Re-komps slutrapport - Tema asyl & integration

Organisationen var komplex och ledde till kritik från alla inblandade och elevernas närvaro
minskade trots att innehållet svarade mot deras önskemål. Med justeringar i organiseringen
blev närvaron åter hög.
Modersmålslärarna kom i vissa delar av VKK att fungera som tolkar samtidigt som de förde
en dialog på modersmålet för att förstärka informationen så att den blev till kunskap
Samarbetet mellan projektledare, IVIK-lärare och modersmålslärare var inte alltid helt
tillfredsställande. Tidsbrist, dvs brist på möjlighet att träffas tillsammans har gjort att speciellt
modersmålslärarna känt sig åsidosatta. Vissa kulturkrockar uppstod under tiden. Elevernas
stora engagemang ledde till att de nagelfor lärarnas arbetsinsatser, uttalanden och
ställningstaganden. Då de upplevde att lärarna ibland inte riktigt talade om det de skulle eller
inte utryckte de värderingar som eleverna tror sig veta att Sverige står för blev de upprörda.
Elevernas kritik har upplevts som extra svår att prata om på ett nyanserat sätt, då det finns
modersmålslärare vars kompetens i det svenska språket är låg, vilket kan bidra till
missförstånd.
Kulturella aspekter på lärarrollen har blivit synliga och det är uppenbart att det behövs tid för
alla lärare att mötas och tala om den mångfacetterade lärarrollen. Att de lärare som
gemensamt ansvarar för helheten i VKK och studiehandledningen tillhör olika skolenheter är
ett påtagligt problem.
d) Framtiden – implementeringsmöjligheter
Under åren 2003 och 2004 har olika modeller och upplägg prövats. Vi knäcker koden har
genomgått flera stora förändringar. Flera olika beståndsdelar – innehåll, organisering, metoder
– har prövats. Förändringarna har varit av olika natur och haft olika anledningar. Några har
berott på resultat och andra på önskemål, några på att möjligheter har getts att pröva nya
saker. Grundtanken att VKK är bra och ett viktigt inslag i undervisningen kvarstår. För att
kunna knäcka koden, behövs flera olika komponenter, därför de många olika beståndsdelarna
i VKK.
Då målet var att implementera VKK i ordinarie verksamhet var det viktigt att finna en modell
som kan fungera i en ny ram. Inför den sista terminen, våren 2005 återgick verksamheten till
den ursprungliga organiseringen, då endast de mest nykomna eleverna fick ta del av kursen på
sitt modersmål. Det behövs ett mindre antal modersmålslärare till ett sådant urval av elever,
vilket i sin tur gör det mindre ekonomiskt krävande och därför också ökar möjligheterna till
att kunna bli ordinarie verksamhet. För att bygga vidare på det som eleverna får under ett år
med VKK på sitt modersmål, kommer IVIK-lärarna att fortsätta att fördjupa samma innehåll,
som VKK utökades med då verksamheten kom att löpa över hela läsåret och omfatta alla
IVIK elever. Omfattningen blir en lektion per vecka och innehållet förmedlas på svenska.
Mötet med personer utifrån från ex Migrationshälsan Cosmos, ungdomsmottagningen, och
studiebesök ska ingå som en naturlig del av alla elevers ”ämnesutbud”. Detta var en önskan
från den elevgrupp som ursprungligen deltog i planeringen av den lokala kursplanen för
VKK.
Ett uttalat stöd från skolans ledning är en förutsättning för att VKK ska kunna bli en del av
den ordinarie verksamheten. Detta är den absolut viktigaste erfarenheten från tre och ett halvt
års utvecklingsarbete. Ingen verksamhet hur bra den än är, fungerar om den inte är
fullständigt förankrad hos ledningen som då också är med och driver projektet utifrån sitt
uppdrag att utveckla gymnasieskolan till en skola för alla, där individuellt stöd leder till
skolframgång för alla.
33 (72)