Föreställningar som barnhandläggare inom socialtjänsten har kring ...

More documents

Recommendations

Info

under dessa som människor diskuterar sina åsikter (Wibeck, 2010). Därmed var metoden särskilt lämplig då det var av intresse att undersöka hur barnhandläggare som arbetsgrupp diskuterar kring temat våld i en familj. Då intervjun syftar till att likna en vardaglig situation kan det tänkas att de diskussioner som fördes i grupperna illustrerar hur samtalen kunde ha sett ut om de förts mellan kollegorna i det dagliga arbetet. Fokusgruppsintervjuer är särskilt lämpliga när känsliga ämnen ska diskuteras, då deltagare i en grupp kan ta stöd av varandra (Wibeck, 2010). Då handläggarna skulle besvara frågor som berör upptäckten av våld inom familjer var det av särskild vikt att en metod som är lämplig när känsliga ämnen ska undersökas tillämpades. Urval och genomförande av intervjuerna Det huvudsakliga kriteriet för studiens urvalsprocess var att respondenterna som skulle intervjuas var barnhandläggare på socialtjänsten, som i det dagliga arbetet kan komma i kontakt med våldsutsatta familjer. Urvalet av barnhandläggare är ett så kallat icke-sannolikhetsurval, som vanligtvis används vid fokusgruppsintervjuer (Wibeck, 2010). Val av urval har således inte skett på ett slumpmässigt vis utan har tillämpats genom ett bekvämlighetsurval. Vid ett bekvämlighetsurval väljs respondenter ut som finns tillgängliga för forskaren (Bryman, 2011). En negativ aspekt av bekvämlighetsurval är att studiens resultat blir omöjligt att generalisera till populationen (Bryman, 2011), dock är detta inte studiens syfte. Bryman (2011) förklarar att bekvämlighetsurval snarare är intressant att tillämpa då intresse för en mer ingående analys finns, vilket är studiens primära syfte då förståelse för barnhandläggares uppfattningar är i fokus. För att komma i kontakt med respondenterna kontaktades en gruppledare inom socialtjänstens utredningsgrupp i den mellanstora kommun som ämnades undersökas. Studiens syfte och urvalskriterier presenterades. Gruppledaren tog i sin tur kontakt med samtliga barnhandläggare som var elva till antalet, vilka uppfyllde urvalskriteriet. Samtliga barnhandläggare valde att delta i studien och studien har därmed inget bortfall. Ett informationsbrev om studiens syfte och intervjuernas utformning skickades till gruppledaren som i sin tur skulle vidarebefordra dessa till samtliga deltagare. Det framkom dock vid intervjuerna att gruppledaren hade glömt att vidarebefordra brevet. Barnhandläggarna indelades i tre olika fokusgrupper, A, B och C. Hur många grupper som är tillämpligt kan variera (Bryman, 2011), men eftersom det är tidskrävande att organisera fokusgrupper menar Bryman (2011) att studenter ofta inte har samma möjlighet som forskare att använda sig av lika många fokusgrupper. Samtliga barnhandläggare inom denna socialtjänst intervjuades, fler fokusgrupper var således inte möjligt att genomföra. Om så hade varit fallet är det svårt att uttala sig om fler fokusgruppintervjuer hade genomförts eller inte, då svaren i de tre grupperna till stor del liknar varandra och således är det möjligt att en teoretisk mättnad har uppnåtts (jfr. Bryman, 2011). I fokusgrupp A och B deltog fyra barnhandläggare i vardera grupp, medan tre barnhandläggare deltog i fokusgrupp C. Morgan (1998) hävdar att det är vanligt att ha mellan 6-10 deltagare i varje fokusgrupp men poängterar dock att mindre grupper bör konstrueras om deltagarna antas ha mycket att säga om det specifika ämnet och såvida målet är att frambringa deltagarnas personliga tolkningar. Gruppernas utformning motiveras utifrån vad Morgan ovan belyser, att konstruera grupper med fler deltagare antogs riskera att handläggarnas personliga uppfattningar inte framkom. Grupperna indelades av barnhandläggarna själva utifrån vilka dagar och tider deltagarna hade möjlighet att intervjuas. I samtliga tre grupper bestod deltagarna av barnhandläggare med mångårig erfarenhet inom yrket samt de med mindre erfarenhet. En positiv aspekt av denna indelning kan tänkas vara att olika erfarenheter hos deltagarna frambringade olika perspektiv på frågeställningarna, då det möjligtvis föreligger olika synsätt beroende på handläggarnas erfarenhet. Om de erfarna deltagarna och de med mindre erfarenhet istället hade blivit indelade i separata grupper kan detta möjligtvis ha frambringat en annorlunda diskussion deltagarna emellan. Detta är dock svårt att uttala sig om. 15
Fokusgruppsintervjuerna inleddes med en presentation av författarna till föreliggande studie, syftet med studien, hur lång tid intervjun uppskattades ta samt när uppsatsen beräknades färdigställas. Information gavs angående frivillig medverkan i intervjun, att ljudinspelning skulle ske för att därefter kunna transkriberas. Det informerades dessutom om att samtliga respondenter skulle bli anonyma i uppsatsen och att var och en fick ta del av uppsatsen när den var färdigskriven. En av författarna till studien fungerade som moderator och introducerade frågor medan de andra två observerade, antecknade samt emellanåt inflikade med tankar. Moderatorn försökte förhålla sig passiv och låta deltagarna komma till tals, för att en fri diskussion dem emellan skulle äga rum. Samtliga intervjuer utgick från samma frågeställningar och utifrån ett generellt angreppssätt, som Bryman (2011) förklarar kan vara tillämpbart inom fokusgruppsintervjuer då det möjliggör att forskaren får sina frågeställningar klarlagda samtidigt som deltagarna lämnas utrymme att öppet diskutera. Ett generellt angreppssätt har tillämpats då ambitionen var att studiens frågeställningar skulle beröras samtidigt som det ansågs vara av intresse att deltagarnas egna tankar fick utrymme, på så vis kunde nya teman framkomma. Det kan således tolkas att ett generellt angreppssätt är en form av semistrukturerad intervjuform, som Billinger (2005) förklarar som ett mellanting mellan strukturerad och ostrukturerad intervju och som enligt författaren ofta är att föredra eftersom deltagarna tillåts att öppet diskutera samtidigt som moderatorn kan styra diskussionen. Databearbetning och analysmetoder Samtliga fokusgruppsintervjuer dokumenterades genom ljudinspelning samt anteckningar, vilket resulterade i transkriberat material i textform om 67 sidor. Ljudinspelning ansågs vara nödvändigt för att uppnå en större tillförlitlighet vid insamlandet av data, då Edvardsson (2003) framhåller vikten av att inte enbart förlita sig på minnesanteckningar, eftersom det riskerar att leda till feltolkning och bortfall av data. Enligt Patel och Davidsson (2003) är det vanligt förekommande i kvalitativa studier att genomföra löpande analyser under undersökningens gång. Analys av materialet påbörjades redan under fokusgruppsintervjuerna genom att följdfrågor ställdes. Efter vardera intervju fördes resonemang författarna emellan kring respondenternas svar i förhållande till teoretiska förklaringsmodeller. Det kan tolkas som att en abduktiv metodstrategi tillämpats då empirin frambringat en teoretisk tolkningsram samtidigt som den teoretiska ramen påverkat insamlande av data (jfr. Larsson, 2005). Tillvägagångssättet för analysen i föreliggande studie är en innehållsanalys, vilket utifrån Wibeck (2010) anses vara motiverat då författaren menar att analys av fokusgruppsintervjuer i många fall syftar till att finna innehållsmässiga aspekter i materialet. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) innefattar analys av en intervju i regel fem steg, vilka denna analys kan tolkas ha följt. För att fånga en bild av intervjuernas andemening utlästes den sammansatta transkriberingen från de tre fokusgruppsintervjuerna i sin helhet av samtliga tre författare (jfr. Patel & Davidsson, 2003). Utifrån studiens frågeställningar indelades empirin i tre övergripande kategorier som återspeglar frågeställningarna. Med utgångspunkt i varje kategori genererade ett antal teman (jfr. Kvale & Brinkmann, 2009), dessa presenteras med hjälp av underrubriker i studiens resultat- och analysavsnitt och belyser empirins mest centrala delar. Dessa har formulerats utifrån meningskoncentrering, vilket enligt Kvale och Brinkmann (2009) innebär att det mest centrala i respondenternas utsagor formuleras sammanfattat. Under respektive tema redovisas ett antal citat i syfte att belysa dess innehåll (jfr. Wibeck, 2010). Då respondenterna till viss del tilläts diskutera fritt utifrån specifika frågor framkom information som i förhållande till studiens syfte inte ansågs vara relevant, och presenteras av den anledningen inte i resultatet (jfr. Bryman, 2011). Då såväl databearbetning som analys av den kvalitativa empirin har genomförts av uppsatsens författare kan studiens reliabilitet eventuellt påverkas, vilket kan tänkas betraktas som en form av begränsning. Detta då andra 16
Page 1 and 2: Camilla Tammik Malin Kjellgren Mali
Page 3 and 4: studera oss praktiker. Oftast ger d
Page 5 and 6: Abstract The present essay aims to
Page 7 and 8: Relationens betydelse för att när
Page 9 and 10: Syfte och frågeställningar Syftet
Page 11 and 12: våld (Bacchus m.fl., 2002). Det fi
Page 13 and 14: handlingsutrymme. Såväl ’doing
Page 15: socialarbetaren (Svensson, m.fl., 2
Page 19 and 20: angående hur lång tid författand
Page 21 and 22: Offer och förövare På frågan kr
Page 23 and 24: länge det finns en rådande genuss
Page 25 and 26: B2: Det beror också på hur man ä
Page 27 and 28: Det organisatoriska sammanhanget av
Page 29 and 30: två i samtliga ärenden kan detta
Page 31 and 32: arnhandläggare bär ett eget ansva
Page 33 and 34: A1: Men jag tänker.. inom hälso-
Page 35 and 36: leda till att relationen, som tidig
Page 37 and 38: Referenslista Almqvist, Kjerstin &
Page 39 and 40: Studentlitteratur AB. Larsson, Sam
Page 41 and 42: Bilagor Bilaga 1 INFORMATIONSBREV T
Page 43 and 44: Rapporter utgivna av Forskningsstat

Föreställningar som barnhandläggare inom socialtjänsten har kring ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?