Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

den visade ett begränsat genflöde mellan strömmingen norr om Åland och söder därom (Jørgensen et al. 2005a). 5.3. Strömmingsbeståndet i Östersjön och Bottenhavet Östersjön är uppdelad i förvaltningsområden av ICES (International Council for the Exploration of the Sea) för att underlätta förvaltningen av däri förekommande fiskbestånd. Bottenhavet benämns som område 30 och förvaltas tillsammans med område 31 (Bottenviken) som en enhet i strömmingsbeståndsavseende. Strömmingen i hela Östersjön liksom de i Bottenhavet har uppvisat en kraftigt minskad storlekstillväxt sedan 1980-talet (figur 2). Strömmingarna uppvisade den högsta medelvikten under slutet av 1980 och början 1990-talet inom område 30 och 31 (Bottenviken), medan område 25-29, 32 (Södra Östersjön och Finska viken) hade sin topp i början av 1980-talet (ICES 2009). Det förekommer en rad möjliga orsaker till denna storleksminskning, alltifrån hårt fisketryck, förändrad planktonsammansättning, klimatförändringar till ökad konkurrens från skarpsill. Figur 2. Femåriga strömmingars medelvikt (g) inom område 30 (Bottenhavet), 25-29 (Södra Östersjön) samt område 31 (Bottenviken). Data ICES 2009. Noterbart är att alla åldrar av strömmingen har lägre medelvikt jämfört med den på 1980-talet (figur 3) i område 30, och det är likadant i Östersjöns samtliga bassänger. Detta kan tyda på att miljöförändringar har ägt rum i hela Östersjöregionen den senaste tiden. 14
Figur 3. Medelvikt hos strömming vid olika ålder inom område 30. Data från ICES 2010. Strömmingsbeståndet i Bottenhavet idag uppvisar en normal andel äldre individer, de är dock småväxta enlig ICES analyser. Detta betyder att fisketrycket och predationen på de äldre individerna är normalt. Ett kraftigt uttag/predation borde resultera i att andelen äldre individer minskar. Vad som är av större intresse är att de tre områdena i Östersjön, beter sig relativt olikartat beträffande återväxten. Område 25-29, 32 uppvisar en kraftig storleksminskning och en försämrad återväxt. Område 31 uppvisar i stort sett en likartad utveckling som Södra Östersjön men inte lika kraftigt uttalad. Återväxten inom område 31 är tydligt baserad på starka årsklasser vilka uppkommer med någorlunda regelbundna intervall. Sammantaget sker dock en nedgång i det totala beståndet. Område 30 uppvisar i likhet med övriga Östersjön en storleksminskning, men det som skiljer ut området är den kraftiga återväxten under 2000-talet. Skillnaden i återväxt inom olika regioner i Östersjön visas i figur 4. Tydligt är att område 25-29 uppvisade starkast återväxt under början 1980-talet, medan region 31 uppvisade störst årsklasser under hela 1980-talet. Figur 4. Relativ återväxt (1-åringar) hos strömming inom tre regioner i Östersjön. 25-29 (Södra Östersjön) och 32 (Finska viken), 30 (Bottenhavet), 31 (Bottenviken). Värden över noll innebär större årsklass än medlet (1974-2008; för omr. 31, 1980-2008) inom respektive område. Data från ICES (2009). 15
Page 1 and 2: Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3: 1. Angående projektet ”Strömmin
Page 6 and 7: 8.2.1. Vilken är den normala storl
Page 8 and 9: Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11: Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13: och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15: ekosystemet och denna fördröjning
Page 18 and 19: Denna utredning fokuserar på strö
Page 20 and 21: 5.3.1. Strömmingens konkurrenter o
Page 22 and 23: PO:s fångstdata är belagda med m
Page 24 and 25: 6.1.3. 1900-talet och framåt I och
Page 26 and 27: Tabell 3. Sammanställning över ut
Page 28 and 29: Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31: Första årtiondet av 1900-talet up
Page 32 and 33: ICES resultat tyder på att man fis
Page 34 and 35: I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37: Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39: lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41: ”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43: skillnader antingen i klimat (mella
Page 44 and 45: 1) Att strömmingarna från Nynäsh
Page 46 and 47: Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49: område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51: utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53: saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 56 and 57: Appendix 1 11. Appendix 1. Strömmi
Page 58 and 59: Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61: Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 62 and 63: Appendix 1 hör för sina krav - ho
Page 64 and 65: Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67:
Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69:
Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71:
Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73:
Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75:
Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77:
Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79:
Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81:
Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83:
Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85:
Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87:
Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89:
Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91:
Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93:
Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95:
Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97:
Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99:
Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101:
Appendix 3. fick till följd att de
Page 102 and 103:
Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfat
Page 104 and 105:
Appendix 4. Hushållningssällskape
Page 106 and 107:
Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109:
Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110:
Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?