Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

Appendix 1 11. Appendix 1. Strömming och strömmingsfiske i Gävle och Gävleborgs län - fångster under olika år Koncentrat av Kenneth Awebros sammanställning rörande det historiska strömmingsfisket i länet, p.g.a. utrymmesskäl kan inte hela sammanställningen inkorporeras i rapporten utan endast de relevanta fakta rörande strömmingspopulationens fluktuationer visas. Hela rapporten kan erhållas av Kenneth Awebro. Tabellerna (3-6) är sammanställningar baserade på av Awebro identifierat material. Omvandlingstabell av gamla måttenheter samt använda omräkningsformler. Måttenhet Förklaring & omräkningsfaktor. Läst 12 tunnor Tunna 1 tunna rymmer 125,6L och har antagits innehålla 100 kg strömming. Fjärding ¼ tunna har antagits innehålla 25 kg strömming. Val 80 strömmingar, egentligen 81 st, men vid omräkning har vi använts 80 á 0,035 kg. Strömmingsfångst och strömmingsfiske under 1500-talet och framåt 1554. Till Gävle levererades detta år av fogden Sven Birgersson för vidare transport till kronans gård i Bergsalgen: 6 läster 6 tunnor strömming och detta kom tillsammans med hans övriga uppbörd. 1559. Totalt rör det sig om 78 olika personer (fiskare). Totalt gav alltså strömmingsfisket detta år en fångst på 677 tunnor strömming. 1567. Den totala fångsten detta år var 20 läster 9 tunnor 3 fjärdingar - alltså 310 tunnor. I tull lämnades 2 läster 3 fjärdingar. Längden omfattar 53 personer. Till detta kommer en båt med två personer från Åbo den 1 juni och den båten medförde 15 tunnor. 1568. När det gällde böndernas fiske i Ångermanland under året hade brukats nio skötar och då erhållits 1 läst 1 fjärding - alltså drygt 12 tunnor. 1569. Vid strömmingsfisket i Hälsingland nyttjades 11 skötar och det gav 3,5 tunnor strömming. 1570. Böndernas fiske pågick även år 1570 i Saltsjön 1573. När det gäller fiskeredskap står att kronan hade nya strömmingsnät, nio stycken om 115 famnar, en ny frambunden på12 famnar, två wirnot (?) om 12,5 famnar, två nottöjhar (?) om 14 famnar och ett halvt skettnenot om 3 famnar. Omnämnandet av Västerbotten är intressant och skulle kunna tyda på att fiskefärderna nu sträckte sig upp till Bottenviken mera allmänt och kanske är detta en förändring från tidigare. Intressant är att det under året förekom utländskt import av sill till Gävle, från främst Tyskland. 54
Appendix 1 1578. Böndernas fiske i Saltsjön och med strömmingsgarn i Ångermanland gav 12 tunnor. 1581. Kronans fiske i Ångermanland gav åtta tunnor. Det finns en förteckning över kronans redskap för strömmingsfiske och fiskeredskapen bestod av en gammal sköte, tre nya skötar och fyra slitna skötlinor av tagel. 1582. Böndernas fiske i Saltsjön ägde rum vid Skenningeskatan i Axmars socken och bedrevs med kronans medel. Resultatet blev 5 tunnor 2 fjärdingar. 1583. Böndernas fiske i Ångermanland, där kronan skulle ha hälften, gav 11 tunnor 2 fjärdingar till kronan. 1584. Böndernas fiske i Ångermanland gav fem tunnor. 1587. Böndernas fiske (från Hamringe, Hille och några byar i Valbo socken), där det använde notar, kattidzor, mjärdar och skötar gav två fjärdingar. 1589. Kronans fiske utanför Gävle gav tydligen en totalfångst på 7,5 tunnor strömming och då fick kronan två tunnor. Även här fiskade bönderna från Hamrånge socken vid Skenningeskatan i Axmar men inga fångstuppgifter finns. 1591. Böndernas fiske i Saltsjön - bedrevs med ett nättjelag vid Skenningeskären i Hamrånge socken. Det talas också om att de skulle ge var femte fisk som de fick av "nättie" och mindre av skötar. Det här är lite oklart vad som avses. Totalt blev det en och en halv tunna. Borgarna i Gävle klagade till kungen Johan III och fick ett svar den 6 mars 1591. De menade att de led stor skada i samband med sitt strömmingsfiske i Norrland, inte bara de nya köpstädernas borgare, utan också fogdar, skrivare och domar ville hindra dem i deras fiske. 1592. Bönderna i Hamrånge socken bedrev fiske vid Skenningeskatan vid Axmar. Det förefaller som om de brukade båtarna både i Saltsjön och i insjöarna och de skulle ge var femte fisk som de fick med hjälp av stöcker, skötar och kanistor. Det gav 1,5 tunna strömming. Det talas också om Bygdeå socken - alltså det som kallas Norra Botten. Det visar att fiske bedrevs norr om Umeå. 1594. Fisket bedrevs i Norrland. Fisket hemma bedrevs av 77 personer och de erlade 1 läst 7 tunnor 1 fjärding. Kronans fiske som bedrevs i Gavleån och i Valbo socken gav detta år - tydligen på hösten - lax, ål och sik, men ingen strömming. Böndernas fiske gav detta år klent resultat. Det talas om att de vanligen brukade ett nättjelag och då främst vid Skänningeskatan i Axmar i Hamrånge socken, men inte heller här fick de någon strömming. 1596. Böndernas fiske skedde med ett nättjelag vid Skenningeskatan och i Hamrånge socken efter vanligheten, men nu rapporterades att de "inte brukat". Det är oklart om det innebär att fisket inte kom igång eller inte bedrevs under året. Det troliga är dock att fisket inte gav något och en förklaring finns också. När det gäller bönderna i Valbo 55
Page 1 and 2:
Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3:
1. Angående projektet ”Strömmin
Page 6 and 7: 8.2.1. Vilken är den normala storl
Page 8 and 9: Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11: Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13: och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15: ekosystemet och denna fördröjning
Page 16 and 17: den visade ett begränsat genflöde
Page 18 and 19: Denna utredning fokuserar på strö
Page 20 and 21: 5.3.1. Strömmingens konkurrenter o
Page 22 and 23: PO:s fångstdata är belagda med m
Page 24 and 25: 6.1.3. 1900-talet och framåt I och
Page 26 and 27: Tabell 3. Sammanställning över ut
Page 28 and 29: Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31: Första årtiondet av 1900-talet up
Page 32 and 33: ICES resultat tyder på att man fis
Page 34 and 35: I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37: Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39: lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41: ”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43: skillnader antingen i klimat (mella
Page 44 and 45: 1) Att strömmingarna från Nynäsh
Page 46 and 47: Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49: område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51: utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53: saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 58 and 59: Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61: Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 62 and 63: Appendix 1 hör för sina krav - ho
Page 64 and 65: Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67: Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69: Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71: Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73: Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75: Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77: Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79: Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81: Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83: Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85: Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87: Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89: Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91: Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93: Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95: Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97: Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99: Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101: Appendix 3. fick till följd att de
Page 102 and 103: Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfat
Page 104 and 105: Appendix 4. Hushållningssällskape
Page 106 and 107:
Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109:
Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110:
Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?