Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

ICES resultat tyder på att man fiskar på samma bestånd ute i Bottenhavet, då år med större svenska fångster återspeglas som år med lägre finska fångster (figur 13b). Det mer kustnära fisket (inrapporterad fångst PO) saknar korrelation med ICES siffror angående goda år då de inte återspeglar sig som goda fiskeår hos PO:s fiskare. Detta stöds av bl.a. att den stora årgången 2002 (ICES 2009) inte kan ses i PO:s invägda fångst. Varför denna skillnad förekommer är inte klarlagt, men det kan tyda på två olika bestånd. Givetvis kan avvikelserna bero på andra faktorer, vilka diskuteras mer i andra delar av rapporten. a) Figur 13a. Strömmingsfångst i område 30 (1990-2009) baserat på tre olika källor (PO Gävlefisk ek för., Gävleborgs läns (Fiskeriverket) ICES (2009). Figur 13b. Jämförelse av svenska och finska strömmingsfångster (1971-2008) inom område 30, observera skalskillnaden mellan fångstländerna. Källa ICES 2009. 7.2. Strömmingens lektid Historiskt anses majoriteten av strömmingen inom område 30 ha varit höstlekande eller skiftat mellan höst- och vårlek. Vårt källmaterial stödjer till fullo en markant övergång från höstlek till vårlek under slutet av 1940-talet, vidare finns stöd för tidigare lektidsskiften eller åtminstone upp- och nedgångar avseende vårleksandelen. I Hushållningssällskapets årsberättelser framgår tydligt de dramatiska omvälvningarna i strömmingspopulationen år för år vid tiden kring andra världskrigets slut (sammanställt i tabell 5). Förändringarna orsakas troligen av utebliven återväxt hos den höstlekande strömmingen ett flertal år i rad, varvid de vårlekande övertog den dominerande positionen i strömmingspopulationen i Bottenhavet. Vårt historiska material antyder en tydlig majoritet av höstlekande strömmingarna från slutet av 1800-talet fram till 1940. Den sista stora höstleken äger med största sannolikhet rum 1936-37 och man kan följa denna generation, vilken är 3-4 år 1940 och 7-10 år 1943 och sedan försvinner denna generation bort av ålderskäl. Efter denna sista höstleksgeneration finns det inga säkerställda bevis för flera talrika höstleks-årsklasser i modern tid. b) 30
Tabell 5. Sammanställda kommentarer angående strömmingsbeståndets lektid och andra intressanta noteringar (1754-1965). Fullständigt material återfinns i appendix 1 och 2. Årtal Notering Kommentar 1754 Ny fiskemetod, bedrevs långt ute till havs om våren. Bra vårfiske innan 1752 Ökad vårlek 1 1760 Utvecklat en ny fiskemetod, vilken bedrevs långt ute till havs speciellt om våren. Ökad vårlek 2 1828 Notdragningar på våren var givande i historisk tid. Nu mycket dåligt Mindre vårlek 3 1855 Mycket klent fiske, dock fler tunnor på våren jmf med hösten 1907 Mycket lekströmming under jul-sep Höstlek 1908 Mycket lekströmming under jul-sep Höstlek 5 1909 Mycket lekströmming under jul-sep Höstlek 1910 Anges även lektid maj-aug Det finns vårlek 6 1923 Klabbströmmingen* på väg tillbaka. Stor strömming Mer vårlek 7 1926 Gott fiske under lektiden (jul-aug) Höstlek 1927 Klabbströmmingen avtar Mindre vårlek 1932 Lekströmmingen går verkligen till i jul-aug Höstlek i majoritet 8 1933 Lekströmmingsfisket på eftersommaren Höstlek i majoritet 1934 Rekordfångster av lekströmming i aug. Höstlek i majoritet 9 1935 Strömmingen ökar i storlek Höstlek i majoritet 1936 Stor och fet strömming Höstlek i majoritet 1937 Stor strömming Höstlek i majoritet 1938 Stor och fet strömming Höstlek i majoritet 1939 Den stora strömmingen ersatt av yngre strömming Höstlek i majoritet 1940 Majoriteten av strömmingen var 3-4 årig Höstlek i majoritet 1941 Dåligt vårfiske, synnerligen bra fiske i jul-sep Höstlek i majoritet 1942 Rekordfångst av stor och fet strömming under jul-sep Höstlek i majoritet 1943 Ett rikt bestånd av 7-10 åringar. Strömmingen går till havs Höstlek i majoritet 1944 De äldre årgångarna talrikast, det verkar finnas 2-3 åringar invid kusten Höstlek i majoritet 1945 Strömmingen drar sig allt längre ut till havs Skifte 1946 Strömmingen drar sig allt längre ut till havs Skifte 1947 Fjällprov visar att vissa årgångar saknas helt, andra oerhört små. Skifte 10 1948 Vissa fiskelägen anger juni som bästa månad**. Lekfisket jul-aug ovanligt ojämnt Skifte 1949 Lekströmmingsfisket på eftersommaren betecknades som mycket dåligt. Skifte 1950 Gott vårfiske Skifte 1951 Lekfisket (aug) totalt felslaget Vårlek i majoritet 1952 Total brist på lekströmming (aug), fanns dock mindre strömming Vårlek i majoritet 1953 Fisket efter vårlekande strömming som de senaste åren varit mest betydelsefulla, Vårlek i majoritet 11 1955 Vårfisket (vårlekare) tillfredställande. Även mycket fet strömming under aug. Vårlek i majoritet 1956 Beståndet sammansatt av yngre individer. Märkningar av 600 vårlekande Vårlek i majoritet 1957 Vårfisket (vårlekare) gav dåligt med fisk. Nedgångsperioden över. Vårlek i majoritet 1958 Vårfisket utdraget och lekfisket i aug. praktiskt taget borta Vårlek i majoritet 1959 Vårfisket bra Vårlek i majoritet 1960 Största vårleken i mannaminne. Vårlek i majoritet 12 1962 Mycket småströmming Vårlek i majoritet 1963 Strömmingstillgången verkade enorm i Bottenhavet. Relativt småväxt strömming Vårlek i majoritet 1965 Gott om strömming, om även något småvuxen Vårlek i majoritet * troligen vårlekande som ätit sig tjock under sommaren). ** mycket ovanligt på den tiden. Upphöjda siffror ingår i figur 14. Det råder inga tvivel om ifall höstlekarna var i majoritet från slutet av 1800-talet och fram till och med 1940-talet, hur det förhöll sig innan denna tid är mer oklart. Utifrån vårt källmaterial kan vi med säkerhet påstå att det förekommer förändringar i andelen vårlekare, den exakta fördelningen är dock oklar. Vi kan inte slutgiltigt avgöra ifall höstlekare eller vårlekare är det ”normala” för regionen, allt tyder dock på att höstlekare historiskt sett har varit den dominerande formen men att båda formerna har samexisterat. 4 31
Page 1 and 2: Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3: 1. Angående projektet ”Strömmin
Page 6 and 7: 8.2.1. Vilken är den normala storl
Page 8 and 9: Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11: Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13: och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15: ekosystemet och denna fördröjning
Page 16 and 17: den visade ett begränsat genflöde
Page 18 and 19: Denna utredning fokuserar på strö
Page 20 and 21: 5.3.1. Strömmingens konkurrenter o
Page 22 and 23: PO:s fångstdata är belagda med m
Page 24 and 25: 6.1.3. 1900-talet och framåt I och
Page 26 and 27: Tabell 3. Sammanställning över ut
Page 28 and 29: Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31: Första årtiondet av 1900-talet up
Page 34 and 35: I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37: Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39: lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41: ”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43: skillnader antingen i klimat (mella
Page 44 and 45: 1) Att strömmingarna från Nynäsh
Page 46 and 47: Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49: område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51: utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53: saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 56 and 57: Appendix 1 11. Appendix 1. Strömmi
Page 58 and 59: Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61: Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 62 and 63: Appendix 1 hör för sina krav - ho
Page 64 and 65: Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67: Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69: Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71: Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73: Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75: Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77: Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79: Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81: Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83:
Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85:
Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87:
Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89:
Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91:
Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93:
Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95:
Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97:
Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99:
Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101:
Appendix 3. fick till följd att de
Page 102 and 103:
Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfat
Page 104 and 105:
Appendix 4. Hushållningssällskape
Page 106 and 107:
Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109:
Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110:
Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?