Barnplantabladet - Barnplantorna

More documents

Recommendations

Info

en som första språk och ha inte så stora förhoppningar hur cochleaimplantat kommer att fungera. Jag var väldigt ledsen och besviken på habiliteringen under Fredriks första 16 månader han fick inte det stöd han hade behövt. Vi tog upp vårt missnöje med de ansvariga och sedan april 2003 får Fredrik det habiliteringsstöd som vi anser att han behöver. Livet med och kring Fredrik fr.o.m. hösten 2003 och t.o.m. idag september 2004 Fredrik började 1 september 2003 i en vanlig förskola nära hemmet, han är då 1 år 9 mån och har haft sitt CI i 9 mån. Efter att ha utvärderat Fredriks utveckling i hörsel, tal och socialt beslutade vi att han ska gå i en vanlig förskola 18 tim/vecka må–ons. Det var en nystartad förskola med en så länge en avd. med 15 barn och 3 heltider. När Fredrik började på förskolan använde han aktivt över 50 ord, han hade börjat sätta ihop två ord, titta pappa, (s)kål pappa, Hej Patrik, Tack Filippa, Patrik sitta, mamma bil (mammas bil), borta. Hitintills har Fredrik inte behövt några extra tekniska eller pedagogiska stödåtgärder på sin förskola. Enligt språktester ligger hans språknivå några månader före de hörande barn som är i samma ålder som han. Habiliteringsstöd i hörsel och tal fr.o.m. aug. 2003. På torsdagar deltar Fredrik 1 timme i en specialgrupp för att träna hörsel och tal. Detta är en habiliteringsåtgärd vilken är mycket viktig av två skäl nämligen 1) att han får öva sin hörsel och tal med en specialpedagog och logoped och 2) att han träffar andra barn med hörselskada/CI. Detta gör vi föräldrar också hemma för att Fredrik får djup och sammanhang till språket ?? • Stödja Fredrik att bygga upp och bibehålla varaktiga relationer till kompisar i närmiljön • Tar vara på olika tillfällen som kan ge Fredrik olika slags upplevelser • Vi använder stödjande språkmaterial; böcker, dataprogram, bilder, band, leksaker osv. • Vi ger honom lustfyllda och ändamålsenliga aktiviteter (bl.a. sång och rytmikgrupp varje vecka) • Vi pratar mycket, förklarar, beskriver, gör honom uppmärksam på olika saker och händelser osv. • Vi ser till att han har ett bra nätverk kring sig. 32 BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 Fredrik får sitt andra Cochleaimplantat i januari 2004, han är 2 år 1 mån. Redan innan Fredrik fick sitt första CI snuddade jag och min man vid tanken att vi ville att Fredrik ska få två implantat. Vi pratade om att naturen har skapat oss med två öron för att höra med då bör man väl få ett implantat i varje öra för att kunna utveckla hörsel i bägge öronen. I och med att vi såg hur väl Fredrik kunde tillgodogöra sig sin hörsel med hjälp av CI:t på det ena örat beslöt vi att han måste också få en möjlighet att utveckla sin hörsel med det andra örat. Vi var beredda att ta kostnaden själva. Fredrik fick sitt andra CI i januari och det påkopplades den 2 februari. Efter sex veckor efter påkopplingen hade han nått samma hörselnivå som med det första CI:et, ev. kommer detta öra vara något bättre. Idag hör och uppfattar han det som sägs lika bra med bägge öronen. Den internationella forskningen visar att med två CI har man lättare att höra i en bullrig miljö t.ex. Förskola, skola, restaurang, att man kan bedöma avstånd till ljud och riktningen till ljudkällan. Det har en stor betydelse i vardagslivet. Desto bättre man hör i olika situationer desto bredare valmöjlighet har man t.ex. vi val av förskola, skola, utbildning, yrke. Att i trafiken kunna via hörsel bedöma varifrån bilarna kommmer eller hur nära de är ger en ökad säkerhet tack vare snabba reaktioner. Att kunna delta i familjeaktiviteter och vara aktiv i olika sociala sammanhang med likvärdiga villkor som alla andra är fantastiskt. Vi har också upptäckt en del viktiga och praktiska skäl som är livskvalitetshöjande med att ha två CI bl.a. Om det ena CI:et skulle gå sönder kan man ändå höra med det andra tills det trasiga lagas. Fredrik skulle kunna gå på förskolan/skolan som vanligt. Om batterierna tar slut på det ena CI så kan jag fortsätta att samtala med Fredrik eller han kan fortsätta att lyssna på Bolibomppaa, medan jag byter batterierna. På sommaren har han haft endast det ena CI vid badet/vattnet, om han skulle mot förmodan tappa CI i vattnet så kan vi ta fram det andra tills vi har ”torkat” det. Med andra ord risken att han mot sin vilja skulle hamna i ett läge då han inte alls hörde på grund av teknik är idag tack vare två CI mycket liten. (Sannolikheten att båda CI skulle gå sönder samtidigt är minimal).
Teckenspråket och finska språket Medicinskt är Fredrik döv men funktionellt hörselskadad och graden av den hörselskadan vet ingen av oss idag. När Fredrik inte har sina CI på sig t.ex. vid bad behöver Fredrik ha ett kommunikationsspråk dvs. teckenspråk. Idag förstår Fredrik några tecken som vi använder när han badar. Vårt mål är att han och hans hörande syskon ska lära sig bra teckenspråk motsvarande B-språk. (Vi föräldrar kan vardagsteckenspråket.) Mitt (mammas) modersmål är finska och Fredriks hörande syskon går och kommer att gå i en finsk förskola. Fredrik kan några finska ord och målet är att han i vuxen ålder också kan kommunicera på finska språket. Vi anser att man kan ha olika vägar/modeller för att nå samma mål, i detta fall flerspråkighet. Avslutning Vi har en son som har ett underbart självförtroende, är social och oerhört intresserad av vad som händer i omvärlden. En son som glatt pekar på sina CI och säger ”Mina fina hörapparater”. En son som kan använda sin hörsel och kan tillämpa det i sitt språk och i olika kommunikativa sammanhang. Han kan bl.a. skoja, luras, retas, dra slutsatser, ifrågasätta, ge och ta, berätta vad han har gjort under dagen, leka låtsaslekar och uttrycka sig språkligt emotionellt. Det känns så skönt när Fredrik lägger sina armar runt min hals, ger en bamse kram och en blöt puss och säger ”Mamma, jag älskar dig.” Nyligen lärde han sig att prata i telefon och vill inte släppa luren utan säger ”Jag vill prata mer med pappa”. När vi har kompisar hemma leker han där på samma villkor som de andra. Vårt mål är att han lär sig ett sätt att tänka när det gäller att ta till sig, använda och tillämpa språket i olika sammanhang. Det är han själv som sedan ska hitta sina egna strategier i de situationer där hörseln inte räcker till. Vårt mål som föräldrar är att Fredrik (likaväl som hans två hörande syskon) ska kunna utveckla sig på alla utvecklingsområde efter sina individuella förutsättningar. Vårt mål är att när han är vuxen kan optimalt använda sin hörsel och tal, behärska teckenspråket och har en bra grund i finska språket, har brett socialt nätverk och har ett yrke han trivs med. Han kommer att ha en bra livskvalité med olika valmöjligheter. Idag kan vi se att den integrerade förskolan är ett bra val för Fredrik. Vi har redan börjat se över skolfrågan som sker om tre år. Vad kan hemmaskolan eller hörselklassen erbjuda Fredrik. Detta kommer vi att följa upp kontinuerligt. Vi känner oss trygga med våra val till Fredrik, för vi vet vad vi har valt bort och vad vi kan falla tillbaka om det skulle behövas. Men vi säger bestämt att Fredrik och vi föräldrar behöver ha habiliteringsstöd under hela hans uppväxttid. Hemmet och habiliteringen skall komplettera varandra. Jag vill passa på att tacka alla ni föräldrar och personal som har delat med sig sina erfarenheter och kunskaper till mig. Detta har varit oerhört värdefullt för oss. Tuuli Eriksson, mamma till Fredrik (hö.öra op. 20021104 akt. 20021216 och vä.öra op. 20040117 akt. 20040202) Referenser: (1) www.taid.com (2) www.jtg.org BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 33
Page 1 and 2: Barnplantabladet HÖSTEN 2004 Från
Page 3 and 4: Innehåll hösten 2004 Styrelsen 20
Page 5 and 6: Utredning banar väg för bilateral
Page 7 and 8: Barnplantorna, genom sitt stora int
Page 9 and 10: förberedande läs- och skrivarbete
Page 11 and 12: Upphovsmannen till cochleaimplantat
Page 13 and 14: Reflektioner från Barnplantornas f
Page 15 and 16: Vårängens Förskola rapporterar V
Page 17 and 18: Människans utveckling är mycket k
Page 19 and 20: Barnplantabladet. Det är av stort
Page 21 and 22: Inkoppling Så är jag åter i Lund
Page 23 and 24: Mer ingående redovisade Ursula Wil
Page 25 and 26: Det här är Knuts historia! Knut f
Page 27 and 28: Att höra och att höra till Föror
Page 29 and 30: tiska upplevelser i samband med bar
Page 31: Fredrik fick hörapparater vid 3 m
Page 35 and 36: Rapport från Barnplantorna SYD Fam
Page 37 and 38: • Många tyckte också att det vo
Page 39 and 40: BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 39

Barnplantabladet - Barnplantorna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?