Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut

Efter att ha pekat på några av de svårigheter som karakteriserade 1980-talets samhälleliga
förutsättningar för en lyckosam ungdomsutveckling beskriver författarna
tonårstidens stegvisa utveckling. Baumrind och Moselle ser en successiv transformering
av ”aktionsscheman” från mindre till mer integrerade system som det centrala
i ungdomsutvecklingen. Man beskriver mognadsprocessens uttryck inom en rad
olika psykosociala kategorier. Liksom i de psykoanalytiskt orienterade utvecklingsteorierna
är utformningen av en personlig identitet ett centralt moment i denna
modell. På så sätt påminner denna utvecklingsmodell på flera sätt om de tankegångar
jag har lagt fram kring den sociala integrationens betydelse för utvecklingen
av identiteten under de sena tonåren (Ramström, 1991). Vi kan också i det här
sammanhanget erinra oss att flera forskare från olika discipliner framhållit hur de
västerländska industrisamhällena på 1980- och 1990-talen tycks erbjuda en miljö
som i vissa avseenden är vansklig för tonåringars mognad till vuxenhet (Ramström,
1991; Ziehe, 1986; Lasch, 1983). Drogmissbruk som försvårar eller fördröjer denna
mognadsprocess får då ännu större betydelse.
Vi vet alltså att cannabis bland annat utövar en negativ effekt på kognitiva funktioner.
Det är då av stort intresse att Baumrind och Moselle liksom Steingart (1969)
och Ramström (1991) anser att vissa steg i den kognitiva utvecklingen – speciellt
förmågan till abstrakt tänkande – är centrala för tonåringens identitetsutveckling.
Enligt Piaget kompletteras barns förmåga till konkret tänkande med möjlighet till
formella tankeoperationer i 11–13-årsåldern. (Senare har man ifrågasatt om inte det
här steget normalt kommer något senare, i 15–16-årsåldern.) Förmågan till formella
tankeoperationer utgör grunden för det abstrakta tänkandet. Den unge får nu en
förmåga att, till skillnad från under det konkreta tänkandets period, föreställa sig
världen på ett annat sätt än den faktiska överblickbara verkligheten i nuet. Det är
detta som bland annat ger den unge möjlighet att omvärdera föräldrarnas sätt att
vara, vilket inte sällan är plågsamt för dem.
Men förmågan till formellt tänkande utgör också grunden för den långsiktiga
planeringen för utvecklingen av den egna personligheten. Efter att ha uppnått denna
nivå i de kognitiva funktionerna blir det möjligt att lämna barnets typ av planering,
”när jag blir stor ska jag bli miljonär”, för den mognande ungdomens planering,
”genom att välja ett speciellt program på gymnasiet och erövra vissa betyg kan jag
skaffa mig en utbildning som leder till ett eftersträvat yrke”. Mycket tyder på att
de funktionsbrister som beskrivs i kapitel 14 som karakteristiska för cannabismissbrukaren
till stor del har att göra med bristande förmåga till formella operationer
(Lundqvist, 1995a).
Om identitetsutvecklingen inte går vidare stannar tonåringen på en barnslig
utvecklingsnivå som karakteriseras både av osjälvständighet och bristande integrering
i vuxenvärlden.
Genom att ställa kunskaper om cannabis verkningsmekanismer, främst påverkan
på kognitiva funktioner, i relation till ett centralt och nödvändigt moment i tonåringens
psykologiska utveckling (identitetsbildning) kan man alltså förstå hur längre
tids haschrökning under dessa år kan resultera i en avstannad psykosocial utveck-
s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 83