Barnplantabladet - Barnplantorna

More documents

Recommendations

Info

30 Hej jag heter Fredrik! Jag heter Fredrik och jag är 2 år 10 mån (född den 4 december 2001). Jag är en glad, nyfiken, busig och pratig pojke. Jag älskar att leka, läsa böcker, köra med mina bilar och jag älskar att gå på mitt dagis (vanligt dagis nära hemmet). Mina bästa kompisar är min lillebror Patrik 1 år 4 mån och min storasyster Filippa 4 år 10 mån. Jag föddes döv och idag har jag CI på bägge öronen. Jag hör jättebra med hjälp av dem och är duktig på att prata och förstår det som sägs. Nu ska mamma berätta lite mer om mig, hejdå, ha det så bra! Ds. Att det är mamma som berättar beror på att det är hon som kan jättemycket om språk och språkutveckling och vet vad jag behöver när det gäller min hörsel och tal. Pappa är duktig på att laga mat, att jobba med datorer och han kan bygga allt mellan himmel och jord. Vår resa börjar I och med att Fredriks pappa och farfar är döva på ena örat bestämde vi oss att testa våra barns hörsel så tidigt som möjligt för att få veta om de ev. skulle ha ärvt det. Men jag hade aldrig trott att något av våra barn skulle bli helt döv. Men Fredrik var det och det var bara börja handla därefter. Dövhet konstateras Fredrik var 2 veckor gammal när man gjorde OAE test på honom, det visade ingenting. När Fredrik var 5 veckor gammal gjordes hjärnstamsaudiogram på honom, vilket inte heller visade något, då visste vi medicinskt att Fredrik var döv. Vi fick bra aktuell information om CI. Vi ville att han ska få CI så fort som möjligt, dvs. inom år BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 2002, om det var möjligt ur medicinskt synvinkel och utifrån Fredriks utveckling. Detta med tanke på barns språkutveckling och att barns hörsel/talspråket är färdigutvecklat redan vid 5 års ålder. Desto tidigare Fredrik får sitt CI desto snabbare kommer han igång med hörsel och talspråket samt har bättre möjligheter att komma ikapp hörande barn i samma ålder med språket. Vi börjar agera och skaffa kunskaper och information om CI/hörselskador/dövhet. Fredrik var som nyfödd en oerhört söt pojke som var som en öppen bok. Ingen av oss visste hur detta barn skulle utvecklas hur han blir som individ, kan han opereras osv. Jag bestämde mig att skaffa så mycket kunskap som möjligt om hörselskador/dövhet/CI för att vi sedan har ett antal vägar att välja emellan när det krävs olika beslut angående Fredrik. Jag ville ta reda på vilket förhållningssätt och attityd olika föreningar, enskilda personer och specialförskolor och skolor har för CI. Vad hade gjorts tidigare, vad görs idag, vad kan erbjudas till Fredrik som stöd vid olika perioder i hans liv. Detta kunskapsinhämtande gjorde jag genom bl.a. att jag ringde upp tiotals föräldrar som hade barn med CI, deltog i kurser och konferenser, läste Dövas historia och hörselskadades berättelser, gjorde besök på specialförskolor, Alvik och läste en universitetskurs som handlade om ”Undervisning av döva och hörselskadade”. Självklart använde jag också mig av de kunskaper och erfarenheter som jag redan ägde från mitt arbete som lärare och skolledare, inom olika stadier förskola–år 9, samt från olika språk- och kulturmiljöer och från min egen invandrarbakgrund. Livet med Fredrik under första året 2002 Direkt efter att Fredriks dövhet hade konstaterats började jag dagligen leka enkla men betydelsefulla lekar som tränade hans motorik, ögonrörelser, reaktionsförmåga, munrörelser, munmotorik, ögonkontakt, turtagning, känsel och emotionell utveckling. Vi hade olika aktiviteter som utvecklade det sociala. Under denna tid benämnde jag först vad saker hette i tal och sedan tecknade. Hans första tecken var lampa, då var han 10 månader.
Fredrik fick hörapparater vid 3 månaders ålder detta för att stimulera eventuella hörselrester. Så här i efterhand tror vi att hörapparaterna fungerade för Fredrik mest ur den pedagogiska synvinkeln inför CI. Jag och Fredrik deltog så ofta vi kunde i öppna förskolan för döva och hörselskadade barn och föräldrar. Målet var att Fredrik fick kontakt med andra barn. Jag fick övning i teckenspråk och fick en förståelse/inblick på hur hörselskadade/ döva föräldrar ser på sitt liv, funktionshinder, dövkultur, hörselskadadeskultur, Cochlea Implantat osv. Mycket intressant. Taktilatorn i juni 2002 I maj fick jag en fråga av överläkare Inger Uhlèn på Hörselkliniken på Huddinge sjukhus om jag var intresserad av att prova att ha taktilator (1.) på Fredrik. Självklart var jag intresserad av att prova något som skulle kunna ge extra stimulans till Fredrik före CI operation. När Fredrik hade taktilatorn på sig och det blev ljud i omgivningen så började taktilatorn vibrera och Fredrik kände vibrationer på sin handled. Då hade han möjligheten via känsel känna att det hände något runt om honom. Detta innebar ju att vi kunde ha mer social kontakt med Fredrik i och med att han kände vibrationer när vi pratade eller sjöng med honom. När det var tyst i rummet så reagerade han åtskilda gånger på ljud när han hade taktilatorn på sig. Han fortsatte att ljuda vokaler – aaa, yyy, och brumma. Vi upplevde att taktilatorn lade en bra grund till Fredrik inför hans CI. John Tracy klinik i Los Angeles California oktober 2002 Från och med okt. 2002 har vi personlig korrespondens med John Tracy klinik (2.) De har Hörsel- och talprogram för familjer med barn med hörselskada/döv/CI. Fredrik opereras i november 2002 samma dag fyller han 11 månader, CI påkopplas i december Allt fungerade som vi hade tänkt oss. Språkprojekt CI-kliniken på Huddinge sjukhus december 2002. (3) Det här projektet innehåller det som jag hela tiden hade ropat efter under detta år. Dvs. konkreta språkövningar som tränar Fredriks språk. I övningarna finns hela tiden en röd tråd. För Fredrik och för oss är det oerhört viktigt att detta projekt är långsiktigt, 4 år och att man följer kontinuerligt upp Fredriks språkutveckling och att det finns intresse och kompetens. Det känns tryggt för mig att jag kan stödja Fredrik på ett meningsfullt sätt. Jag hoppas verkligen att det ska bli ett fortsatt projekt med våra barn, nämligen om läsutveckling där man också tittar på hur läsförmågan påverkar för att lösa de matematiska uppgifterna. Livet med och kring Fredrik våren 2003 – första halva året med CI Beslut att endast använda tal. Tecken senare. I januari 2003 bestämde vi att endast använda tal och om det fungerar bra, så kommer vi att fortsätta med det. Tecken skulle få komma senare. Skälet var att vi ville ge Fredrik en chans att optimalt använda sitt cochleaimplantat. Fredrik börjar höra Fredrik var väldigt intresserad av olika ljud och hörselförståelsen ökade dag efter dag. Han började producera flera vokaler och konsonanter, nonsensord och ord. Han pekar på sitt CI om han har tappat spolen eller hela CI. Han börjar säga mamma. En dag i mars kommer han till mig och säger ”äiti”. Jag tänker att vad nu då och säger ”mamma är här”. Fredrik ”äiti”. Mamma på finska. Därefter kallade han mig för äiti. Han hade hört att Filippa kallade mig alltid för äiti. Han tyckte att de är äiti jag heter inte mamma. Det var fantastiskt hur han hade hört och förstått hur äiti ordet används. Idag är jag både mamma, äiti och ibland om han verkligen vill ha uppmärksamhet säger han mitt namn Tuuli. Aktiviteter och information på hemmaplan. I januari 2003 börjar en ny fas med aktiviteter på hemmaplan vilka hade två huvudsyften: träna Fredriks hörsel i kommunikation med andra och att jag vid behov informerar omgivningen om CI. Varje vecka deltar vi i Baby Rytmik, på kyrkans föräldra-barngrupp samt fortsätter bada på Babysim. Fredrik tycker mycket om dessa aktiviteter, han är med på allt precis som vilket barn som helst. Vi får otroligt positivt bemötande och sakliga och intresserade frågor (av alla som vi möter). Habiliteringsstödet under året 2002 och våren 2003 Vi upplevde att vi fanns med i ett system som redan hade sitt förutbestämda program som alla föräldrar ska gå igenom, med samma mål i sikte – ditt barn ska gå i en specialförskola med teck- BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 31
Page 1 and 2: Barnplantabladet HÖSTEN 2004 Från
Page 3 and 4: Innehåll hösten 2004 Styrelsen 20
Page 5 and 6: Utredning banar väg för bilateral
Page 7 and 8: Barnplantorna, genom sitt stora int
Page 9 and 10: förberedande läs- och skrivarbete
Page 11 and 12: Upphovsmannen till cochleaimplantat
Page 13 and 14: Reflektioner från Barnplantornas f
Page 15 and 16: Vårängens Förskola rapporterar V
Page 17 and 18: Människans utveckling är mycket k
Page 19 and 20: Barnplantabladet. Det är av stort
Page 21 and 22: Inkoppling Så är jag åter i Lund
Page 23 and 24: Mer ingående redovisade Ursula Wil
Page 25 and 26: Det här är Knuts historia! Knut f
Page 27 and 28: Att höra och att höra till Föror
Page 29: tiska upplevelser i samband med bar
Page 33 and 34: Teckenspråket och finska språket
Page 35 and 36: Rapport från Barnplantorna SYD Fam
Page 37 and 38: • Många tyckte också att det vo
Page 39 and 40: BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 39

Barnplantabladet - Barnplantorna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?