Föreställningar som barnhandläggare inom socialtjänsten har kring ...

Förord
Forskningsstationen vid Socialförvaltningen i Katrineholm har som målsättning att öka
kunskapsförsörjningen till förvaltningen. En del i detta är att tillvarata de erfarenheter och
kunskaper som genereras i de studentuppsatser som författas inom ramen för verksamheternas
problemområden. Författarna Camilla Tammik, Malin Kjellgren och Malin Vernersson
problematiserar i sin intressanta uppsats betydelsen och implikationer av begreppsanvändningen
i bedömningar och handläggning i ärenden som rör våld. Med utgångspunkt i hur definitionen av
begreppet våld i nära relationer och de föreställningar som åtföljer begreppet påverkar
möjligheterna för handläggningen leder undersökningen vidare mot en rad viktiga frågor.
Frågeställningarna behandlar hur handläggarna definierar vad som är våld och hur det påverkar
familjesystemet. En annan fråga är den om hur, om det ens är möjligt utan att riskera att en
kontakt avbryts, vi i socialtjänsten kan fråga om förekomsten av våld inom familjen. En
ytterligare fråga är vilka föreställningar om lösningar handläggarna har kring problemet att
upptäcka det som klienterna många gånger gör allt för att dölja. Författarna presenterar tre
slutsatser som berör den diskussion som sedan kom att föras avseende aspekten av
kunskapsstyrning av arbetet med våld i nära relationer. För det första har handläggarna har en
relativt mångfacetterad bild av vad som kan definieras in i begreppet våld i nära relationer men
att förklaringsmodellerna och beskrivningen av män som förövare och kvinnor och barn som
offer framträder som stereotypiska och förenklade. För det andra upplever flera respondenter att
det är känsligt att ställa frågor runt våld i nära relationer då de upplever betydande svårigheter att
förhålla sig till och hantera svaren. Slutligen verkar det som om handläggarens benägenhet att
ställa frågor på området är beroende av relationen till klienten eller om det finns formellt
upptaget i anmälan.
År 2012 beviljade socialstyrelsen socialförvaltningen 300 000 kronor i utvecklingsmedel för
arbetet med våld i nära relationer. Ambitionen med utvecklingsarbetet är att öka kunskapen runt
våld i nära relationer och utvecklandet av ett systematiskt sätt att bedöma risk och skyddsbehov.
Vi behövde också utveckla nya former för omhändertagandet av utsatta grupper, inte minst de
barn som bevittnat våld i hemmet. Vi kom tidigt i planeringsarbetet till insikt om att just
kunskapsutvecklingen rent generellt på förvaltningen var en huvudnyckel till ett lyckat resultat. I
grund och botten handlade det om att utveckla en grundförståelse och förhållningssätt i relation
till den mycket speciella problematiken. Den uppsats ni nu har i handen var en av de
kunskapskällor som tidigt låg till grund för de inledande diskussionerna i hur vi kunde identifiera
och förstå de mekanismer som ligger bakom ställningstaganden i frågan. Socialförvaltningens
målsättning är att under våren 2013 utveckla kunskap om tidig identifiering av våld i nära
relationer samt att ha en organisatorisk beredskap för att ta hand om konsekvenserna av
upptäckten. Vinsterna av detta är flera men de två kanske viktigaste är dels att snabbt identifiera
behov av skydd för barn i våldsutsatta miljöer och dels att på ett tidigt skede identifiera faktorer
som hindrar effektiva insatser till berörda familjer. Det mesta som skrivs i ämnet pekar nämligen
på att om man inte lycka bryta våldet i en familj lyckas man inte heller med andra insatser. Våld
och maktutövning är så att säga överordnat och omöjliggör allt annat arbete med utsatta familjer.
Socialförvaltningen vill tacka författarna bakom den uppsats ni nu har i handen (eller på
dataskärmen). Det är alltid trevligt och lärorikt när studenter kommer med friska ögon för att
1