att fisket var bättre norrut eller om det var ännu sämre söderut alternativt om det skedde av tradition. 23
Page 1 and 2: Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3: 1. Angående projektet ”Strömmin
Page 6 and 7: 8.2.1. Vilken är den normala storl
Page 8 and 9: Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11: Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13: och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15: ekosystemet och denna fördröjning
Page 16 and 17: den visade ett begränsat genflöde
Page 18 and 19: Denna utredning fokuserar på strö
Page 20 and 21: 5.3.1. Strömmingens konkurrenter o
Page 22 and 23: PO:s fångstdata är belagda med m
Page 26 and 27: Tabell 3. Sammanställning över ut
Page 28 and 29: Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31: Första årtiondet av 1900-talet up
Page 32 and 33: ICES resultat tyder på att man fis
Page 34 and 35: I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37: Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39: lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41: ”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43: skillnader antingen i klimat (mella
Page 44 and 45: 1) Att strömmingarna från Nynäsh
Page 46 and 47: Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49: område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51: utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53: saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 56 and 57: Appendix 1 11. Appendix 1. Strömmi
Page 58 and 59: Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61: Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 62 and 63: Appendix 1 hör för sina krav - ho
Page 64 and 65: Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67: Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69: Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71: Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73: Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75:
Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77:
Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79:
Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81:
Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83:
Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85:
Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87:
Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89:
Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91:
Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93:
Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95:
Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97:
Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99:
Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101:
Appendix 3. fick till följd att de
Page 102 and 103:
Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfat
Page 104 and 105:
Appendix 4. Hushållningssällskape
Page 106 and 107:
Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109:
Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110:
Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?