Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

1) Att strömmingarna från Nynäshamn (1924) är de minsta trots att denna lokal är den sydligast lokaliserade, vilket tyder på att strömmingen var mindre till växten under denna period (1920-talet). Vilket även stöds av de mindre maskstorlekarna hos strömmingsskötarna från denna tid. 2) <strong>Strömmingen</strong> var relativt storväxt i Kustavi under 1950-talet. Detta trots att strömmingen enligt våra källor ska vara relativt småväxt under denna tid. Vilket som är det rätta återstår att fastställa. Enligt Fiskeriverket (arbetsmaterial) ska de 5-åriga strömmingarnas genomsnittslängd under hela 1980-talet ha varit rejält över 20 cm längd, men nu ligger de betydligt under denna längd, vilket också styrks av Rajasilta et al. (2006). Viktdata (ICES 2009) tyder på att strömmingen var osedvanligt stor under 1980-talet och att strömmingen normalt sett ska vara relativt småvuxen i Östersjön, hur småvuxen går dock inte att fastställa utifrån vårt material. Tabell 7. Sammanställning över strömmingens längd vid flera lokaler i Östersjön vid olika ålder och årtionden. Lokal 2år 3 år 4 år 5år Lektyp och provtagningsår Källa Nynäshamn 17,1 Höstlek, 1924 Hessle, 1925 Nynäshamn 16,5 16,8 Vårlek, 1924 Hessle, 1925 Stockholms skg. 14,3 16,4 16,9 17,3 Vårlek Hessle, 1937 Kustavi 13,8 16,1 17,9 19,4 1953 Sjöblom, 1961 Bottenhavet 14* 16* 17,5* 17,5* 1976-85 Parmanne, 1990 Airisto 13,6 15,3 16,4 17,3 1997 Rajasilta et al. 2006 * Utlästa ur diagram och därför inte exakta Vad som orsakar storleksminskningen under 2000-talet i Bottenhavet är inte helt klarlagt. Intuitivt kan man tycka att den höga reproduktionen orsakar ett för ”stort” strömmingsbestånd vilket leder till födobrist och därmed dålig tillväxt. Denna teori har dock fått ett svagt stöd bland utförda undersökningar. Majoriteten av ett begränsat urval utav senare tids undersökningar beträffande strömmingspopulationens storleksförändring i Östersjön pekar på hydrografiska orsaker (saltvatteninflöden, klimat etc.) (Cardinale et al. 2009) eller följdeffekter av hydrografiska förändringar, såsom planktonbeståndens sammansättning (Rönkkönen et al. 2004; Alheit et al. 2005; Cardinale et al. 2009) eller slutligen konkurrens med skarpsill (Rönkkönen et al. 2004; Casini et al. 2010). Slutsatsen av de utförda undersökningarna blir att strömmingsbeståndet är relativt påverkbart av yttre förhållanden, såsom förändrad planktonsammansättning, uppväxtklimatet för larverna och mellanartskonkurrens, medan predation/fiske är av något mindre betydelse i jämförelse vilken även stöds av (Lindegren et al (opub). 8.2.2. <strong>Strömmingen</strong>s storlek kontra saltestimatet Flertalet studier har noterat ett positivt samband mellan ökad salthalt och ökad strömmingstillväxt (t.ex. Rönkkönen et al. 2004). Ett försök att undersöka korrelationen mellan strömmingens storlek och saltestimatets fluktuationer har gjorts 42
(figur 18) men resultatet går inte att utläsa utan statistiska analyser. Det som försvårar är att noteringarna angående småväxt strömming ibland avser de unga exemplar (t.ex.1940-41) vilka senare växer till stora exemplar och ibland avses småväxta som växer sakta (t.ex.1960–70-talet) och oftast vet man inte vilket. De två säkra perioderna med riktigt stora exemplar, d.v.s. runt 1940-talet och 1980-talet, överrensstämmer bra med tidpunkter då saltestimatet kraftigt ändras, men här jämför vi då stora höstlekare och vårlekare. Under 1940-talet ökar saltestimatet kraftigt och detta resulterar i storväxta höstlekare. På 1980-talet ser vi en kraftig storleksökning av vårlekarna i samband med kraftigt sjunkande saltestimat. Figur 18. Jämförelse mellan saltestimat (Hansson 2009) och år med noterat stor- eller småväxt strömming (röda punkter 5: småväxt, 10: storväxt) i Bottenhavet (1880-1995). Varför strömmingarna tenderar att bli större vid perioder med förändrat saltestimat är inte helt klarlagt utan vi ska här framlägga några möjliga orsaker; 1) Mer föda p.g.a. förändrad planktonsammansättning i och med större förändringar i salthalten/miljön. 2) De båda lektyperna äter olika föda som gynnas vid olika salthalt. 3) Utebliven lekframgång leder till mer föda för de kvarvarande äldre individerna, varvid en snabb tillväxt sker. 4) En födobrist uppstår vid kraftigt förändrade miljöförhållanden vilket kan medföra en ökad kannibalism och därmed ökar tillväxten kraftigt hos de kvarvarande strömmingsätarna. 5) Vid en viss salthalt är reproduktionen gynnsam men salthalten är inte gynnsam för tillväxt hos de vårlekande strömmingarna, d.v.s. deras reproduktion är mer anpassad till lägre salthalter jämfört med deras födodjur. 43
Page 1 and 2: Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3: 1. Angående projektet ”Strömmin
Page 6 and 7: 8.2.1. Vilken är den normala storl
Page 8 and 9: Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11: Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13: och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15: ekosystemet och denna fördröjning
Page 16 and 17: den visade ett begränsat genflöde
Page 18 and 19: Denna utredning fokuserar på strö
Page 20 and 21: 5.3.1. Strömmingens konkurrenter o
Page 22 and 23: PO:s fångstdata är belagda med m
Page 24 and 25: 6.1.3. 1900-talet och framåt I och
Page 26 and 27: Tabell 3. Sammanställning över ut
Page 28 and 29: Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31: Första årtiondet av 1900-talet up
Page 32 and 33: ICES resultat tyder på att man fis
Page 34 and 35: I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37: Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39: lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41: ”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43: skillnader antingen i klimat (mella
Page 46 and 47: Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49: område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51: utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53: saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 56 and 57: Appendix 1 11. Appendix 1. Strömmi
Page 58 and 59: Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61: Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 62 and 63: Appendix 1 hör för sina krav - ho
Page 64 and 65: Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67: Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69: Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71: Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73: Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75: Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77: Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79: Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81: Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83: Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85: Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87: Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89: Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91: Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93: Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95:
Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97:
Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99:
Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101:
Appendix 3. fick till följd att de
Page 102 and 103:
Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfat
Page 104 and 105:
Appendix 4. Hushållningssällskape
Page 106 and 107:
Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109:
Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110:
Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?