Re-komps slutrapport - Tema asyl & integration

Målgrupp
Den förvirring om målgruppen för Hälsospåret som fanns inledningsvis har förbytts i klarhet
om att nyanlända med hälsoproblem som medför att de inte kan delta i ordinarie
sfi/introduktionsverksamhet kan erbjudas plats i Hälsospåret, liksom asylsökande i samma
situation. En annan målgrupp var personer i introduktion, som pga. ohälsa riskerade att bli
sjukskrivna. För att öka deltagarens delaktighet i planeringen och stärka känslan av tryggheten
och egenmakt utvecklades en metod med flerpartssamtal där den presumtiva deltagaren
tillsammans med företrädare för utbildning, introduktion och primärvård planerade och
beslutade om utformningen av en individuell studieplan i vilken verksamhetens omfattning –
antal dagar och timmar per vecka anpassades till deltagarnas individuella förutsättningar och
behov. Modellen för flerpartssamtal gav projektet en stabil mottagningsfunktion för nya
deltagare.
Rekryteringen av asylsökande försvårades av att Integra, som på Migrationsverkets uppdrag
svarade för sfi-undervisningen, inte var partner i RE-KOMP, att de asylsökande som genom
samarbetet med Migrationshälsan Cosmos erbjöds plats i hälsospåret var i så dåligt skick att
de inte orkade delta. Dessa remitterades till Röda Korsets verksamhet.
Organisering
Undervisningen organiserades i smågrupper Vid starten deltog ca 50 personer och vid
projekttidens slut juni 2005 deltog ca 100 personer. Projektet bemannades av sfi-lärare och
sjukgymnast. Vid starten fanns ca 3 tjänster och idag ca 6,75 tjänster, varav 1,5 är
sjukgymnaster.
Genomförande
Nyanlända med hög grad av ohälsa har antingen inte deltagit i sfi och introsuktionsaktiviteter
eller haft hög frånvaro då de deltagit i de ordinarie sfi- och introduktionsverksamheterna.
Därför har en noggrann närvaroregistrering varit väsentlig för att utröna om denna särskilt
anpassade och i högsta grad individuellt utformade verksamhet har någon effekt på närvaron.
Ökad närvaro ses som ett mått på framgång. Sjukgymnasten har följt deltagarnas individuella
hälsoutveckling genom mätningar av bland annat bloddryck, rörlighet, vikt, koordination,
smärtintensitet och sömn. En metod med hälsofrämjande sjukgymnastisk gruppbehandling
och undervisning om kroppen, om stressreaktioner och om betydelsen av fysisk aktivitet har
haft en klart positiv effekt på målgruppen. Genom samarbetat mellan sjukgymnast och lärare
har hälsoaspekterna integrerats i sfi-kursernas innehåll på ett sådant sätt att undervisningen
och medicinska/friskvårdsinriktade aktiviteterna har ömsesidigt ökat effekterna. Kopplingen
mellan sjukgymnasternas arbete och språkundervisningen har utvecklates till en ”minikurs” i
hälsa och svenska med målsättningen att förhindra att deltagarna utvecklar en identitet som
offer och eviga patienter i vården. Genom att förlägga det hälsofrämjande arbetat till
skolmiljön betonade man det friska och ”normala”
I arbetet med att stödja och stärka de nyanländas föräldraidentitet deltog flera olika
professioner – lärare, sjukgymnast, kuratorer, vårdpersonal och introduktionssekreterare.
För personer som nått sina individuella mål i förhållande till sfi-kursplanen och uppställda
hälsokriterier finns en utslussningsplan till andra aktiviteter.
Kompetensutveckling
En organisationsöverskridande samverkan mellan sfi-utbildningen, introduktionsenhetens
verksamhet, socialtjänsten, Migrationshälsan Cosmos, folkhälsoenheten, Röda Korset,
NybyVision och Migrationsverket etablerades under namnet Hälsonätverket. För att skapa en
28 (72)