Barnplantabladet - Barnplantorna

More documents

Recommendations

Info

Följande artikel är ett sammandrag av min examinationsuppgift vid deltagande i kursen Barn och unga med CI vid Örebro Universitet, Specialpedagogiska Institutet i egenskap av grundskollelärare. Föräldrarna till barnet i examinationsuppgiften godkände att arbetet publicerades. Trots det är namnet i arbetet på barnet fingerat. Inledning Genom åren har forskningen resulterat i nya rön och infallsvinklar över vilken metod som passar bäst för att lära sig läsa. För pedagogen själv har det viktigaste nog ändå varit, att denne själv känt sig förtrogen med sitt val av metod/er. Att man dessutom måste anpassa metod och tillvägagångssätt utifrån varje enskild elev är heller inget nytt. På sistone har vi i skolan kunnat stifta bekantskap med barn med CI – helt vanliga barn med ett funktionshinder i form av hörselnedsättning/dövhet, men som med teknikens hjälp har blivit ”hörande”. Då är det naturligt att följande fråga inställer sig hos oss som arbetar i skolans praktik, en fråga som även får bli detta arbetes syfte: Vilken metod passar bäst för elever med cochleaimplantat när det gäller att tillägna sig läsekonsten? Egna erfarenheter Då jag har haft förmånen att under två år i min klass i grundskolan fått lära känna en inkluderad elev med CI, stöder jag mig även på egna erfarenheter bland mina elever och deras lärandesituation. Jag har även haft möjlighet att närvara under <strong>Barnplantorna</strong>s konferens ”Barn med cochleaimplantat – möjligheter, utmaningar och visioner” som hölls på Sundsgården 17-18/5 2004 i Helsingborg. Inbjudna var Warren Estabrooks, Suzanne Harrigan, Ursula Willstedt-Svensson mfl. 8 Elever med cochleaimplantat och deras läsinlärning – pedagogiska konsekvenser av Christina Helgeson BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 Åtgärdsprogram – ett måste och ett stöd Vi pedagoger är skyldiga att upprätta åtgärdsprogram åt elever som av en eller annan anledning är i behov av extra stöd. Eftersom elever med cochleaimplantat kan ha en annan lärandesituation än normalhörande elever, har jag upprättat ett antal åtgärdsprogram för min CI-elev för att främja dennes lärande. Ett av dessa handlar om att läsning är meningsbärande. Lite bakgrundsfakta Pelle (fingerat namn) som nu är 8 år, har haft sitt CI sedan 3,5-årsåldern. Han har således en hörselålder på drygt 4 år. Han har tidigare gått på förskola för hörselskadade, men inkluderades i normalhörande förskoleklass och ska snart avsluta sitt första skolår. Pelle har en assistent till hjälp som betyder mycket för honom och som tecknar ”tecknad svenska” då han behöver förtydligande i sin kommunikation. Från förskoleklass till snart andraklassare När Pelle började i vår förskoleklass hade han en hörselålder på ca 3 år och hans kommunikation med andra bestod mestadels av teckenspråk. Han hade nästan inget muntligt språk alls. Kontakten med kamraterna gjorde att hans språk utvecklades starkt. Snart kom ettordssatser, längre meningar och kommunikationen med andra tog riktig fart. Vi kunde även uppfatta genitivändelser emellanåt. Det sociala umgänget med andra utvecklades också; från att tidigare enbart ha varit bredvidlek för att på det viset känna samhörighet, uppstod nu riktig lek med tillhörande tvåvägskommunikation. Vårt arbetssätt I den nationella kvalitetsgranskningen 1998 (Skolverket 1999) står att läsa: Vi har i förskoleklasser och skolår 1 funnit många fall av
förberedande läs- och skrivarbete som visar på en mycket smal syn på vad läsande och skrivande innebär.” Detta påstående får inte stå oemotsagt. Det är nämligen min fulla övertygelse, att genom att man leker med språket, pratar om konstiga tecken som kallas bokstäver som ibland kan heta något men kanske låter annorlunda – ja då ger man eleverna en förförståelse för den egentliga läsinlärningen. Kommer man dessutom så långt i förskoleklassens språklekar (som naturligtvis ska ske i lekens form) att man låter ljuden byta plats i ett ord och upptäcker att ordets betydelse ändras – ja då har man ytterligare tillgodosett de olika principer som Caroline Liberg (känd läsforskare) menar är förutsättningen för att kunna tillgodogöra sig en lyckad läsinlärning enligt ljudmetoden baserat på syntes och analys. Här stödjer jag även mitt resonemang på vad Ursula Willstedt-Svensson (föreläsare under <strong>Barnplantorna</strong>s konferens i Helsingborg) anser om CI-elevernas förutsättningar för läsinlärning. Hon menar att ”fonologiska färdigheter (produktion, perception & minne) tycks bäst förutsäga förmågan att avkoda ord och nonord”. Då blir valet lätt för vilket arbetssätt man kan ha för att främja förståelsen för språket – d.v.s. leka med språket så ofta man kan. Kan detta då appliceras på elever med cochleaimplantat? Mitt svar är enkelt: ”Det beror på”: Läsinlärning hos CI-elever är en komplex situation och beror bl.a. på följande: • är barnet multihandikappat? • levnadsålder kontra hörselålder • vad exakt hör barnet? (vilken input har det?) • hur fungerar utprovade hjälpmedel (slinga, mygga, mikrofon etc)? • hur är det sociala klimatet i klassen? • klassens storlek. När det gäller det tekniska underhållet av hörselhjälpmedlen har ingenjören på Hörselvården varit till mycket stor hjälp och nytta för oss. Det finns säkerligen fler aspekter att anföra på hur läsinlärningen fungerar för elever med cochleaimplantat, men i Pelles fall har vi sett en progression i hans läsutveckling. Låt vara att det går sakta, men det går ändå framåt. Vägen till ”genombrott” kan ibland synas lång och svår, men när det väl inträffar att eleven förstår principen för att läsa och verkligen försöker – ja, då glömmer man allt som eventuellt tett sig svårt och bara njuter med eleven. Detta är ett oerhört starkt ögonblick som verkligen får ens känslor i gungning. Den fysiska närheten är viktig i all kommunikation, men än viktigare är den när man talar med hörselskadade/döva eller med andra som av olika anledningar kan ha svårt att ta till sig det talade ordet. Ögonkontakt är ett måste, likaså ansiktsmimik som förstärker ens budskap. Då är en liten klass/grupp att föredra. Vår klass består av 13 elever och bänkarna är placerade i U-form för att Pelle ska kunna se och höra sin lärare och sina kamrater. Det sociala klimatet i klassen fungerar bra och eleverna månar om varandra på ett fint sätt. Pelle har även med sitt funktionshinder fått oss andra, att i ännu större utsträckning förstå det unika hos varje enskild individ. Enkel portfolio en del i arbetssättet ”Det är viktigt för alla elever att få känna att man lyckas med det man gör” (Hammarstedt, 2004). Känslan av att lyckas blir ännu tydligare för eleverna om de kan se sin kunskap växa fram. I Pelles fall har vi arbetat enligt följande modell: vi har införskaffat en (lite finare) skrivbok med en bokstav på varje uppslag. I den får Pelle, på sitt sätt, arbeta med den aktuella bokstaven. Det tillgår på så sätt att: • vi tränar på hur och var bokstaven låter • han får hitta på ord han redan kan som börjar på aktuell bokstav • vi presenterar ett antal bilder med tillhörande ord som han ska kombinera så att ord/bild passar ihop. Att arbeta på detta sätt ger ytterligare en dimension till Pelle i sin läsinlärning, nämligen stödet av bilder. Att vi inte enbart arbetar med ordbilder, beror på att vi anser Pelle tillhöra den hörande gruppen; han ”hör” och med den förmågan kan han identifiera ljud och därmed även foga ihop ljuden till ord. Artikulationens betydelse Jag funderar ibland över Pelles oartikulerade tal. Enligt Åsa Nordqvist (Språkutveckling hos barn med CI) bör jag vara observant på om uttalet inte blir bättre med tiden. Frågor som jag kan ställa mig här, är om han hör alla delar i sin input. På samma sätt kan man fundera över ljud som är obetonade. Pelles passiva ordförråd är dock stort. BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 9
Page 1 and 2: Barnplantabladet HÖSTEN 2004 Från
Page 3 and 4: Innehåll hösten 2004 Styrelsen 20
Page 5 and 6: Utredning banar väg för bilateral
Page 7: Barnplantorna, genom sitt stora int
Page 11 and 12: Upphovsmannen till cochleaimplantat
Page 13 and 14: Reflektioner från Barnplantornas f
Page 15 and 16: Vårängens Förskola rapporterar V
Page 17 and 18: Människans utveckling är mycket k
Page 19 and 20: Barnplantabladet. Det är av stort
Page 21 and 22: Inkoppling Så är jag åter i Lund
Page 23 and 24: Mer ingående redovisade Ursula Wil
Page 25 and 26: Det här är Knuts historia! Knut f
Page 27 and 28: Att höra och att höra till Föror
Page 29 and 30: tiska upplevelser i samband med bar
Page 31 and 32: Fredrik fick hörapparater vid 3 m
Page 33 and 34: Teckenspråket och finska språket
Page 35 and 36: Rapport från Barnplantorna SYD Fam
Page 37 and 38: • Många tyckte också att det vo
Page 39 and 40: BARNPLANTORNA • HÖSTEN 2004 39

Barnplantabladet - Barnplantorna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?