Re-komps slutrapport - Tema asyl & integration

Chefskap för varje deltagande organisation är nödvändigt men inte tillräckligt, det kan inte ersätta
operativt ledarskap för organiseringen av projektets eventuella väg mot ordinarie verksamhet. Men
chefskap kan stödja (eller inte) det operativa ledarskapet.
Den övergripande hypotesen för utvärderingen är att former för en ’professionell rational’ kommer
att behöva utvecklas av partnerskapets organisationer och deras specialister om projekten skall kunna
tillgodose för vem-gruppernas behov och ’empowerment’ etableras för individerna som skall stödjas.
1. I vilken utsträckning kommer ledarskap för projekten att utvecklas, och kommer sådant
ledarskap att accepteras och stödjas av cheferna för medverkande myndigheter/huvudmän?
2. I vilken utsträckning får specialister från olika medverkande myndigheter möjligheter att över
tid organisera in sig i projektens verksamhet för att tillgodose FVG:s individuella behov?
3. I vilken utsträckning slår medverkande myndigheters särskilda krav igenom på vad deras
handläggare kan medverka till i projekten? På deras möjligheter (och vilja) att intensivt
engagera sig i projektens utveckling, inte enbart i deras drift? Annorlunda uttryckt:
uppmuntras systematiskt kompetensutveckling i samverkan mellan berörda myndig- heter/
huvudmän?
4. I vilken utsträckning kommer projektens i RE-KOMP utveckling att kunna följas genom att
gemensamma kriterier diskuteras och börjar etableras mellan professionella och deras
myndigheter/huvudmän om vad som är ’god verksamhet’? Inom RE-KOMP samman- fattat i
begreppet empowerment.
5. I vilken utsträckning utvecklas projekten på ett sådant sätt att de kan fortsätta som ordinarie
verksamhet, respektive bidra till fortsatt gemensam kompetensutveckling mellan
myndigheters/huvudmäns professionella?
Dessa fem frågor följer ur diskussionen kring figuren ovan om vad som fordras när projekt
skall vidga specialisters syn på sin egen roll i sådana sammanhang, där det är klart att för vemgruppens
behov är sammansatta. Människorna i gruppen behöver stöd som grundar sig i att
de är hela personer, att de blir sedda som hela personer och inte som olika specialbehov.
I de sammanfattande värderingar som följer ger de fem frågorna strukturen.
SAMMANFATTANDE VÄRDERINGAR
I RE-KOMP, Två städer i samverkan, finns olika ledarskapsnivåer representerade, allt ifrån
Partnerskapet och dess undergrupper, över de två städernas övergripande projektledarskap till
ledarskapet i de enskilda projekten.
De fem frågor som redovisats hänger delvis samman med hur dessa nivåer kan stödja varandra, eller
inte. I redovisningen som följer ställs därför också frågorna, har ledarskapet för RE-KOMP, respektive i
de två städerna, kunnat stödja att en professionell rational (specialister i samverkan) utvecklas och i
någon mån kunna påverka en traditionell handläggar-rational?
I vilken utsträckning kommer ledarskap för projekten att utvecklas, och kommer sådant
ledarskap att accepteras och stödjas av cheferna för medverkande myndigheter/huvudmän?
Det finns en skillnad mellan projekten i Malmö respektive Uppsala. I Malmö-projekten är ledarskapet i
högre grad administrativt än i Uppsala. En orsak är att i Malmö anknyter RE-KOMP till igångsatta
projekt, det projekt som organiseras under RE-KOMP-tiden, Lokal kompetensutveckling, fordrar
förankring hos huvudmän snarare än ledarskap, i detta kom RE-KOMPs resurser väl till pass som
”smörjmedel” för att handläggare från olika organisationer skulle kunna få delta i de två dagars
föreläsningar med frågor och svar som arrangerades på ett angeläget tema.
64 (72)