Barnplantabladet - Barnplantorna

More documents

Recommendations

Info

väsentliga utvecklingsmöjligheter på det språkliga och sociala området. I debatten om CI är detta viktiga perspektiv undervärderat och sällan omtalat. Det är märkligt med hänsyn till den psykologiska kunskap man har om de första uppväxtårens villkor. Det är viktigt, vid utformande av pedagogiska metoder för det enskilda barnet, att man försöker kompensera för denna situation och stödjer barnet så mycket som möjligt. Efter CI-operationen skall det talas till barnet hela tiden, både hemma och i förskolan och det bör utifrån omständigheter och individanpassning användas tecken som stöd i kommunikationen samtidigt med tydligt tal. Vi menar att man måste vara försiktig med att radikalt växla kommunikationskod hos t.ex. ett tvåårigt barn som har varit van vid ett visuellt kommunikationssätt. Detta är tänkvärt både när det gäller relationen till barnet men också vid samspel/relation i den fundamentala kontakten mellan barn och föräldrar. Den kommunikativa förändringen måste ske successivt, så att barnet förstår och hänger med. Ett byte från förskola/skola för döva/gravt hörselskadade till förskola/skola för normalhörande barn med fokus på en talspråksutveckling kan vara ett relevant beslut. Detta bör emellertid först ske efter en nogsam studie av det enskilda barnets utveckling och trivsel. En rik ljudmiljö är ju inte nödvändigtvis en bra auditiv miljö för lyssnande. Naturligtvis skall CI följas upp av en strukturerad talspråksstimulering och undervisning. Det ska emellertid ske med respekt för barnens identitet och integritet och målet ska vara kommunikativ kompetens. Alla döva barn har inte lika bra förutsättningar. Cirka 30% uppskattas ha andra tilläggshandikapp utöver dövheten. Detta stämmer överens med de erfarenheter vi har från våra verksamheter. Det kan t.ex. handla om autism eller dövblindhet. Desutom finns det svårigheter med uppmärksamhet, koncentration, minne och visuell perception bland de här barnen. Alla de här faktorerna gör det svårt för en del barn att tillägna sig språk – både teckenspråk och talat språk. Att få ett auditivt sinne är naturligtvis av stor betydelse också för döva barn med andra svårigheter/handikapp. Det ökar möjligheten i uppmärksamhet och medvetande både kognitivt och socialt. Men det ändrar inte på behoven av specifik stimulering/stöd i relation till barnets behov. Förskolebarnet lär sig genom lek och 28 BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 handling på de villkor som tillhör barnets verklighet. En viktig del av barnets identitet grundläggs tidigt och kommer till uttryck i kommunikationen. Vem är jag och var är min tillhörighet? Vem förstår mig? Hur är mitt språk? Det primära målet med undervisningen är därför att arbeta med den språkliga utvecklingen utifrån det enskilda barnets förutsättningar, så att barnet kan uppnå en så optimal kommunikation med sin omgivning som möjligt. Det arbetas med det som barnet har behov av. Te.x. grundläggande kommunikationsfärdigheter, ord- och begreppsinlärning samt hörsel- och talträning. Vi stimulerar barnets uppmärksamhet med hjälp av det nya auditiva sinnet och lär dem att utnyttja det för att förstå talat språk. Det är en process som tar år. Hur lång tid det tar och till vilken grad barnet når det optimala målet beror på en rad faktorer, t.ex. barnets ålder vid CI-operation, barnets förutsättningar och förmåga att utveckla språk samt familjens stöd. Undervisningen har fokus på barnets inlärnings/ utvecklingsprocess och levnadsvillkoren. Vi arbetar med barnets språkutveckling och inte enbart barnets talspråksutveckling. Om barnet före CI-operationen har börjat tillägna sig teckenspråk eller delar därav, anser vi inte, att man bara ska överge denna komunikationsform. Vi rekommenderar att man använder talat språk med tecken som stöd i kommunikation med barnet. Därmed utnyttjas det att barnet kan teckna i processen med att utveckla förståelse för och önskan att använda talat språk själv hos barnet. Gradvis kan man använda färre och färre tecken efterhand som barnet klarar av det. Om metoden och kommunikationsformen används så här anser vi att det främjar utvecklingen och inte hämmar den som vissa påstår. Om barnet inte har några erfarenheter av teckenspråket för CI-operation, anser vi, att man med fördel kan använda totalkommunikation dvs tecken till tal. Metoden ger goda resultat, vilket vi har erfarit vid THI, där barn med språksvårigheter undervisas i tecken till tal grupper. Som vid all specialundervisning bör det ske en värdering av samt ett val av metoder utifrån det enskilda barnet. I vägledning av föräldrar är det viktigt att fokusera på, hur föräldrar upplever kommunikationen med barnet och hur kommunikationen mellan barnet och föräldrarna fungerar, sett utifrån. Ofta har både barn och föräldrar gått igenom trauma-
tiska upplevelser i samband med barnets födsel och första tiden efter. Många föräldrar är mitt i en kris- och sorgfas och är först efter ett tag villiga att erkänna, att de har behov av professionellt stöd för att kunna kommunicera med sitt barn. Till detta kommer att de rent objektivt saknar en viktig bricka i det normala pusslet som ligger till grund för utveckling av kontakt och språk. Utifrån detta känner sig många föräldrar osäkra och mindre kompetenta när det gäller deras hörselskadade eller döva barn. Först och främst handlar det om att ge föräldrarna inblick i de möjligheter som finns för att stärka och utveckla kommunikationen utifrån de förutsättningar som just deras barn har. Vi stödjer föräldrar i deras kompetensutveckling och att de får ett medvetande i det de redan kan som föräldrar och språkförebilder för sina barn. Den visuella, tecken som stöd kommunikationen bör inledas så tidigt som möjligt efter det att hörsel- bortfallet konstaterats. Ett gravt hörselskadat barn bör få allt det visuella stöd som kan ges. Även om barnet ska CI-opereras är de viktigt att så snabbt som möjligt stimulera de sinnen som fungerar och hjälper med att kompensera för det auditiva sinne som ännu saknas. Det är nu nödvändigt att etablera nya adekvata pedagogiska metoder och undervisningsmöjligheter som bäst kan tillgodose de särskilda behov som barn med CI har. Det kommunikativa samspelet med andra är den vikigaste delen av den samlade språk- och identitetsutvecklingen – även för CI-användare. Det tværfaglige høreteam på Tale- og Høreinstituttet i København Amt BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 29
Page 1 and 2: Barnplantabladet HÖSTEN 2004 Från
Page 3 and 4: Innehåll hösten 2004 Styrelsen 20
Page 5 and 6: Utredning banar väg för bilateral
Page 7 and 8: Barnplantorna, genom sitt stora int
Page 9 and 10: förberedande läs- och skrivarbete
Page 11 and 12: Upphovsmannen till cochleaimplantat
Page 13 and 14: Reflektioner från Barnplantornas f
Page 15 and 16: Vårängens Förskola rapporterar V
Page 17 and 18: Människans utveckling är mycket k
Page 19 and 20: Barnplantabladet. Det är av stort
Page 21 and 22: Inkoppling Så är jag åter i Lund
Page 23 and 24: Mer ingående redovisade Ursula Wil
Page 25 and 26: Det här är Knuts historia! Knut f
Page 27: Att höra och att höra till Föror
Page 31 and 32: Fredrik fick hörapparater vid 3 m
Page 33 and 34: Teckenspråket och finska språket
Page 35 and 36: Rapport från Barnplantorna SYD Fam
Page 37 and 38: • Många tyckte också att det vo
Page 39 and 40: BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 39

Barnplantabladet - Barnplantorna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?