Välfärd i Norrköping - Samtal med Norrköpingsbor

intresse för utbildning är mer vakna för vad friskolorna kan erbjuda. En fråga som
ofta dök upp i samtalen var om friskoleplatserna blivit lika efterfrågade om de
kommunala skolorna visat sig mer benägna att utvecklas och anpassas till nya
krav. Av följande citat framgår det motsägelsefulla i att inte förespråka friskolor
som idé, men att valet, utifrån givna förutsättningar i de kommunala skolorna,
ändå faller på den skolformen.
- Ja är emot friskolesystemet i den omfattning som det är nu. Men om jag hade
barn idag så skulle jag sätta dom i en friskola direkt.
Gäller en skola för alla även elever med handikapp av olika slag? I en grupp samtalades
om detta utifrån egna erfarenheter av integration respektive segregation av
elever med olika handikapp. Fördelen av att gå i särskild skola är att förutsättningarna
för att få det stöd man behöver är större. Risken att utpekas som annorlunda
och på grund av det utsättas för olika former av mobbning, antas också vara
mindre i en särskild skola. Å andra sidan kan det innebära en stämpling för livet
att ha gått i särskild skola och man kan lätt hamna utanför den s k ”normala”
gemenskapen. En rullstolsburen kvinna var glad över att hon fått gå i vanlig skola
trots sitt handikapp. Där lärde hon sig att bemöta andras reaktioner. Erfarenheter
av att bli mobbad för sitt handikapp har gjort henne starkare som vuxen, menade
hon. Samtidigt hade hon gärna sett att skolan varit mer flexibel och tagit hänsyn
till hennes förutsättningar i ökad utsträckning. T ex sådana enkla saker som att ge
henne tillräckligt med tid för att skriva ett prov ordnades inte.
- Alltså det var inte så att jag var extra trög eller nåt, men alltså, i och med min
fysiska nedsättning så skulle jag skriva ett prov, så tog det längre tid än för dom
övriga eleverna. Och den tiden fanns liksom inte. Det fick jag finna mig i bara.
Det uttrycktes mycket negativ kritik i diskussionerna om hur skolan fungerar. De
deltagande eleverna var näst intill uppgivna bl a över den tröghet som omgärdar
skolans arbete. Det sitter i väggarna, sade de. Den fysiska miljön i sig hämmar
kreativitet och förändring. Systemet med inrutade lektionstider är stelbent och
bygger på att alla elevers inlärande fungerar på samma sätt.
- Det är den där snigelfarten på det som finns nu liksom. Jag har ett jättebra
exempel på det från min skola i låg- och mellanstadiet. I sexan fick vi fotbollsmål
på skolgården. Då letade vi papper som fanns, gamla elevrådsprotokoll. Då hade
Välfärd i Norrköping 75