Välfärd i Norrköping - Samtal med Norrköpingsbor

Resultat
Samtalet med norrköpingsborna är centralt
Den statistiska kartläggningen är som sagts tidigare redan avrapporterad i dokumentet
”Kalla fakta. Välfärdsutvecklingen under 1990-talet i Norrköping”. I det
följande kapitlet redovisas inledningsvis resultaten från telefonintervjuerna med
representanter för betydelsefulla aktörer i Norrköpings kommun. Därefter resultatet
av den s k trendfrågan, eftersom den förbinder dessa tio informanter med
deltagarna i gruppdiskussionerna. I övrigt handlar kapitlet om vad som kommit
fram i de samtal som ägt rum med norrköpingsbor. Detta resultat är utan tvekan
mest centralt i studien och därmed även i den här rapporten. Redovisningen från
gruppdiskussionerna är omfattande, framför allt av det skälet att värdet av det
som sagts i grupperna är mycket mer än ett underlag för den diskussion och de
förslag som förs fram i det avslutande kapitlet. Avsikten med den utförliga beskrivningen
är att ge förutsättningar för ytterligare bruk av resultaten, t ex som
inspirationskälla för diskussioner i olika sammanhang. I redovisningen går det
också att hitta spännande förslag som kan utvecklas vidare.
Vad tycker tio ”betydelsefulla” personer
om Norrköpings utveckling?
Samtliga dessa tio personer var strategiskt utvalda för att medverka med sina respektive
perspektiv på Norrköpings kommun och dess framtid. Samtliga var män.
På frågan om vad som bidragit till deras syn på Norrköping, framhöll tre av de
intervjuade att de bor i Norrköping och en fjärde att han tidigare bott i kommunen.
I övrigt hänvisade flera av dem till sina kontakter med kommunala politiker
och tjänstemän föranledda av den position i företaget/organisationen som de innehade.
De tio intervjuade männen beskrev den pågående transformationen i Norrköping
som det mest karakteristiska för Norrköpings utveckling under 1990-talet. Slutet
på industriepoken och början på en utveckling av Norrköping som kunskaps- och
kulturstad präglade det gångna decenniet. I denna omvandlingsprocess har universitetet
fungerat som en hävstång in i det nya. Med Campus Norrköpings etablering
har följt en ny befolkningsstruktur med bl a fler unga och som en effekt
därav förändrade köpmönster, sade informanterna vidare.
Välfärd i Norrköping 43