Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sjögrens bidrog med laveringar i tusch och<br />
dekorativa kapitelöverstycken och Strindberg<br />
styrde i hög grad arbetsprocessen genom att förse<br />
konstnären med skisser i bläck på små kartongbitar.<br />
Han gav även detaljerade anvisningar om<br />
landskapsbildernas komposition och anmodade<br />
Sjögren att studera fotografierna i Svenska turistföreningens<br />
samlingar. Ingenting av ”djur, människor<br />
eller bebyggelse” fick förekomma i bildmaterialet<br />
och Strindberg begärde att få godkänna<br />
varje lavering. 175 Sjögren anpassade sig i hög<br />
grad till villkoren och i företalet till det färdiga<br />
verket redogjorde Strindberg för illustrationernas<br />
karaktär samt upphovsmännens rollfördelning:<br />
”Teckningarne afsedda att erbjuda landskapstyper,<br />
icke utsikter, äro uppkonstruerade<br />
af författaren och utförda af Arthur Sjögren till<br />
författarens belåtenhet.”<br />
Om bildkonstnären var nöjd är mera osäkert; i<br />
flera sammanhang hävdade Sjögren, att all teckning<br />
för böcker borde vara mer eller mindre stiliserad.<br />
Vid en kritisk granskning av resultatet<br />
kan man också konstatera, att de reproducerade<br />
laveringarna i Sveriges natur knappast harmonierar<br />
med sidans typografiska färg och att de dekorativa<br />
arrangemangen inte lyckas binda samman<br />
text och bild. Bäst kom Sjögren till sin rätt i två<br />
jugendpräglade bidrag, dels en inledande vinjett<br />
med snötäckta granar mot en stjärnbeströdd himmel,<br />
dels ett litet landskapsstycke med en skogsglänta<br />
som prydde omslag och pärm. Båda var av<br />
allt att döma opåverkade av Strindbergs regi.<br />
När en tysk motsvarighet till Sveriges natur diskuterades<br />
1903 var Strindberg mera intresserad av<br />
en strikt dokumenterande bildsättning. I brev till<br />
sin tyska översättare Emil Schering redogjorde<br />
han för sina planer på en ”blixt-turné” genom<br />
Sverige tillsammans med en amatörfotograf<br />
”med sinne för naturen”. Fotografierna skulle sedan<br />
användas som ”källor” till Strindbergs ”’typer’,<br />
kolritningar af mig sjelf att förminskas”. 176<br />
BOKBAND<br />
Samhörigheten mellan bokbandet och dess inlaga<br />
blev tydlig i samband med utvecklingen av<br />
det moderna förlagsbandet. Under sent 1800-tal<br />
och tidigt 1900-tal blev dessutom det illustrerade<br />
klotbandet, liksom omslaget, en affisch för boken<br />
och därmed en angelägenhet även för dess<br />
författare.<br />
Strindbergs känsla för bokbandet som historisk<br />
artefakt och vittnesbörd om gångna tider<br />
framgår av hans reportage 1876 från sitt besök i<br />
Christoffer Eichhorns hem. I arbetsrummet iakttog<br />
Strindberg en bokhylla med enbart bundna<br />
volymer:<br />
Detta är bokbinderiets historia. Folianter i pergament<br />
(1500), folianter i skinn (1600). Bönböcker i silverbeslag<br />
och järn. Dessa äro ämnade icke att hålla<br />
i hand, men att ligga på en pulpet, över vilken den<br />
trötte forskaren lutar sitt målningsdugliga, av lövade<br />
Sveriges natur (1901). Uppslag med Arthur Sjögrens motiv från Småland.<br />
39
Change language