Re-komps slutrapport - Tema asyl & integration

av effekterna. Det är uppenbart att det hade varit av värde att ha någon sorts indata för att sen
kunna använda samma mått efter en bestämd tidsrymd med hälsofrämjande inslag.
Kriterierna för att erbjudas plats i Hälsospåret medförde att hela deltagargruppen blev mycket
heterogen vad avser utbildningsbakgrund, ålder och arbetslivserfarenheter. Genom flerpartssamtalen
blev deltagaren en naturliga partner i planeringen av introduktionen. Processen
präglades av att alla samtalsdeltagares erfarenheter och bidrag blev jämbördiga. Det blev en
tydlig fokusering på framtidsplanering. Den metod som utvecklats i Hälsospåret präglas
därför av mycket hög grad av individualisering. Deltagare omvittnar att de genom att delta i
hälsospåret åter upptäckt att de kan lära sig nya saker och att minnet och koncentrationen
förbättrats. Det medför att de som tidigare inte gjort framsteg i förhållande till sfi-kursplanen
nu gör det.
Samtalsgrupperna har upplevts som mycket meningsfulla då de skapar gemenskap och
trygghet i gruppen. Deltagarna och ledarna planerar för en fortsättning.
Samarbetet med ex NybyVision har lett till att det finns en meningsfull verksamhet att övergå
till då individens mål i Hälsospåret uppnåtts.
e) Samarbetet
Samarbetet mellan de olika specialistkompetenserna i Hälsospårets aktiviteter och mellan
medlemmarna i Hälsonätverket – Introduktionsenheten, Barnmottagningsgruppen, Röda
Korset och vuxenutbildningen/SFI, NybyVision har lett till att det funnits ett forum och tid att
tala om och analysera problem, svårigheter och möjligheter. Dessa samtal har medfört att
även de som i processens inledande skede inte kände sig involverade nu är delaktiga.
Samtalen har stärkt personernas självkänsla och skapat en gemensam förståelse för den
fortsatta utvecklingen. Etableringen av arbetslaget och hälsonätverket har varit framgångsrikt
tack vare att det fått utvecklas successivt under tre år.
De som arbetat i och nära Hälsospåret kommer alltid att fråga sig;
• om det kunde ha gått fortare, om man arbetat på andra sätt,
• vad utvecklingen och effekterna hade blivit om lärarna inledningsvis inte hade
uppfattat att de blev beordrade att arbeta i Hälsospåret,
• om lärarna och sjukgymnasten från första start hade uppfattat att de tillsammans
utgjorde en resurs som var starkare än var och en för sig
• vad det hade lett till om projektledningen hade varit stabil från första början och inte
först från och med våren 2004.
f) Framtid
Då Hälsospåret vid halvårsskiftet 2005 övergår i ordinarie verksamhet är det positivt att vid
en blick i backspegeln kunna påstå att allt har blivit bättre, alla har blivit tryggare, det finns en
acceptans och en tillförsikt bland medarbetarna i Hälsospåret och bland tjänstemännen i
ledningen för kommunen liksom bland ansvariga politiker. Hälsospåret är viktigt, ska
vidareutvecklas och leva vidare.
Som en förlängning av ”hälsomodellen” pågår en utveckling av samverkansmodeller för att
erbjuda effektiva metoder för att förmedla ett bredare samhällsinnehåll. Exempel på sådana
temaområden är hälsa och kost, föräldraskap i Sverige, familj och skola, egenvård och barns
sjukdomar, kris och trauma etc. Ytterligare professioner kommer då att knytas till arbetet i
Hälsospåret.
30 (72)