Re-komps slutrapport - Tema asyl & integration

gemensam kunskap och kompetens bland alla aktörer som arbetar med nyanlända invandrare
som lider av migrationsstress och ohälsa genomfördes kompetensutvecklingsinsatser. En
effekt av den gemensamma planeringen och kompetensutvecklingen är etableringen av
samtalsgrupper, baserade på språktillhörighet. I samtalsgrupperna, som leds av professionella
samtalsledare tillsammans med tolk, tar man upp frågor som aktualiseras av deltagarna och
ofta rör just olika aspekter och effekter av migrationsprocessen.
Eftersom det innebär stora påfrestningar att arbeta med människor med ohälsa har
Hälsospårets arbetslag – lärare, sjukgymnast och lärarassistent – fått möjlighet att delta i
kvalificerad handledning i syfte att stödja och stärka personalen
d) Effekter
Hälsospårets aktiviteter har haft effekter på deltagarna, på medarbetarna, på de involverade
organisationerna och även på rätt perifera organisationer. Effekterna kan listas enligt följande;
Effekter för de professionella
Kunskaperna bland de professionella i verksamheten, om målgruppens problem orsakade av
migrationsstress och svåra och traumatiserande upplevelser i hemlandet eller under och efter
flykten (PTSD) har utvecklats. De olika professionernas samarbete och integrerade arbetssätt
kan därmed förstärka den hälsofrämjande effekten.
Den samordnade planeringen för individen och det lärande som uppstår vid mötet mellan de
olika professionerna har blivit en positiv ingrediens i introduktionsarbetet.
Handledning för arbetslaget har förmodligen bidragit till att personalen, trots alla vedermödor
under projekttiden blivit allt mer positiv till verksamheten och stolt över både modell och
resultat.
Effekter för deltagarna
Det innovativa är att man når ett helt annat hälsoresultat med en långsiktig och regelbunden
påverkan av en grupp som befinner sig i en pedagogisk miljö, dvs. i skolan än om man
behandlar individerna enskilt i sjukvårdssystemet. De deltagare som uppvisat inlärningshinder
pga. traumatisering, depression, olika typer av smärtproblematik och även funktionshinder
orkade delta i Hälsospårets aktiviteter och risken för passivisering minskade. Deltagarnas
närvaro var mycket hög trots att deras hälsoproblem kvarstod. Deltagare i sfi/introduktion
sjukskrevs nästan inte alls, eftersom de kunde delta i Hälsospårets hälsofrämjande
verksamheter.
Genom den hälsofrämjande verksamhet, som sjukgymnasten och sjuksköterska och
barnmorska från Migrationshälsan Cosmos, genomförde minskade deltagarnas besök på
husläkarmottagningar och hos akutmottagningarna. Deltagarnas utveckling har följts noga av
lärare, sjukgymnast, kurator och skolledare. Målet att stödja deltagarna och systematiskt och
gradvis försöka lyfta dem till att orka med en högre prestationsnivå och så småningom slussa
in dem i ordinarie SFI-undervisning och på sikt till arbete eller fortsatta studier har uppnåtts i
några fall.
Under den första halvan av genomförandefasen arbetades intensivt på att finna en modell för
att presentera objektiva mätdata, som visar resultaten av de hälsofrämjande insatserna. En
konsult med kunskaper kring beskrivande mått av förändringar av socialt arbete engagerades.
Resultatet blev att det skulle bli för kostbart att anpassa hans modell till verksamheten i
Hälsospåret. Även andra möjligheter skärskådades men ingen antogs. De noteringar som
sjukgymnasten gjort kan så småningom systematiseras för att ge en mer generell beskrivning
29 (72)