Välfärd i Norrköping - Samtal med Norrköpingsbor

Valet av gruppdiskussioner som metod motiverades bl a av att flera i ett samtal om
hur det varit och hur man ser på framtiden, bidrar till att minnas, rekonstruera
och ge en nyanserad bild av vad som förevarit. Samtidigt kan en diskussion med
andra inspirera till kreativa tankar. 3 I gruppdiskussioner finns också förutsättningar
för att varierande berättelser får utrymme och på så sätt kommer resultaten
närmare verklighetens variationsrikedom. De frågeställningar som studien ska
besvara kräver att man får del av människors tankar, i syfte att bättre förstå nutiden,
genom att samtala om det förflutna och reflektera om framtiden. En alternativ
kvalitativ undersökningsmetod hade varit intervjuer. Med intervjuer går de
fördelar som gruppdiskussionerna har i form av minneshjälp och inspiration förlorad.
Dessutom hade det som kommit fram under intervjuerna enbart delats av
intervjuperson och intervjuare. Genom gruppdiskussionerna har fler personer
involverats i samtal om välfärd och diskussionerna har lett till något mer än svar
på frågor. Diskussonerna har kunnat läggas till deltagarnas erfarenhetssfär och på
så sätt bevarats. Den första gruppdiskussionen ägde rum i februari 2000 och de
fortsatte sedan under hela året 2000 och avslutades i januari 2001.
Urvalet av grupper
Urvalet av diskussionsgrupper var strategiskt. Ambitionen var att identifierbara
grupper av välfärdsproducenter och välfärdsmottagare skulle finnas representerade.
Producenter av välfärdstjänster är de flesta kommunalt anställda och då särskilt
personal inom skola, barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, individoch
familjeomsorg liksom omsorgspersonal från privata utförarenheter. Till denna
grupp hör också personer som arbetar avlönat eller ideellt inom frivilligsektorn.
Grupper av norrköpingsbor som kan identifieras som vanliga välfärdsmottagare
är elever, flyktingar/invandrare, missbrukare, äldre och handikappade. 4
Vidare var ambitionen att motivera personer från så kallade framtidsbrancher i
Norrköping, personer med facklig erfarenhet och övriga ”vanliga norrköpingsbor”
att delta. Ytterligare en målsättning var att ha gruppdeltagare av båda könen,
i olika åldrar och med olika utbildnings- och etnisk bakgrund. Var och en av de
18 grupperna bildades på sitt unika sätt. Hur det gick till framgår av nästa avsnitt.
Ibland misslyckades försöken att bilda grupper, som t ex att samla socialsekreterare,
ensamstående mammor och deltagare med facklig erfarenhet. En eller ett par
individer med dessa respektive erfarenheter ingick dock i någon av de tre blanda-
26 Välfärd i Norrköping