Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Mäster Olof (1878). Uppslag med antikvasättning på vänstersidan och fraktur till Efterspelet på högersidan.<br />
Strindbergs önskemål tillgodosågs i hög grad.<br />
Häftesomslagets huvudtitel, undertitel, författarnamn<br />
och förlagsort sattes med fraktur och<br />
”Stockholm” i huvudtiteln trycktes i rött. Den<br />
långa uppräkningen av kapitelrubriker sattes<br />
med antikva men arrangerades i en timglasformad<br />
figursättning på gammaldags manér, där<br />
undertitel jämte författarnamn gav intryck av utsirad<br />
fot. Omslaget blev däremot inte grönt utan<br />
snarare grått eller gråbeige. 70<br />
Gotiska typsnitt utnyttjades även på flera omslag,<br />
titelsidor och rubriker i Strindbergs skönlitterära<br />
böcker; rubrikerna i Sagor (1903) sattes<br />
med Morris Gotisch, en tysk efterbildning av<br />
ett av William Morris typsnitt, i Götiska rummen<br />
(1904) med Rundgotisch och i Svarta fanor (1907)<br />
med Psalterium. Enligt Arthur Sjögren önskade<br />
Strindberg att hans dikter skulle sättas med<br />
fraktur. 71 Så generellt var knappast önskemålet,<br />
däremot önskade Strindberg även i de skönlitterära<br />
verken ibland framhäva vissa partier genom<br />
sättning med gotiska typsnitt. Hugo Lagerström<br />
har vittnat om att Strindberg i samband med<br />
sättningen av den avslutande diktsviten ”Ordalek<br />
och småkonst” i Fagervik och Skamsund (1902)<br />
önskade att vissa delar av ”Trefaldighetsnatten”<br />
skulle sättas med schwabach. 72 Ett brev visar<br />
också, att Strindberg i september 1902 bad om<br />
att återfå manuskriptet till ”Trefaldighetsnatten”,<br />
samtidigt som han manade: ”Stanna vi alltså vid<br />
följande beslut: i slutet av Fag. och Sk. tryckes<br />
Ordlek och Små-konst af Allt med Swaback.” 73<br />
Strindberg var överlag observant på valet av<br />
typsnitt och informerade sig vid behov om tryckeriernas<br />
typsnittsförråd. Sommaren 1908 klagade<br />
han på Fahlcrantz tryckeri, som hanterat ett<br />
första Memorandum till medlemmarna av Intima<br />
teatern: ”[…] det var en ryslig stil; som gör texten<br />
oläslig. Denna stil begagnas endast i fot-noter.<br />
Hela broschyren liknar en fot-not som man hoppar<br />
öfver.” 74 När Bröderna Lagerström, i enlighet<br />
med vad man trodde vara Strindbergs önskemål,<br />
lät ett ord i Kina och Japan (1911) sättas med skrivstil,<br />
korrigerade författaren: ”Man skall icke begagna<br />
skriftkursiv ini tryck.” 75<br />
Kraven på lämpliga typsnitt ökade i samband<br />
med Strindbergs intensifierade språkvetenskapliga<br />
studier. Han skrev till Karl Otto Bonnier<br />
20
Change language