Föreställningar som barnhandläggare inom socialtjänsten har kring ...

More documents

Recommendations

Info

Förord Forskningsstationen vid Socialförvaltningen i Katrineholm har som målsättning att öka kunskapsförsörjningen till förvaltningen. En del i detta är att tillvarata de erfarenheter och kunskaper som genereras i de studentuppsatser som författas inom ramen för verksamheternas problemområden. Författarna Camilla Tammik, Malin Kjellgren och Malin Vernersson problematiserar i sin intressanta uppsats betydelsen och implikationer av begreppsanvändningen i bedömningar och handläggning i ärenden som rör våld. Med utgångspunkt i hur definitionen av begreppet våld i nära relationer och de föreställningar som åtföljer begreppet påverkar möjligheterna för handläggningen leder undersökningen vidare mot en rad viktiga frågor. Frågeställningarna behandlar hur handläggarna definierar vad som är våld och hur det påverkar familjesystemet. En annan fråga är den om hur, om det ens är möjligt utan att riskera att en kontakt avbryts, vi i socialtjänsten kan fråga om förekomsten av våld inom familjen. En ytterligare fråga är vilka föreställningar om lösningar handläggarna har kring problemet att upptäcka det som klienterna många gånger gör allt för att dölja. Författarna presenterar tre slutsatser som berör den diskussion som sedan kom att föras avseende aspekten av kunskapsstyrning av arbetet med våld i nära relationer. För det första har handläggarna har en relativt mångfacetterad bild av vad som kan definieras in i begreppet våld i nära relationer men att förklaringsmodellerna och beskrivningen av män som förövare och kvinnor och barn som offer framträder som stereotypiska och förenklade. För det andra upplever flera respondenter att det är känsligt att ställa frågor runt våld i nära relationer då de upplever betydande svårigheter att förhålla sig till och hantera svaren. Slutligen verkar det som om handläggarens benägenhet att ställa frågor på området är beroende av relationen till klienten eller om det finns formellt upptaget i anmälan. År 2012 beviljade socialstyrelsen socialförvaltningen 300 000 kronor i utvecklingsmedel för arbetet med våld i nära relationer. Ambitionen med utvecklingsarbetet är att öka kunskapen runt våld i nära relationer och utvecklandet av ett systematiskt sätt att bedöma risk och skyddsbehov. Vi behövde också utveckla nya former för omhändertagandet av utsatta grupper, inte minst de barn som bevittnat våld i hemmet. Vi kom tidigt i planeringsarbetet till insikt om att just kunskapsutvecklingen rent generellt på förvaltningen var en huvudnyckel till ett lyckat resultat. I grund och botten handlade det om att utveckla en grundförståelse och förhållningssätt i relation till den mycket speciella problematiken. Den uppsats ni nu har i handen var en av de kunskapskällor som tidigt låg till grund för de inledande diskussionerna i hur vi kunde identifiera och förstå de mekanismer som ligger bakom ställningstaganden i frågan. Socialförvaltningens målsättning är att under våren 2013 utveckla kunskap om tidig identifiering av våld i nära relationer samt att ha en organisatorisk beredskap för att ta hand om konsekvenserna av upptäckten. Vinsterna av detta är flera men de två kanske viktigaste är dels att snabbt identifiera behov av skydd för barn i våldsutsatta miljöer och dels att på ett tidigt skede identifiera faktorer som hindrar effektiva insatser till berörda familjer. Det mesta som skrivs i ämnet pekar nämligen på att om man inte lycka bryta våldet i en familj lyckas man inte heller med andra insatser. Våld och maktutövning är så att säga överordnat och omöjliggör allt annat arbete med utsatta familjer. Socialförvaltningen vill tacka författarna bakom den uppsats ni nu har i handen (eller på dataskärmen). Det är alltid trevligt och lärorikt när studenter kommer med friska ögon för att 1
studera oss praktiker. Oftast ger det oss verksamhetsnära praktiker en hel del att tänka på. Inte sällan kan vi faktiskt också lära oss nya och verksamhetsutvecklande saker av detta. Ett gott exempel på det sista är läsningen av föreliggande uppsats. Tack! Författarna Camilla Tammik, Malin Kjellgren och Malin Vernersson genomförde sina socionomstudier vid Örebro universitet. Uppsatsen är en kandidatuppsats vid socionomprogrammet. Camilla Tammik genomförde som PUTCstudent sina verksamhetsförlagda studier vid socialförvaltningen i Katrineholm. Forskningsstationens Mikael Skillmark har fungerat som uppsatsens handledare. Katrineholm, februari 2013 Martin Alm Utvecklingsledare 2
Page 1: Camilla Tammik Malin Kjellgren Mali
Page 5 and 6: Abstract The present essay aims to
Page 7 and 8: Relationens betydelse för att när
Page 9 and 10: Syfte och frågeställningar Syftet
Page 11 and 12: våld (Bacchus m.fl., 2002). Det fi
Page 13 and 14: handlingsutrymme. Såväl ’doing
Page 15 and 16: socialarbetaren (Svensson, m.fl., 2
Page 17 and 18: Fokusgruppsintervjuerna inleddes me
Page 19 and 20: angående hur lång tid författand
Page 21 and 22: Offer och förövare På frågan kr
Page 23 and 24: länge det finns en rådande genuss
Page 25 and 26: B2: Det beror också på hur man ä
Page 27 and 28: Det organisatoriska sammanhanget av
Page 29 and 30: två i samtliga ärenden kan detta
Page 31 and 32: arnhandläggare bär ett eget ansva
Page 33 and 34: A1: Men jag tänker.. inom hälso-
Page 35 and 36: leda till att relationen, som tidig
Page 37 and 38: Referenslista Almqvist, Kjerstin &
Page 39 and 40: Studentlitteratur AB. Larsson, Sam
Page 41 and 42: Bilagor Bilaga 1 INFORMATIONSBREV T
Page 43 and 44: Rapporter utgivna av Forskningsstat

Föreställningar som barnhandläggare inom socialtjänsten har kring ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?