26.09.2013 Views

Föreställningar som barnhandläggare inom socialtjänsten har kring ...

Föreställningar som barnhandläggare inom socialtjänsten har kring ...

Föreställningar som barnhandläggare inom socialtjänsten har kring ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

teman och tolkningar eventuellt hade reproduceras av andra forskare (jfr. Kvale & Brinkmann,<br />

2009).<br />

Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet<br />

Reliabilitet är ett uttryck för när ett resultat är tillförlitligt (Elofsson, 2005). Begreppet kopplas<br />

ofta samman med frågan om det går att replikera en studie efter samma metod, vid en annan<br />

tidpunkt eller under ledning av en annan forskare, och fortfarande ge upphov till samma<br />

resultat (Kvale & Birkmann, 2009). Enligt Bryman (2011) kan forskare inneha svårigheter med<br />

detta då en kvalitativ metod tillämpas. Det kan utifrån detta tänkas att reliabiliteten i<br />

föreliggande studie är relativt låg. Wibeck (2010) hävdar att människor i stor utsträckning<br />

tenderar att tolka saker och ting på sitt eget sätt. Då en semistrukturerad intervjuguide<br />

tillämpats kan det tänkas att författarnas egen förförståelse och tolkningar format<br />

datainsamlingen. Det kan även ses <strong>som</strong> omöjligt att återställa den sociala situation <strong>som</strong> låg till<br />

grund för utförandet av intervjuerna (jfr. Bryman, 2011). Dessutom föreligger risk att<br />

bearbetning av materialet påverkats av författarnas förförståelse trots försök att inta ett<br />

objektivt förhållningssätt. Läsaren <strong>har</strong> dock möjlighet att utifrån empirin förhålla sig kritisk till<br />

de tolkningar och teoretiska kopplingar <strong>som</strong> gjorts (jfr. Wibeck, 2010). En aspekt <strong>som</strong> kan<br />

antas ha ökat studiens reliabilitet är att samtliga intervjuer genomförts av samma moderator (jfr.<br />

Wibeck, 2010). Utifrån detta kan det tänkas att empirin insamlats på ett liknande sätt, då<br />

moderatorn försökt inneha ett likvärdigt bemötande i samtliga intervjuer.<br />

Inom kvalitativ forskning uppnås hög validitet när det <strong>som</strong> avsetts att undersökas <strong>har</strong><br />

undersökts (Kvale & Birkmann, 2009). Validitet handlar även om att benämna olika begrepp på<br />

det sätt <strong>som</strong> de bör benämnas (Wibeck, 2010). Begreppet ”våld <strong>inom</strong> familjen” <strong>har</strong> i denna<br />

studie valts ut <strong>som</strong> det begrepp <strong>som</strong> ska relatera till den typen av våld <strong>som</strong> avsetts att<br />

undersökas, det är därmed återkommande i föreliggande studie. I studien föreligger ingen<br />

definition fastställd av författarna. Den första frågeställningen syftar därmed till att beskriva<br />

vad våld <strong>inom</strong> familjen är enligt barnhandläggarna. Detta för att få en klar bild av vad de ger<br />

begreppet för innebörd och en förståelse för vad de menar när de senare under de följande<br />

frågeställningarna relaterar till begreppet, vilket kan tänkas påverka studiens validitet positivt.<br />

Vid fokusgruppsintervjuer kan validiteten hotas om sociala normer och grupptryck påverkar<br />

deltagarna på så sätt att de inte vågar uttrycka sina tankar (Kreuger, 1998). Det är möjligt att<br />

empirin <strong>har</strong> påverkats av sociala processer <strong>inom</strong> gruppen, detta då grupperna bestod av<br />

<strong>barnhandläggare</strong> i olika åldrar och med olika erfarenhet. Vid en av intervjuerna upplevdes inte<br />

detta <strong>som</strong> ett problem, medan det i två av intervjuerna förekom en känsla av att deltagare med<br />

mindre erfarenhet inte uttryckte sig i lika hög grad <strong>som</strong> deltagare med mer erfarenhet. Detta<br />

kan i sin tur ha påverkat validiteten då det kan tänkas att samtliga åsikter inte framkom. Å<br />

andra sidan kan det tänkas att dessa respondenter inte hade någonting att tillägga i vissa frågor.<br />

En fokusgruppsintervju syftar inte till att uppge resultat <strong>som</strong> går att generalisera till andra<br />

populationer (Wibeck, 2010). Metoden är istället användbar för att ge en djupare förståelse av<br />

de tolkningar <strong>som</strong> respondenter gör under en intervju vid diskussion av ett visst ämne (a.a),<br />

vilket är syftet med föreliggande studie. Dock upptäcktes det under undersökningens gång att<br />

resultatet i stor utsträckning tycks stämma överens med den tidigare forskning <strong>som</strong> finns <strong>inom</strong><br />

ämnet. Det kan därför tänkas att studien till viss del <strong>har</strong> en överförbarhet (jfr. Kreuger, 1998),<br />

dock är det upp till kommande forskare att avgöra om resultat från denna studie går att föra<br />

över till ett annat sammanhang.<br />

Etiska överväganden<br />

I föreliggande studie <strong>har</strong> respondenterna informerats om studiens syfte, att deltagandet är<br />

frivilligt samt möjligheten att avbryta sin medverkan. Information <strong>har</strong> även tillhandahållits<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!