Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

Tabell 3. Sammanställning över utvalda kommentarer angående strömmingsfisket i Bottenhavet under 1590-1800- talet baserad på noteringar i gamla skrifter (appendix 1). Årtal Kommentar 1590 Man fiskade långt norrut 1596 Dåligt fiske 1597 Bättre i Norrland? 1606 Bra Norrlandsfiske? 1647 Fiske i Norrland 1746 Fiske med både not och skötar 1752 Dåligt fiske. Fånga torsk och sill i Bottenviken 1754 <strong>Strömmingen</strong> notfiskas till havs på våren, fisket var bättre innan 1752 1 1758 Fiske i Norrland 1759 Fisket tilltar i Hudiksvall 1760 Fångas strömming långt ut med not på våren 1765 Bra vårfiske 1770 Sena vårar och bra vårfiske 1. Även dåligt fiske 1754 enligt källmaterialet till appendix 2. 7.1.2. 1800-talet Noteringarna angående 1800-talets strömmingsfiske är både detaljerade och fragmentariska på en och samma gång och därför är det svårt att jämföra olika tidsperioder med varandra. En sammanställning av århundradet finns i tabell 4 (samt i appendix 1). I Fiskaresocietetens sammanställningar kan man finna fångstangivelser för stora delar av 1800-talet och från ett antal fiskelägen. Dessvärre är siffrorna inte helt jämförbara utan får tolkas sinsemellan och en sammanställning över hela fisket i regionen är inte genomförbar under längre sammanhängande tidsperioder. Första perioden 1816-20 är en jämförbar serie, det anges också att den perioden har sämre fiske än normalt. Vidare är åren 1839-50 i stort sett jämförbara men sedan sker en rapporteringsförändring i och med att allt färre fiskelägen (samt avfolkning) rapporterar till Fiskaresocieteten och totalfångsterna sjunker därför. Under denna period anses fisket vara speciellt gott i de norra provinserna och sämre söderut. Från 1850 till 1880 finns det inga fullständiga fångstdata utan endast fångster från diverse fiskelägen, vilka dessutom avfolkas. Troligen blir dock fisket bättre i slutet av perioden. Tidserien 1880- 99 saknar en del år men är relativt jämförbar, problemet ligger i ofullständiga totalfångster och i skattande totalfångster flertalet år samt fångstangivelser i odefinierade måttenheter såsom burkar av olika storlek. Sammantaget är 1800-talet svårdefinierat ur strömmingsfiskesynpunkt, men troligen var fisket relativt svagt under första halvan av århundradet för att sedan bli något bättre under andra halvan. En relativt säker iakttagelse angående 1800-talets strömmingsfiske är att i mitten av 1800-talet var fisket mycket framgångsrikt i nordligare delarna av Bottenhavet. Detta illustreras av en jämförelse mellan två fiskelägen i Bottenhavet, Bönan (Gävle) och Trysunda (Örnsköldsvik) (figur 10). 1850 är resultatet från Trysunda otroliga 105 tunnor per fiskare och år, vilket motsvarar 10 500 kilo d.v.s. 10,5 ton per år vilket troligen inte är rimligt då man 1942 (ett säkerställt rekordår) fick ca 8 ton per fiskare 24
och år. Bortser man från de orimligt höga siffrorna så indikerar ett flertal andra nordligt belägna fiskelägen att fisket var bra i dessa trakter under mitten av 1800-talet. Figur 10. Strömmingsfångst vid två fiskelägen i Bottenhavet; Bönan (Gävle), Trysunda (Örnsköldsvik) genomsnitt av tunnor per fiskare och år (1839-1885). 1850 är Trysundastapeln beskuren (egentligen 105 tunnor per fiskare och år). Tabell 4. Sammanställning över strömmingsfångster och antalet fiskare i Bottenhavet (huvudsakligen Gävleborgs län) åren 1816-1899 baserat på materialet i appendix 1och 2. Antal Omvandlat Årtal fiskare Tunnor Valar (kg) Kommentarer 1816 120 1 3504 350600 Fiskade norrut under hela sommaren och hösten 1817 120 1 5132 513200 1818 120 1 2791 279100 1819 120 1 3957 395700 1820 120 1 3185 318500 Fisket litet givande 1821 God inkomst 1822 Fisket i avtagande a 1823 1824 1825 1826 1827 1828 118 1 Vårnotfisket mycket bra i forna tider, nu dåligt a 1829 Fiske i norra provinserna 1830 3599 359900 Fisket ojämnt 1831 5863 586300 Fiske i norra provinserna 1832 131 1 5687 568700 Fiske i norra provinserna, fisket bättrar sig. 1833 8392 839200 1834 8544 854400 1835 7776 777600 1836 9813 981300 1837 7564 756400 25
Page 1 and 2: Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3: 1. Angående projektet ”Strömmin
Page 6 and 7: 8.2.1. Vilken är den normala storl
Page 8 and 9: Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11: Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13: och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15: ekosystemet och denna fördröjning
Page 16 and 17: den visade ett begränsat genflöde
Page 18 and 19: Denna utredning fokuserar på strö
Page 20 and 21: 5.3.1. Strömmingens konkurrenter o
Page 22 and 23: PO:s fångstdata är belagda med m
Page 24 and 25: 6.1.3. 1900-talet och framåt I och
Page 28 and 29: Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31: Första årtiondet av 1900-talet up
Page 32 and 33: ICES resultat tyder på att man fis
Page 34 and 35: I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37: Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39: lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41: ”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43: skillnader antingen i klimat (mella
Page 44 and 45: 1) Att strömmingarna från Nynäsh
Page 46 and 47: Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49: område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51: utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53: saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 56 and 57: Appendix 1 11. Appendix 1. Strömmi
Page 58 and 59: Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61: Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 62 and 63: Appendix 1 hör för sina krav - ho
Page 64 and 65: Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67: Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69: Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71: Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73: Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75: Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77:
Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79:
Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81:
Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83:
Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85:
Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87:
Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89:
Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91:
Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93:
Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95:
Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97:
Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99:
Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101:
Appendix 3. fick till följd att de
Page 102 and 103:
Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfat
Page 104 and 105:
Appendix 4. Hushållningssällskape
Page 106 and 107:
Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109:
Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110:
Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?