Nationella stödlinjen 2002-2006, 1.03 MB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Ett steg i taget Här följer ett avsnitt som speglar två arbetsdagar på Stödlinjen. Frilansjournalisten och socionomen Margareta Creutzer har sammanställt samtalen utifrån deras olika karaktär och kompletterat med kommentarer från de rådgivare som haft samtalen. Avsnittet ger en bild av vilka arbetsmetoder rådgivarna använder och av hur samtalen kan se ut. – I dag har jag varit ifrån Jack Vegas i en vecka. Jag har spelat på travet, det har jag, men jag har minskat ner på det också. Anders ringer till Stödlinjen för spelberoende för att berätta. Han har haft flera kontakter tidigare med linjen och det har varit en lång väg att gå för att kunna avstå från spelautomaten. Nu vill han rapportera, kanske få lite ytterligare stöd. – Bra! säger Maritha, som svarat i telefon. Hur känns det? Anders säger att det känns som han är på rätt väg. Han tycker att han kom till en vändpunkt – han förlorade för mycket pengar och började se sin egen situation. Nu har han varit på möte på Spelberoendes förening, som han fått tips om från Stödlinjen. – Men det viktigaste för mig var mina egna funderingar före mötet. När jag tänkte på mitt liv. Han berättar att det står en spelautomat i matsalen på jobbet. Den sista veckan har han bara gått förbi den och satt sig att äta i stället för att stanna och spela som han brukar, både innan och efter han ätit. De senaste dagarna har den varit avstängd. – Och jag har inte brytt mig om det. Jag har tänkt att det gör ju inget, för jag ska ju ändå inte spela. Maritha uppmuntrar honom, berömmer och bekräftar. – Om automaten är i funktion igen i morgon, vad gör du då? – Då går jag förbi och sätter mig och äter, förklarar Anders. Maritha backar upp honom ännu mer: – Det är starkt av dig. Det är ett stort beslut. Du har fattat det beslutet och det har ju gått jättebra. Hon fortsätter: – Har du gjort någon plan när det gäller travet – hur mycket du ska spela för, hur ofta, kanske vilka dagar? – Travet är så viktigt för mig socialt, säger Anders och blir tyst en stund. Men den sista veckan har jag hållit en rimlig nivå på spelet, säger han sen. Det har till och med SLUTRAPPORT FÖR NATIONELLA STÖDLINJEN 11
hänt att jag bara har gått och tittat på loppen, utan att satsa. Och så har den häst som jag skulle ha satsat på vunnit och gett många gånger insatsen tillbaka … – Vad har du känt då? frågar Maritha. – Det har ju varit frustrerande. Men jag har också tänkt att: Jag har ju feeling! säger Anders, inte utan stolthet i rösten. Sedan skojar de om vad som kan inträffa, trots att man har ”feeling”: jockeyn kan vara ur form av en rad olika skäl, en fågel kan komma flaxande och distrahera hästen. – Om du skulle spela och förlora på travet, tror du att du kan få tanken att gå och ta tillbaka förlusten på Jack Vegas? frågar Maritha. Anders tänker efter, han kan inte helt säga emot den risken. Maritha uppmanar honom att vara uppmärksam på sådana tankar, att stanna upp och tänka: ”Vänta nu! Hur brukar det gå när jag spelar på automaterna?” Anders håller med. Han upprepar det hon säger. Maritha frågar om han tänker gå på spelberoendeföreningens möten igen. Anders tvekar. Kanske inte just nu, eftersom han känner sig lite krasslig. Kanske sen. – Jag ringer igen och berättar hur det går, säger han. – Gör det! säger Maritha. Ring och berätta hur det går! Uppföljning och uppbackning Den här sortens samtal till Stödlinjen är vanliga. Personer som haft kontakt tidigare ringer upp igen, ofta upprepade gånger, ibland för att de fått förtroende för den som svarat och känner behov av ytterligare stöd, uppbackning eller någon att anförtro sig till. Ibland för att förmedla glädjande nyheter om sin kamp mot spelberoendet. Eftersom det är fem anställda som arbetar med att ta emot samtal, är det inte säkert att det går att få tala med samma person som gången innan. Det väcker frågan om den som ringer känner motstånd mot att dra sin historia en gång till för någon annan än den man först haft kontakt med, i synnerhet med tanke på hur djupt personliga och känsliga frågor det handlar om. Telefonmottagarna tycker inte att det verkar hämma dem som ringer. En orsak kan vara den personliga, uppmärksamma och empatiska attityd som varje mottagare visar var och en som ringer upp. – Det kan ibland till och med vara en fördel att tala med en ny person, förklarar Ulrika. Att man får berätta en gång till gör att man hör sig själv formulera problemet igen. Det kan hända att fokus har flyttats något sen sist och samtalen utgår ju alltid från en speciell fråga, det som är aktuellt just där och då. Man måste komma ihåg att Stödlinjen inte är en behandlingskontakt. Hon menar att det också kan fungera som en del av processen att komma till rätta med sitt beroende, att bli bemött på en aning olika sätt vid olika tillfällen. – Även om vi har samma kunskaper och tekniker är vi ju lite olika som personer. 12 SLUTRAPPORT FÖR NATIONELLA STÖDLINJEN
Page 1 and 2: Nationella stödlinjen 2002-2006
Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6: Förord StatenS folkhälSoinStitut
Page 7 and 8: Sammanfattning Den här rapporten r
Page 9 and 10: Summary This report for the Nationa
Page 11: 10 SLUTRAPPORT FÖR NATIONELLA STÖ
Page 15 and 16: Farid faller tillbaka in i tankarna
Page 17 and 18: spela ger också nackdelar: man må
Page 19 and 20: at, vi visar förståelse för dera
Page 21 and 22: - Bra, Marie! säger Anna uppmuntra
Page 23 and 24: 22 SLUTRAPPORT FÖR NATIONELLA STÖ
Page 25 and 26: personalen sina upplevelser av dess
Page 27 and 28: Data i rapporten kan vara både und
Page 29 and 30: Automatspel Automatspel är den spe
Page 31 and 32: Medier ur Stödlinjens perspektiv I
Page 35 and 36: Övriga förändringar av Stödlinj
Page 37 and 38: Personalen på Stödlinjen har utbi
Page 41 and 42: Tabell 1 visar att det totala antal
Page 43 and 44: misslyckad. Då blir samtalen oftas
Page 45 and 46: Antal samtal 1 200 1 000 800 600 40
Page 47 and 48: Antal samtal 2 500 2 000 1 500 1 00
Page 49 and 50: Antal 1 200 1 000 800 600 400 200 0
Page 51 and 52: av spelen borde innebära att även
Page 53 and 54: Antal spelare 500 450 400 350 300 2
Page 55 and 56: enkätens siffror är andelen av ri
Page 57 and 58: Problemspel Spelmarknaden har inneb
Page 59 and 60: Den allra största förändringen a
Page 61 and 62: spel är intressant att ta upp för
Page 63 and 64:
Problemspel relaterat till syssels
Page 65 and 66:
Antal spelare 160 140 120 100 80 60
Page 67 and 68:
Datorspelsproblematik Under periode
Page 69 and 70:
68 SLUTRAPPORT FÖR NATIONELLA STÖ
Page 71 and 72:
avsluta förhållandet eller att k
Page 73 and 74:
För att Stödlinjens verksamhet oc
Page 75 and 76:
Bilaga 1 Exponering av stödnumret
Page 77 and 78:
uppgett problemspel), samtidigt som
Page 79 and 80:
Andel i % 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002
Page 81 and 82:
ytterligare, genom att till exempel
Page 83 and 84:
Personalen på Stödlinjen upplever
Page 85 and 86:
tut har det inte ingått att presen
Page 87 and 88:
på andra sätt, till exempel genom
Page 89 and 90:
Referenser 1. SCB. Privatpersoners
show all

Nationella stödlinjen 2002-2006, 1.03 MB - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?