Re-komps slutrapport - Tema asyl & integration

är nya i Sverige, bjöds in för att delade med sig av sina erfarenheter och idéer för att berika
det fortsatta planeringsarbetet.
Modersmålslärartimmar köptes från Språkskolan – den skolenhet som organiserar
modersmålslärarresursen i hela Uppsala kommun – för att genomföra verksamheten, eftersom
den riktade sig till de nyanlända om inte kunde så mycket svenska att de skulle kunna ta emot
och bearbeta informationen på svenska. Inledningsvis fick unga med uppehållstillstånd och
unga som väntade på beslut i sina asylärenden och som varit i Sverige i mindre än 6 månader
delta. Inledningsvis, vårterminen 2003, satsades på de fem största språkgrupperna –
somaliska, arabiska, ryska, dari och sorani.
Som en följd av att Vi knäcker koden kom att omfatta alla elever på IVIK gavs information på
ca 17 olika språk beroende på elevgruppens sammansättning. VKK utvecklades till en
verksamhet som löpte under hela läsåret för alla elever på IVIK.
Det stora antalet elever, språk och lärare som deltog i genomförandet av VKK medförde
behov av tydlig organisering, varför delprojektledarens tjänst ökade.
Metod
Inledningsvis intervjuades ungdomar om varit i Sverige i 2-3 år om vilka kunskaper och
informationer de ansåg att de hade behövt så snart de kom till Sverige, för att agera så adekvat
som möjligt i det nya samhället. Ungdomarnas utsagor, modersmålslärarnas och svenska som
andraspråkslärarnas erfarenheter av arbete med målgruppen bildade stomme till ett program
som skulle genomföras inom Vi knäcker koden. De fem temaområdena som skulle bli en
baskurs var Familj, Ekonomi och konsumentkunskap, Skolsystemet, Sjukvård-Friskvård och
Lag och rätt. Innehållet i verksamheterna var mycket uppskattat. Eleverna hade ständigt nya
frågor och ville veta mer. Dialogen mellan lärarna och eleverna betonades, eftersom elevernas
egna frågor torde medföra att informationen skulle kunna tas tillvara och leda till något
bestående, då den utgick från elevernas egna upplevelser, frågor och behov.
Elevernas successivt ökade kunskaper och kompetenser krävde nya inslag i verksamheterna,
varför företrädare för olika myndigheter och yrken bjöds in att medverka. Ett nytt innehåll, för
dem som deltagit under den inledande terminen, – kunskap om hälsa, kropp, själ och
relationer – organiserades i åttaveckorsperiod. Innehållet presenterades av yrkesgrupper
lämpade för ändamålet och informationen gavs på svenska, eftersom eleverna nu tillägnat sig
ökad svenskspråkskompetens. Dock användes tolk i vissa moment.
c) Effekter
Den fortlöpande utvecklingen av den experimentella verksamheten inom VKK har föranletts
av de effekter som successivt uppenbarat sig.
Det stora gensvar som innehållet i VKK fick från alla inblandade medförde att den omfattning
som inledningsvis planerats – 1,5 lektioner (á 60 min) under fem veckor – kom att öka till en
omfattning av en timma per vecka hela läsåret. Den utvidgade varianten av VKK förändrades
successivt till sin organisering men målet var detsamma.
Trots att Östhammars kommun beslutat att inte låta de asylsökande ungdomarna på Ungbo i
Gimo få gå i gymnasieskolan i Uppsala från och med hösten 2003 fick de delta i VKK,
eftersom innehållet och genomförandet betraktades som mycket viktigt.
När de som varit i Sverige mer än 6 månader blev varse vad deras landsmän och
”språkkamrater” fått ta del av så var det ett allmänt önskemål att även de skulle få delta, vilket
lede till att alla elever som gick på IVIK fick delta i VKK från hösten 2003. Då elever som
varit i Sverige i flera år deltog i VKK tillsammans med de nyanlända uppkom nya frågor och
vinklingar av tidigare frågeställningar. Det var inte ett problem, utan bra för alla. När man är
alldeles ny har kanske inte problemen eller frågorna blivit aktuella ännu, men nu får man
relevant kunskap tidigt.
32 (72)