Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

Appendix 1 hör för sina krav - hoppades de. Nu ansåg det att fisket de senaste fem åren hade varit litet givande, fångstsiffrorna finns i Tabell 3. Tabell 3. Strömmingsfångsten i Gävle år 1816-1820 År Antal tunnor 1816 3504 1817 5132 1818 2791 1819 3957 1820 3185 Källa. Gävleborgs landskansli. EI:1. HLA. 1821. Detta år sades att strömmingsfisket hade lämnat en god inkomst till fiskarna. (Gävleborgs landskansli AI:2. HLA) 1828-1832. År 1828 uppgav fiskarsocieteten att de hade 118 medlemmar. . (Fyhrvall: Bidrag till Gefle stads historia). Medelbeloppet av den strömming som stadens fiskare årligen hemfört under de senaste fem åren var 4358 tunnor. Markegången - ett sätt att reglera olika produkters värde - satte värdet till 11 riksdaler banco 6 skillingar 4 4/5 runstycken per tunna. Fångsten hade den sista tiden tilltagit något, men hade varit ojämnt fördelat, så att vissa hade haft god fångst och andra inte. För jämförelse kan nämnas att i Hudiksvall fanns vid samma tid 132 fiskare och fångsten där avsattes till en betydande del i Gävle i utbyte mot spannmål. När det gäller Söderhamn så uppgick medeltalet när det gäller fångst till 435 tunnor salt strömming om året, men år 1832 fångades dubbelt så mycket som föregående år. (Gävleborgs landskansli. Handlingar till femårsberättelserna. HLA) 1833. Länsstyrelsen sade 1833 att fiske bedrevs i alla socknar och att strömmingsfisket inte var obetydligt. Invånarna infanns sig vid kusten för att köpa sitt behov av färsk strömming. (Gävleborgs landskansli AI:3. HLA) 1838-1842. Gävle magistrat sade att antalet fartyg som befann sig på strömmingsfisket i Norrbotten nu uppgick till 20 båtar - uppgiften skulle kunna tyda på att fisket nu hade utsträckts ännu längre norrut. 1839-1890. Fiskerisocietetens räkenskaper anger antalet fiskare och fångad strömming under stor del av 1800-talet. Kenneth Awebros reflektioner angående Fiskerisocieteten material: Summorna från Fiskerisocieteten är svårtolkade och behäftade med möjliga fel. De anger de tunnor som fiskarna betalde strömmingspengar till Fiskerisocieteten för. Dessutom är anteckningarna och räkenskaperna något besvärliga att tyda och uppställningen är ibland mera kladdartad. Det förefaller som om tillförlitligheten är större när det fäller fiskarna - deras namn och fiskeställen finns oftast angivna. Vissa år anges inte direkt antalet strömmingstunnor, utan detta måste rekonstrueras utifrån erlagda strömmingspengar. 60
Appendix 1 1851-1855. Magistraten i Gävle sade i sin femårsberättelse för åren 1851-1855 att fisket i staden bestod huvudsakligen av strömmingsfångst och bedrevs huvudsakligen i de norra provinserna, men också i stadens skärgård och då av en särskild borgerlig societet. Vid slutet av 1855 hade denna 93 medlemmar. Mängden strömming var svår att uppge, eftersom skyldigheten att ompacka strömmingen nu hade upphört. Den allmänna uppfattningen var dock att mängden uppgick till cirka 7000 tunnor. (Gävle stadsarkiv. BIa:27. HLA) 1856-1860. Enligt magistraten hade inte fisket på något märkbart sätt tilltagit under perioden 1856-1860. De senaste åren hade fisket avtagit betydligt på grund av sämre fångster. Nu påpekas att de långa avstånden och stora kostnaderna hade orsakat fiskarna stora förluster. Fiskarsällskapets välstånd hade därför nu avtagit betydligt. (Gävle stadsarkiv. BIa:27. HLA) 1866-1870. Länets landshövding skriver i sin femårsberättelse 1866-1870 att en del av städernas befolkning liksom kustsocknarnas bedrev fiske som huvudnäring. Städernas fiskare hade sin näring vid städernas skärgårdar och de fiskelägen som fanns där, men också i de norrländska hamnarna. Under en längre följd av år hade dock fisket bedrivits med betydande förluster, främst beroende på de kostnader som de långa resorna orsakade. 1873. Detta år uppges att det i Gävle endast fanns fyra fiskefartyg. (Fyhrvall: Bidrag till Gefle stads historia) 1871-1875. Nu talas om att fisket svarade för en mindre del av stadens näringar. Enligt de utövande fiskarna berodde detta främst på det ökande antalet ångbåtar som genom sitt buller oroar fisken och också skrämmer bort dem från fiskevattnen. 1876-1880. I femårsberättelsen anges strömmingsfisket var det viktigaste. År 1879 gav verksamheten riklig fångst, medan däremot den år 1880 inte gav särskilt mycket. Fiskarna var dock angelägna om att förbättra sin näring och främst syntes det genom att redskapen ändrades. De små skötarna hade nu börjat ersättas av större sådana som hade ända upp till 350 eller 375 maskars djup. 1880. Fiskeriuppsyningsmannen Gustaf Bergius sade att strömmingsfisket 1880 hade varit sämre än vanligt i synnerhet i de sydligare delarna av länet. Orsakerna ansåg han vara att vattnet vid kusterna varit allt för varmt, så att strömmingen hållit sig längre ut till havs. 1881-1885. I magistratens femårsberättelse får åren 1881-1885 finns en stor oro för fiskerinäringen. Det talas om att fisket tidigare hade varit stadens viktigaste näring, men att den numera allt mindre och mindre räknas som en huvudsaklig inkomstkälla. 1882. När det gäller Tabell 40 kan tilläggas att fiskeriinspektör Gustaf Bergius ansåg i februari 1883 att den tidiga våren samt den gynnsamma väderleken och den jämna temperaturen var de kända orsakerna till att strömmingsfisket under 1882 varit mer 61
Page 1 and 2:
Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3:
1. Angående projektet ”Strömmin
Page 6 and 7:
8.2.1. Vilken är den normala storl
Page 8 and 9:
Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11:
Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13: och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15: ekosystemet och denna fördröjning
Page 16 and 17: den visade ett begränsat genflöde
Page 18 and 19: Denna utredning fokuserar på strö
Page 20 and 21: 5.3.1. Strömmingens konkurrenter o
Page 22 and 23: PO:s fångstdata är belagda med m
Page 24 and 25: 6.1.3. 1900-talet och framåt I och
Page 26 and 27: Tabell 3. Sammanställning över ut
Page 28 and 29: Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31: Första årtiondet av 1900-talet up
Page 32 and 33: ICES resultat tyder på att man fis
Page 34 and 35: I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37: Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39: lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41: ”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43: skillnader antingen i klimat (mella
Page 44 and 45: 1) Att strömmingarna från Nynäsh
Page 46 and 47: Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49: område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51: utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53: saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 56 and 57: Appendix 1 11. Appendix 1. Strömmi
Page 58 and 59: Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61: Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 64 and 65: Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67: Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69: Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71: Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73: Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75: Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77: Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79: Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81: Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83: Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85: Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87: Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89: Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91: Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93: Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95: Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97: Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99: Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101: Appendix 3. fick till följd att de
Page 102 and 103: Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfat
Page 104 and 105: Appendix 4. Hushållningssällskape
Page 106 and 107: Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109: Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110: Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?