Re-komps slutrapport - Tema asyl & integration

More documents

Recommendations

Info

samverkan. Dessa har samlats i en mapp, som mycket kortfattat presenterar Equalprogrammet, en översikt över hela RE-KOMP och det transnationella samarbetet. För det transnationella arbetet och spridnings- och påverkansaktiviteterna på den europeiska arenan har ett motsvarande informationsmaterial tagits fram på engelska. Successivt under partnerskapsperioden har vi noterat genomförda spridnings- och påverkansaktiviteter. Listan är gedigen och förtecknar de aktiviteter vi genomfört utanför partnerskapet och de studiebesök vi tagit emot. Dessutom har medarbetare på alla nivåer vid ett otal tillfällen skickat ut informationsmaterial till olika intressenter. I avsnitt 4.2 och 4.3har kompetensutvecklingen och erfarenhetsutbytet presenterats. Flera av dessa är också att betrakta som spridnings- och påverkansinsatser. 6.2 Överförbarhet Kan de goda exempel som utvecklats i RE-KOMP överföras till andra? Vårt svar är obetingat ja men naturligtvis förknippat med ett om. Om olika myndigheter och organisationer är villiga att lyfta fram sina problem och tillsammans penetrera dem för att se om man inte kan lyckas bättre med gemensamma ansträngningar, så kan de låta sig inspireras eller kopiera RE- KOMP:s aktiviteter. Ett organisationsöverskridande och processinriktat arbetssätt kan genomföras om politiker och chefer ger tydliga uppdrag och mandat till sina medarbetare. Det är också nödvändigt med en tydlig ledning som har det fulla mandatet att fatta beslut som berör flera organisationers budgetar. Budgeten måste vara långsiktig. De som samarbetar måste vara försäkrade om att parterna verkligen skjuter till pengar på det sätt de utlovat under hela den period verksamheterna ska pågå. Det har varit en styrka att ha lokal, regional såväl som nationella beslutsfattare – politiker och högre tjänstemän – involverade. Den uppmärksamhet och tyngd en ansökan som undertecknas av kommunalråd, förvaltningschefer, landstingsdirektörer eller den de delegerat till ska inte underskattas. Den avsiktsförklaring som åtföljde ansökan har säkert varit avgörande för att alla medfinansiärer hållit ut hela perioden och dessutom i flera fall ökat sina insatser under verksamheternas gång då de sett de goda exemplens successiva utveckling. Den treåriga utvecklingsperioden har också varit en fördel. Den har inneburit att man kunnat tillåta perioder av högsta intensitet och andra med lägre aktivitet. Treårsperioden har medfört att kunskaper och kompetenser har utvecklats i en process, mognat fram, och medarbetarna har inte behövt känna sig stressade för att bli klara i tid. Detta har skapat en känsla av tillförsikt. Delprojekten i RE-KOMP har åtagit sig att utveckla verksamheter som är erkänt utvecklingsbara utifrån de politiska uppdrag som faktiskt föreligger. Således har vi inte arbetat i ett vakuum med något ”hitte på”. Reella behov har lett till reell utveckling som är användbar i framtiden. Inte minst framgår det av Integrationsverkets rapporter och av beskrivningen av behoven på integrationsområdet så som de framställs i dokumentet Nationell samsyn kring hälsa och den första tiden i Sverige som publicerades i november 2004. Där refereras dessutom till RE-KOMP: s goda exempel. Överförbarheten torde vara god vilket bekräftas av att fem av sex delprojekt är finansierade eller håller på att bli klart finansierade för framtiden inom organisationernas ordinarie budgetar, redan under det sista halvåret som delprojekten bedrivs. Att Asylsökande i introduktionsprogram ännu inte säkrats finansiering för framtiden beror bland annat på förändringar i asylpolitik och Migrationsverkets uppdrag och organisering samt diskussioner 59 (72)
om vem som egentligen har ansvaret för dem som väntar på besked på asylansökan och vad väntetiden ska fyllas med. Att den bedrivna verksamheten varit hälsofrämjande är oemotsägligt. Att god hälsa, tidig och begriplig orientering om det nya samhället är en förutsättning för integration är också tydligt. Det är förmodligen detta som gör att flera landsting och kommuner vill göra studiebesök och vill ha RE-KOMP:s medverkan i olika konferenser. Dessutom samarbetar ett antal landsting och kommuner med att försöka etablera en nationell utbildning för att etablera funktionen hälsokommunikatörer i ett mångkulturellt samhälle. Från den politiska horisonten finns också tongångar som har bäring på RE-KOMP:s arbete. Detta gör att det finns ett forum för fortsatt spridnings- och påverkansarbete, så att gjorda erfarenheter och goda exempel kan omsättas i praktisk handling i andra delar av Sverige. I oktober 2005 presenteras RE-KOMP:s verksamheter vid en nationell konferens om asyl på Världskulturmuseet i Göteborg Kommer någon fjärran ifrån. Konferensen har också en europeisk dimension. RE-KOMP:s verksamheter förvaltas i ett nytt utvecklingspartnerskap Aros asyl där Landstinget i Uppsala kommun är en av parterna samt genom Cfa, ett flyktingfondsprojekt där samverkande parter är Migrationsverket, Malmö Stad, AF Nya Invandrare samt Region Skåne. Också på den transnationella nivån fortsätter spridnings- och påverkansaktiviteterna. ASPIRE!:s Policy recommendations har presenterats för EU-kommissionen och en europeisk konferens planeras. 60 (72)
Page 1 and 2:
2002-2005 Slutrapport
Page 3 and 4:
5.2.5 Samarbete och samverkan 54 5.
Page 5 and 6:
Sammanfattning Utvecklingspartnersk
Page 7 and 8:
har RE-KOMP utbytt erfarenheter med
Page 9 and 10: sina spridnings och påverkansaktiv
Page 11 and 12: Equalprogrammet, 2001, lokala över
Page 13 and 14: En kompetensutveckling av medarbeta
Page 15 and 16: 2.1.1 Jämlika parter och medfinans
Page 17 and 18: partnerskapet. Den fjärde koordina
Page 19 and 20: 3 Genomförande 3.1 Hälsoperspekti
Page 21 and 22: Inom RE-KOMP-delen av IHI informera
Page 23 and 24: förändrar hälsoinformatörerna s
Page 25 and 26: För att nå uppställda mål i enl
Page 27 and 28: Tidiga insatser Information och hä
Page 29 and 30: Målgrupp Den förvirring om målgr
Page 31 and 32: av effekterna. Det är uppenbart at
Page 33 and 34: är nya i Sverige, bjöds in för a
Page 35 and 36: e) Studiehandledning VKK har också
Page 37 and 38: att en individ snabbast möjligt sk
Page 39 and 40: e) Strukturella hinder I delprojekt
Page 41 and 42: huvudsak positiva och en av grundst
Page 43 and 44: 42 (72)
Page 45 and 46: arbete, de samverkansmodeller och d
Page 47 and 48: 4.3 Erfarenhetsutbyte internt och e
Page 49 and 50: Medverkan i TCP ASPIRE! har också
Page 51 and 52: De första två variablerna, styrko
Page 53 and 54: • Projektet Asylsökande i introd
Page 55 and 56: 5.2.2 Jämställdhet Jämställdhet
Page 57 and 58: 5.3.2 Organisations- och partnerska
Page 59: 6 Spridning och påverkan I gemensk
Page 63 and 64: till nivå. Det är förståelse so
Page 65 and 66: Chefskap för varje deltagande orga
Page 67 and 68: undervisningen som ’föreläsare
Page 69 and 70: Migrationshälsan Cosmos är ett s
Page 71 and 72: Bilaga: Förteckning över kontaktp
Page 73 and 74: Koordinatorer Lars Jansson (projekt
show all

Re-komps slutrapport - Tema asyl & integration

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?