Re-komps slutrapport - Tema asyl & integration

förändrar hälsoinformatörerna sina mål längs vägen. Somliga har fått tillbaka inspirationen för
att återuppta arbetet med valideringsprocessen, andra ger upp tanken på att återgå till sina
ursprungliga yrken och siktar istället på ett nytt yrke, kanske till och med som
hälsoinformatör.
f) Effekter för målgruppen asylsökande
Under projektets utveckling lämnades utvärderingsformulär fortlöpande till dem som deltog i
hälsoinformation eller fick stöd av IHI vid besök på vårdinrättning. Svaren visar en
samstämmig bild; Arbetet som bedrivits under tre år har varit uppskattat av målgruppen.
Enligt den statistik hälsoinformatörerna fört har antalet informerade blivit långt större än det
uppsatta målet, dessutom har de flesta uppgett att informationen har varit bra för dem och att
de önskar mer information. Det är inte bara språket som utgör ett hinder för många i
målgruppen även de kulturella olikheterna kan bygga osynliga barriärer. Här har
hälsoinformatörerna förmågan att bygga broar mellan målgruppen och samarbetspartners, för
att skapa större förståelse från båda sidor.
g) Samarbetspartners
Arbetet med att bygga upp ett fungerande samarbete tar tid. Till en början var
hälsoinformatörernas roll otydlig och ibland upplevdes hälsoinformatörerna som konkurrenter
bland verksamheternas personal. Att hälsoinformatörerna kunde ge information som ordinarie
personal hade svårt att hinna med, information som dessutom nådde målgruppen på ett mer
effektivt sätt tack vara deras språk- och kulturkompetens var något som behövde klargöras
många gånger om. Ödmjukhet och öppen kommunikation var centrala begrepp i samarbetet
mellan projektet och verksamheterna. Så småningom hade förtroende emellertid byggts upp
och det verkliga utvecklingsarbetet kunde sätta igång. Nu betraktas hälsoinformatörerna som
en värdefull resurs och samarbetspartners kommer med nya förslag på hur
hälsoinformatörernas kunskaper kan utnyttjas. Efter tre år är hälsoinformatörerna en självklar
aktör i många nätverk och efterfrågan växer både inom kommun och hälso- och sjukvård.
3.3.2 Migrationshälsan Cosmos
a) Bakgrund
Vid tidpunkten för ansökan till Equal-programmet fanns Flyktinghälsan Cosmos vid
Husläkarmottagningen Samariterhemmet i Uppsala. Det hade funnits idéer om att utveckla
flyktinghälsan till en verksamhet som kunde dels fortsätta att ta sig an särskilda patienter även
efter det att uppehållstillstånd erhållits och dels utveckla en specialistkompetens som övriga
husläkarmottagningar skulle kunna dra nytta av.
Asylsökande över 18 år har enligt avtal mellan Migrationsverket och Landstingen bara rätt till
akut sjukvård och sjukvård som inte kan anstå. Asylsökande barn och unga upp till 18 år har
samma rättigheter som andra barn och unga boende i landet. Detta medför att en
flyktinghälsa/migrationshälsa tilldelas resurser för just detta uppdrag och att det därmed inte
finns möjligheter att arbeta preventivt och stödjande. Det medför att då hälsoproblem uppstår
så söker asylsökande akut inom den sluta vården för både somatiska och psykiska besvär.
Också i Uppsala var man medveten om ohälsoproblemen bland nyanlända invandrare. Det
fanns således behov av att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande bland
22 (72)