Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

Appendix 4. Hushållningssällskapet, börjar inventera fiskeriverksamheterna utefter kusten. Syftet var att man skulle komma underfund med vilka åtgärder, som skulle kunna vidtagas för att öka produktiviteten i fisket. Intresset för näringen från samhället påkallades av den akuta livsmedelsbrist, som rådde i Sverige under andra halvan av adertonhundratalet. Under slutet av århundradet skedde ingen större förändring av vare sig fiskemetoder, fiskeansträngning eller lönsamhet. Den rikliga tillgången av sill på Västkusten under framför allt 1870-talet påverkade under längre perioder strömmingspriserna negativt. 1. Motoriseringen och första världskriget Statens beslut att införa subventionerade lån för inköp av motorer till fiskarena, visade sig vara ett enastående lyckodrag inför den orostid, som nalkades. Innan första världskrigets utbrott hade de flesta fiskare inskaffat någon form av motor. Det omedelbara resultatet var att det säsongvisa boendet på öar ute i skärgården nära fiskeplatserna kunde avvecklas. Det gick ändå att nå utsjöbankar för höstfiske som aldrig tidigare. Dessutom kunde samma morgon färskmarknaden för färsk strömming nås från hemmet med motorbåten. Den lokala ordningsmakten i Gävle (förmodligen i likhet med andra städer) införde under första världskriget föreskrifter om att fiskarena inte fick avgå från fiskbryggan förrän de sålt en viss andel av fångsten direkt till enskilda köpares husbehov. Besluten som sådana innebar ju i praktiken att fiskarenas tid till att ilandföra strömming minskade och därmed den totala fångstmängden. Första världskriget satte definitivt punkt för den gamla tiden. Konsumtionsmarknaden för färsk strömming har därefter varit den helt avgörande för lönsamheten i fisket. Om man utgår ifrån att ett kilo strömming räcker till fyra mål mat exklusive potatis, bidrog fiskerskapet i Gävleborgs län med hundra miljoner mål mat till folkförsörjningen under första världskriget. 2. Nya metoder Under vinterhalvåret söker sig ofta strömming mot djupt vatten långt ute till havs. Ett skäl för detta kan vara att tyngre varmt vatten finns närmare botten och kanske också drar med sig födoämnen för strömmingen. Under sensommar söker sig också strömming mot djupare vatten i de kustnära regionerna. Anledningen torde kunna vara sökning efter kallare vatten och födoämnen. Här rör det sig oftast om vårlekande strömming, som är utsvultna efter lekperioden. Tiden mellan att strömmingen är uppe på grunt vatten för att fortplanta sig och nere på stora djupet återfinns de mitt emellan vertikalt i större eller mindre koncentrationer. Att fiska strömming på botten är inga problem, varken på grunt eller djupt vatten. Skötarna lägges och sjunker tills det tar stopp. Att fiska strömming mellan botten och havsytan innebär att skötarna måste hängas på bojar med rep anpassade efter var man tror eller vet att strömmingen kommer att befinna sig under denna natt. Strömming på botten fiskas bäst dagtid och strömming mitt emellan fiskas bäst nattetid. 102
Appendix 4. Att fiska strömming mellan botten och havsytan gjordes med klabbskötar inomskärs vid inte allt för stark havsström. Skötarna ankrades två och två fast i alla ändar med mellandraggar och hängande på bojar försedda med lämpligt långa rep. Vid starkare havsström användes metoden att lägga så kallade”sjängor eller slängor,” vilket innebar att för ett duktigt ankare lägga två, tre till fyra skötar på släng efter ett ankare och uppbojade med lämpliga rep. Den höstlekande strömmingen kom efterhand under första halvan av nittonhundratalet att dominera i fångsterna. Så småningom lärde sig fiskarena var den höstlekande populationen håller till mellan lekperioderna. Fiskarena lärde sig att med termometerflaska ta vattentemperaturen på olika djup för att få ett ungefärligt hum om var strömmingen kunde vara i vertikal orientering. Ute till havs låter det sig inte göras, på grund av den kraftiga strömmen, att ankra fast skötar för fiske i Mellavattenregionen. Att lägga skötarna utan ankare eller draggar med bojar kallas att driva. Båten sätts då fast i ena ändan av skötlagnet med rilinan. Drivfisket ute till havs kunde bedrivas även då det var blåsväder. Ofta var målsättningen vid utfärd att lägga skötar på något av utgrunden efter höstlekströmming. Vid alltför stark vind var emellertid risken att haverera redskapen vid bottensättning stor. ”Blåste det allt för jädrigt kunde man ju alltid driva med de rackarna.” Det ovan beskrivna utsjöfisket var det helt dominerande under första halvan av nittonhundratalet och tack vare drivfisket blev det en jämnare tillförsel av strömming. Utomskärsfisket ledde till: • Större och kraftigare båtar med väldigt låga ruffar. • Stamrulle längs upp i fören för inhalning av bragderna. • Rejäla lysbojar med stormlyktor. • Korkbojar av nätpåsar fyllda med pilsnerkork. Korkbojarna kunde stuvas så att de låg stilla i ordning även vid grov sjögång. På korkbojen kunde man linda upp bojbandet, dvs repet mellan sköten och bojen. 3. Mellankrigstiden De höga fångstsiffrorna för strömmingsfisket fortsatte under mellankrigstiden. Tjugotalets depression, vikande efterfrågan och mycket låga marknadspriser torde ha inverkat menligt på fiskeansträngningen, vilket också tydligt framgår av Hushållningssällskapets årsberättelser. Stora landningar fortsatte även med dagens mått mätt under hela mellankrigstiden. Sammantaget tyder det på att de årgångar det fiskades på var mycket starka. Till yttermera visso tyder Hushållningssällskapens material och författarens muntliga urkunder på att maskstorleken i skötarna ökade under mellankrigstiden från 36-37 varv under första världskriget till 31-32 varv vid början av andra världskriget. Medianvikten på den landade strömmingen förändrades med en grov uppskattning under samma tid från 25-40 gram per kilo till 40-50 gram per kilo. 103
Page 1 and 2:
Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3:
1. Angående projektet ”Strömmin
Page 6 and 7:
8.2.1. Vilken är den normala storl
Page 8 and 9:
Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11:
Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13:
och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15:
ekosystemet och denna fördröjning
Page 16 and 17:
den visade ett begränsat genflöde
Page 18 and 19:
Denna utredning fokuserar på strö
Page 20 and 21:
5.3.1. Strömmingens konkurrenter o
Page 22 and 23:
PO:s fångstdata är belagda med m
Page 24 and 25:
6.1.3. 1900-talet och framåt I och
Page 26 and 27:
Tabell 3. Sammanställning över ut
Page 28 and 29:
Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31:
Första årtiondet av 1900-talet up
Page 32 and 33:
ICES resultat tyder på att man fis
Page 34 and 35:
I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37:
Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39:
lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41:
”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43:
skillnader antingen i klimat (mella
Page 44 and 45:
1) Att strömmingarna från Nynäsh
Page 46 and 47:
Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49:
område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51:
utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53:
saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 56 and 57: Appendix 1 11. Appendix 1. Strömmi
Page 58 and 59: Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61: Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 62 and 63: Appendix 1 hör för sina krav - ho
Page 64 and 65: Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67: Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69: Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71: Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73: Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75: Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77: Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79: Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81: Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83: Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85: Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87: Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89: Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91: Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93: Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95: Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97: Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99: Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101: Appendix 3. fick till följd att de
Page 102 and 103: Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfat
Page 106 and 107: Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109: Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110: Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?