Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut

Andréasson et al. (1989) och Allebeck et al. (1993) har i ett par kompletterande
undersökningar försökt och till stor del lyckats undanröja svagheterna i den
ursprungliga undersökningen och stärka sina ursprungliga fynd. I den senare undersökningen
gick man igenom journaluppgifter över 112 patienter i Stockholms län
- med både diagnoserna schizofreni och cannabisberoende. Forskarna tittade bland
annat på patienternas sjukdomsbild vid sjukdomsdebuten, tidsförhållandet mellan
cannabismissbruket och insjuknandet samt eventuell förekomst av andra droger,
framför allt amfetamin. I allt väsentligt styrkte fynden vid dessa undersökningar
slutsatserna i den ursprungliga studien.
Ett ytterligare stöd för en aspekt av undersökningen utgör den genomgång av 100
slumpvis utvalda journaler över patienter med schizofreni från åren 1973–1977.
Man fann en hög grad av samstämmighet mellan olika regioner och sjukhus, en stabilitet
över tid samt en hög grad av överensstämmelse med kriterierna för diagnosen
schizofreni i DSM-IV (Dalman, et al., 2002).
Den första analysen gjordes 15 år efter mönstringen. För att ytterligare stärka
fynden och utvidga undersökningen genomfördes en uppföljande analys 27 år efter
mönstringen. Forskargruppen bestod nu av svenska och engelska forskare (Zammit
et al 2002). De kunde avfärda några av de framförda tveksamheterna genom att jämföra
den grupp som insjuknade inom fem år efter mönstringen med de som insjuknade
senare samt förnya analysen av de data som lämnades vid mönstringsintervjun
– nu i ljuset av ytterligare tolv års forskning om olika bakgrundsfaktorers betydelse
för utveckling av schizofreni. Risken för att insjukna i schizofreni var ungefär densamma
för de som insjuknat inom fem år som för de som insjuknat senare. På så sätt
kunde man avfärda misstanken att inte ha uppmärksammat personer i schizofren
prodromalfas, alltså personer med tecken på ett kommande utbrott av schizofreni
(som skulle tagit cannabis i självmedicineringssyfte). Man gjorde även en breddad
kontroll av samvarierande faktorer. Inget av detta förändrade resultaten.
Kohortstudier under 2000-talet
Först under 2000-talet har det presenterats fler kohortstudier som kan komplettera
och stödja den svenska och den svenskbrittiska studien av den svenska mönstringsårgången.
Det har publicerats ett förvånande stort antal långsiktiga kohortstudier som
undersöker om cannabis utlöser/orsakar schizofreni, annan psykos eller psykotiska
symtom. Erfarna forskare har också i översiktsartiklar granskat de metodologiskt
bästa av studierna. Av sju till nio översikter har jag valt ut fyra där man granskat
ett urval av studierna, delvis samma studier i de olika översiktsartiklarna. Jag ska
så koncentrerat som möjligt redogöra för deras slutsatser. En intressant iakttagelse
är att man vid dessa studier fått ungefär samma riskökning oavsett vilken av de tre
”psykotiska” utfallen man inriktat sig på. Oavsett utfall löpte cannabisrökaren två
till tre gånger högre risk att drabbas än icke-rökaren. Man fann också att riskökningen
för utfallet schizofren sjukdom var direkt relaterad till totaldosen cannabis.
s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 43